Ny rapport: Låga löner för kvinnor trots skriande personalbrist

I genomsnitt är heltidslönen i kvinnodominerade yrken 33 300 kronor och i övriga yrken 41 300 kronor, det är en skillnad på 19 procent eller 8 000 kronor. Lönegapet mellan kvinnodominerade och andra yrken minskade mellan åren 2015 och 2018, men sedan dess har ingen förbättring skett.

En jämförelse mellan ett antal utvalda bristyrken med motsvarande kravnivå, kvinnodominerade inom vården och mansdominerade inom teknik, visar att de kvinnodominerade yrkena har mellan 2 500 kronor och 14 300 kronor mindre i lön. Utvecklingen går dessutom åt fel håll. Mellan 2015–2021 är det endast barnmorskorna som haft en något mer gynnsam utveckling än jämförelseyrket civilingenjörer. I alla andra fall har lönerna ökat mer i männens yrken.

- Om inte lönerna i den kvinnodominerade välfärden höjs till en konkurrenskraftig nivå kommer det leda till längre vårdköer, större barngrupper och ett mindre effektivt arbete för att förebygga våld och kriminalitet. Det är politikens och parternas gemensamma ansvar att vända trenden, säger Lönelotsarnas ordförande Marie Trollvik.

En förklaring som återkommande lyfts till löneskillnaderna är marknadskrafterna. På en fungerande marknad borde personer som besitter högt efterfrågad kompetens och som är svåra att rekrytera ha höga löner. Men när det gäller många kvinnodominerade yrken fortsätter lönerna att vara låga trots skriande personalbrist. Under pandemin var alla överens om att kvinnodominerade välfärdsyrkena skulle uppvärderas. Rapporten Högt värderat – låg lön visar att så inte har skett.

Lönelotsarnas förslag: 

• Politikerna måste avsätta de resurser som krävs för att rekrytera och behålla personal i skola, vård och omsorg.
• Diskrimineringsombudsmannens tillsyn av arbetsgivarnas arbete med att säkerställa lika lön för likvärdigt arbete behöver skärpas, att bryta mot lagen måste få konsekvenser. Stödet till arbetsgivare att göra rätt måste också öka.
• I de kommande avtalsrörelser som avgör lönerna för stora delar av den privata sektorn i år och för kommuner och regioner nästa år, måste lönerna i kvinnodominerade bristyrken prioriteras. Parterna måste visa att den svenska modellen kan tackla det allvarliga hot mot samhällets trygghet och välfärd som en nedvärdering av kvinnodominerat arbete innebär.

Om Lönelotsarna och rappoten

Lönelotsarna är ett nätverk av fristående löne- och statistikexperter. Vi har analyserat skillnader mellan kvinnodominerade yrken och andra yrken utifrån lagens kriterier sedan 2015. Vi har arbetsvärderat samtliga yrken på arbetsmarknaden utifrån yrkenas krav såsom utbildning och färdigheter, ansvar, ansträngning och arbetsförhållanden. Därefter har yrkena grupperats som kvinnodominerade (mer än 60 procent kvinnor), mansdominerade (mer än 60 procent män) eller jämn könsfördelning. Källan för löneuppgifterna är Lönestrukturstatistiken, Medlingsinstitutet (MI) och Statistiska centralbyrån (SCB).

Läs mer om Lönelotsarna och vårt arbete på lonelotsarna.se

Rapporten Högt värderat – låg lön ges ut i samarbete med Sveriges Kvinnoorganisationer.