100 trappsteg om dagen kan spara samhället miljarder

Enligt en ny simuleringsmodell som organisationen 100 trappsteg har tagit fram i samarbete med Anders Johrén, civilekonom och analytiker vid Nyckeltalsinstitutet, ger även små insatser för förbättrade levnadsvanor betydande vinster för samhället. Om 500 000 inaktiva svenskar började gå 100 trappsteg varje dag skulle det enligt modellen kunna leda till samhällsekonomiska besparingar på flera miljarder kronor om året.  

– Det är försiktigt räknat. Den största vinsten är framförallt det minskade mänskliga lidandet som det skulle innebära. Många liv skulle kunna räddas, säger friidrottsprofilen Mattias Sunneborn, som tillsammans med författaren och journalisten Jenny Åkervall grundat organisationen 100 trappsteg.

Ökat stillasittande är en riskfaktor

Covid-19-pandemin har inneburit att svenska folket sitter mer och rör sig mindre. Pandemin har också drabbat olika grupper i olika hög utsträckning eftersom skillnader i livsvillkor leder till ojämlik hälsa. Sammantaget riskerar detta att bli mycket kostsamt eftersom sjukdomar kopplade till levnadsvanor redan i dag kostar samhället miljardbelopp varje år.

– Forskningen visar tydligt att vi har underskattat effekterna av vardagsrörelse. Det påverkar vår mentala och fysiska hälsa mer än vi trott och det gäller både hur vi mår idag och i framtiden. Nya studier det senaste året visar också att fysisk inaktivitet är en stark riskfaktor för svår covid-19, säger professorn och läkaren Mai-Lis Hellénius från Karolinska Institutet.

Trappans dag uppmuntrar till handling

Trappans dag är en folkhälsosatsning av organisationen 100 trappsteg. Den 22 september uppmärksammas temadagen för andra året i rad genom ett digitalt seminarium kring pandemins effekter på folkhälsan. Deltar vid eventet gör några av Sveriges främsta forskare, läkare, träningsprofiler, experter, idrottsstjärnor och beslutsfattare inom området fysisk och psykisk hälsa.

– All ny kunskap är lite värd om vi inte kan omsätta den i praktisk handling. Trappor finns överallt, kostar inget och det tar bara några minuter att gå 100 trappsteg. Vår simuleringsmodell visar hur orimligt det är att vi inte satsar mer på att bryta stillasittandet och öka den fysiska aktiviteten, säger Jenny Åkervall. 

Detta är Trappans dag 

Bakom initiativet Trappans dag står 100 trappsteg, tillsammans med Karolinska Institutet samt organisationerna Hjärnfonden, Hjärt-Lungfonden, Cancerfonden och Suicide Zero. 

Om 100 trappstegs simuleringsmodell

I den simuleringsmodell som 100 trappsteg har tagit fram kan man genom att mata in olika antaganden och erfarenheter bedöma vilken ekonomisk potential 100 trappsteg har. Utifrån de antaganden som läggs in kan man med hjälp av standardkostnader för sjukfrånvaro, effektivitet och samhällets kostnader för hjärt- och kärlsjukdomar få fram en tänkbar samhällsekonomisk effekt av 100 trappsteg. Många av de antaganden som projektgruppen har gjort baseras antingen på statistik eller erfarenheter.

För mer info om modellen, kontakta gärna:

Anders Johrén, statistiker vid Nyckeltalsinstitutet med fokus på ekonomiska argument kring personal, hälsa och friskvård, 079-626 28 26 

För mer info om Trappans dag, kontakta gärna: 

Mattias Sunneborn,100 trappsteg, 073-524 02 80
Jenny Åkervall,100 trappsteg, 070-690 42 79
Mai-Lis Hellénius, läkare och professor vid Karolinska Institutet, 072- 541 83 35 

Faktarutor 

Fakta fysisk aktivitet och hjärnan 

Fysisk aktivitet förebygger flera av hjärnans sjukdomar som Alzheimers och stroke, förbättrar en del av hjärnans kognitiva funktioner och leder till bättre psykisk hälsa genom att minska depressiva symtom. Fysisk aktivitet gör att kroppen blir bättre på att ta hand om stresshormoner samtidigt som signalsubstanser frisätts i hjärnan som motverkar depression och smärta. 

Fakta fysisk aktivitet och hjärt-kärlsjukdom 

Det ökande stillasittandet är en vanlig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom som hjärtinfarkt och stroke. Hjärt-kärlsjukdom är fortfarande den i särklass vanligaste dödsorsaken i Sverige. Den som är måttligt aktiv har cirka 50 procents lägre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom än den som är inaktiv. Fysisk aktivitet påverkar alla bakomliggande riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom i positiv riktning.