Hjärnfonden

100 trappsteg om dagen kan spara samhället miljarder

Dela

Att gå 100 trappsteg om dagen kan ge betydande vinster för samhället, enligt en ny simuleringsmodell som presenteras i samband med Trappans dag den 22 september. Syftet med dagen är att sätta ljus på att vi rör oss allt mindre och att det ökande stillasittandet hotar både vår fysiska och psykiska hälsa. Bakom initiativet står 100 trappsteg, tillsammans med Karolinska Institutet samt organisationerna Hjärnfonden, Hjärt-Lungfonden, Cancerfonden och Suicide Zero.

Mattias Sunneborn och Jenny Åkervall
Mattias Sunneborn och Jenny Åkervall

Enligt en ny simuleringsmodell som organisationen 100 trappsteg har tagit fram i samarbete med Anders Johrén, civilekonom och analytiker vid Nyckeltalsinstitutet, ger även små insatser för förbättrade levnadsvanor betydande vinster för samhället. Om 500 000 inaktiva svenskar började gå 100 trappsteg varje dag skulle det enligt modellen kunna leda till samhällsekonomiska besparingar på flera miljarder kronor om året.  

– Det är försiktigt räknat. Den största vinsten är framförallt det minskade mänskliga lidandet som det skulle innebära. Många liv skulle kunna räddas, säger friidrottsprofilen Mattias Sunneborn, som tillsammans med författaren och journalisten Jenny Åkervall grundat organisationen 100 trappsteg.

Ökat stillasittande är en riskfaktor

Covid-19-pandemin har inneburit att svenska folket sitter mer och rör sig mindre. Pandemin har också drabbat olika grupper i olika hög utsträckning eftersom skillnader i livsvillkor leder till ojämlik hälsa. Sammantaget riskerar detta att bli mycket kostsamt eftersom sjukdomar kopplade till levnadsvanor redan i dag kostar samhället miljardbelopp varje år.

– Forskningen visar tydligt att vi har underskattat effekterna av vardagsrörelse. Det påverkar vår mentala och fysiska hälsa mer än vi trott och det gäller både hur vi mår idag och i framtiden. Nya studier det senaste året visar också att fysisk inaktivitet är en stark riskfaktor för svår covid-19, säger professorn och läkaren Mai-Lis Hellénius från Karolinska Institutet.

Trappans dag uppmuntrar till handling

Trappans dag är en folkhälsosatsning av organisationen 100 trappsteg. Den 22 september uppmärksammas temadagen för andra året i rad genom ett digitalt seminarium kring pandemins effekter på folkhälsan. Deltar vid eventet gör några av Sveriges främsta forskare, läkare, träningsprofiler, experter, idrottsstjärnor och beslutsfattare inom området fysisk och psykisk hälsa.

– All ny kunskap är lite värd om vi inte kan omsätta den i praktisk handling. Trappor finns överallt, kostar inget och det tar bara några minuter att gå 100 trappsteg. Vår simuleringsmodell visar hur orimligt det är att vi inte satsar mer på att bryta stillasittandet och öka den fysiska aktiviteten, säger Jenny Åkervall. 

Detta är Trappans dag 

Bakom initiativet Trappans dag står 100 trappsteg, tillsammans med Karolinska Institutet samt organisationerna Hjärnfonden, Hjärt-Lungfonden, Cancerfonden och Suicide Zero. 

Om 100 trappstegs simuleringsmodell

I den simuleringsmodell som 100 trappsteg har tagit fram kan man genom att mata in olika antaganden och erfarenheter bedöma vilken ekonomisk potential 100 trappsteg har. Utifrån de antaganden som läggs in kan man med hjälp av standardkostnader för sjukfrånvaro, effektivitet och samhällets kostnader för hjärt- och kärlsjukdomar få fram en tänkbar samhällsekonomisk effekt av 100 trappsteg. Många av de antaganden som projektgruppen har gjort baseras antingen på statistik eller erfarenheter.

För mer info om modellen, kontakta gärna:

Anders Johrén, statistiker vid Nyckeltalsinstitutet med fokus på ekonomiska argument kring personal, hälsa och friskvård, 079-626 28 26 

För mer info om Trappans dag, kontakta gärna

Mattias Sunneborn,100 trappsteg, 073-524 02 80
Jenny Åkervall,100 trappsteg, 070-690 42 79
Mai-Lis Hellénius, läkare och professor vid Karolinska Institutet, 072- 541 83 35 

Faktarutor 

Fakta fysisk aktivitet och hjärnan 

Fysisk aktivitet förebygger flera av hjärnans sjukdomar som Alzheimers och stroke, förbättrar en del av hjärnans kognitiva funktioner och leder till bättre psykisk hälsa genom att minska depressiva symtom. Fysisk aktivitet gör att kroppen blir bättre på att ta hand om stresshormoner samtidigt som signalsubstanser frisätts i hjärnan som motverkar depression och smärta. 

