– Akta dig, Helena, här kommer en manlig maktstruktur!

– Akta dig, Helena, här kommer en manlig maktstruktur!

Orden där i korridoren var bland de första som yttrades till mig som nyantagen doktorand, intresserad av att forska med klass- och könsperspektiv. Den som sa dem var en av universitetets mest framstående professorer. Erfarenheten är långt ifrån unik. Att arbeta med och synliggöra frågor om makt och orättvisor kan vara tufft och risken är stor att du uppfattas som obekväm och jobbig. Har du dock andra människor runt dig som brinner för samma frågor kan ett plumpt skämt som det från professorn vara det som får dig att tända till lite extra och verkligen vilja jobba för en förändring.

Det fackliga arbetet är centralt för att bekämpa ojämlikhet i anställningsvillkor mellan kvinnor och män. Vi har ett stort ansvar här. Vilka andra på arbetsplatsen än vi som är förtroendevalda har styrka och resurser nog att tillsammans påverka arbetsgivare och arbetskamrater att inte diskriminera, trakassera och kränka? Arbete med likabehandling är dock inte lätt, ofta går det sååå långsamt. Små, små steg på vägen, ibland så små att du och dina fackliga kamrater undrar om det ens är värt besväret. Men det är det. Alltid!

I ST-sektionen inom Göteborgs universitet är likabehandlingsfrågor prioriterade och vi ägnar en hel del av vår fackliga tid till dessa. Vi fokuserar på tre huvudområden:

Opinionsbildning handlar ofta om att synliggöra och väcka diskussion i frågor som vi kanske inte uppmärksammat tidigare. Insatserna kan vara kopplade till någon aktuell rapport eller forskningsartikel eller till frågor vi vill få in i ett kollektivavtal. Ett exempel från våren 2020 är ett seminarium där vi diskuterade så kallat akademiskt hushållsarbete, det vill säga arbete som måste göras, men som har låg status, tar mycket tid och ofta är osynligt. Sara Kalm från Lunds universitet har studerat hur ojämlikt detta arbete är fördelat mellan kvinnor och män. Kvinnor tar exempelvis ofta större ansvar än män för undervisning och lägger mer tid än män på att stötta studenter som har det jobbigt. Vi förtroendevalda kan ställa krav på en rättvisare fördelning av detta arbete och bidra till att synliggöra och uppvärdera det, till exempel i samband med löneförhandlingar.

Utbildning och kunskap är mycket viktigt, inte minst för att driva förändringsarbete inom jämlikhetsområdet. Att kunna basera sina argument och krav på både värderingar och fakta ger trygghet och respekt, och ibland också ett övertag, i förhandlingar med arbetsgivaren. ST-sektionen vid Göteborgs universitet har gjort flera satsningar inom utbildningsområdet. Hela styrelsen har till exempel deltagit i RFSL:s HBTQ-utbildning. Vi har också arrangerat seminarium för att diskutera #metoo och det förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier. I vår håller vi en utbildning för våra arbets- och huvudarbetsmiljöombud om deras roll i arbetet med aktiva åtgärder mot diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling.

Praktiskt arbete är det vi förtroendevalda löpande gör för att åstadkomma ökad jämlikhet. Har du en gång tagit på dig likabehandlingsglasögonen är chansen stor att du behåller dem på även i fortsättningen. Det kan röra allt från arbetsvärderingar, lönekartläggningar och kollektivavtalsförhandlingar till att påverka myndighetens styrdokument och metodstöd för förebyggande åtgärder. Det handlar också om att vara tillgänglig för enskilda medlemmar. Inte enbart när de varit utsatta för diskriminering, trakasserier eller kränkande särbehandling. Utan också för att vara ett bollplank så att de får rätt ingångslön, vågar söka de där chefstjänsterna som ser så lockande ut… eller till och med tar steget att bli fackligt förtroendevalda och börja jobba med jämställdhetsfrågor.

”The beginning is always today” som Mary Wollstonecraft sa.

Helena Rohdén

Fackförbundet ST, Göteborgs universitet