Fakta fysisk aktivitet och hjärt-kärlsjukdom 

Det ökande stillasittandet är en vanlig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom som hjärtinfarkt och stroke. Hjärt-kärlsjukdom är fortfarande den i särklass vanligaste dödsorsaken i Sverige. Den som är måttligt aktiv har cirka 50 procents lägre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom än den som är inaktiv. Fysisk aktivitet påverkar alla bakomliggande riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom i positiv riktning. 

 

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Mattias Sunneborn och Jenny Åkervall
Mattias Sunneborn och Jenny Åkervall
Ladda ned bild
Mai-Lis Hellénius
Mai-Lis Hellénius
Ladda ned bild
100-trappsteg
100-trappsteg
Ladda ned bild

Länkar

Om

Hjärnfonden
Hjärnfonden
Stora Nygatan 26
11127 Stockholm

08-4060800https://www.hjarnfonden.se/

Hjärnfonden samlar in pengar till forskning och information om hjärnan, dess kapacitet och alla de sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar som orsakar stort lidande hos drabbade och deras familjer. Vi delar ut stipendier och anslag till forskare och forskargrupper för att möjliggöra eller intensifiera viktig forskning. Vi arbetar också för att öka kunskapen om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar hos allmänheten genom information, föreläsningar och seminarier. Hjärnfondens samlade verksamhet har inga statliga bidrag och är helt beroende av ekonomiska bidrag från privatpersoner, företag och stiftelser. Vi har ett s.k. 90-konto, detta innebär att Svensk Insamlings­kontroll kontrollerar verksamheten.

Följ Hjärnfonden

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Hjärnfonden

Hjärnfonden kräver en nationell plan för hjärnan: ett samlat grepp är livsviktigt21.9.2021 08:19:20 CEST | Pressmeddelande

Mer än var tredje svensk drabbas någon gång av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning i hjärnan. Nu tillsätter Hjärnfonden en arbetsgrupp med uppgift att ta fram ett förslag på en plan som tar ett samlat grepp kring hjärnan. Målet är att regeringen så fort som möjligt beslutar om en nationell plan som bidrar till ett samhälle anpassat efter hjärnans behov och förutsättningar.

Barn springer för forskningen om barnhjärnan5.5.2021 17:37:00 CEST | Pressmeddelande

Den 7 maj kommer skolelever från 415 grundskolor i Sverige springa Team Rynkeby – God Morgon Skolloppet. Det är ett motions- och välgörenhetslopp till förmån för Barnhjärnfonden och hjärnforskningen. Varje år drabbas tusentals svenska barn av någon form av hjärnsjukdom eller hjärnskada, ibland så svåra att livet inte går att rädda. Idag vet vi för lite om barnhjärnan och det behövs mer forskning och kunskap.

16 miljoner till Hjärnfonden från Postkodlotteriet19.3.2021 16:12:00 CET | Pressmeddelande

Vid Svenska Postkodlotteriets årliga förmånstagarfest den 19 mars tilldelades Hjärnfonden 16 miljoner kronor. Postkodlotteriet delade ut överskottet till 58 ideella organisationer, ett initiativ som bygger på övertygelsen om att ett starkt civilsamhälle är en förutsättning för en bättre värld. – Stödet från Svenska Postkodlotteriet är mycket värdefullt och ett viktigt bidrag för att driva svensk hjärnforskning framåt. Med mer forskningspengar kan vi hitta bättre botemedel och behandlingar så vi kan rädda fler liv, öka livskvalitén och ge fler friska år till många fler, säger Anna Hemlin, generalsekreterare Hjärnfonden. Nästan en miljon människor i Sverige är med i Postkodlotteriet och betalar för en lott varje månad. Detta genererar ett överskott som går till ideella organisationer. Tack vare alla som är med i Postkodlotteriet kan organisationerna hjälpa fler människor, skydda fler hotade djur, göra fler insatser för klimatet och finansiera fler livsviktiga forskningsprojekt. Postkodlo

Anställda inom välfärden i Västsverige larmar om för hög arbetsbelastning. Hjärnfonden presenterar reformförslag för ett hållbart arbetsliv25.2.2021 09:14:00 CET | Pressmeddelande

Tre av tio av de som arbetar inom kvinnodominerade yrken inom välfärden har en sådan hög stressnivå att de befinner sig i riskzonen för att utveckla utmattningssyndrom. Det visar en ny Kantar Sifo undersökning på uppdrag av Hjärnfonden. Av alla som är mer stressade nu upplever sju av tio anställda inom välfärden i Västsverige att det beror för hög arbetsbelastning. Sjukskrivningstalen i landet på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa har dominerat sedan 2010. Hjärnfonden vill med 20 nya reformförslag sätta stopp för den ohållbara stressen.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum