30 år efter murens fall: Många fler svenska företag i Tyskland – fortsatt glest i östra delen

Den 9 november 1989 föll Berlinmuren och ett knappt år senare återförenades Tyskland. Sedan dess har gamla Öst- och gamla Västtyskland vuxit ihop, gigantiska summor har investerats för att förbättra infrastruktur och konkurrenskraft och många skillnader har jämnats ut.

Men även 30 år efter murens fall ligger Tysklands ekonomiska centrum fortfarande i väster och söder. Ingen av koncernerna som är listade i det viktigaste tyska börsindexet DAX har sitt säte i någon av de så kallade ”nya” delstaterna i öster och även bland de 500 största tyska företagen räknade efter omsättning finns bara 16 med huvudkontor i denna del av landet.

Mönstret går igen när man analyserar var i Tyskland svenska företag har etablerat sig. Allra flest finns traditionellt i den industritäta och befolkningsrikaste delstaten Nordrhein-Westfalen (runt 360 svenska företag 2019). Därefter följer Bayern (270) och Baden-Württemberg (215) som är starka inom bil- och maskinindustri och därför länge lockat till sig utländska investeringar. På fjärde plats ligger huvudstaden Berlin (205), femma är Hessen (170) med finansmetropolen Frankfurt och sexa Hamburg (150) med sin stora hamn och den geografiska närheten till Norden.

Berlin växer mest

Jämfört med för fem år sedan har den största tillväxten av antalet svenska företag skett i Berlin. I huvudstaden finns nu runt 95 fler svenska bolag än 2014, en tillväxt med hela 86 procent. Imponerande är tillväxten även i Baden-Württemberg (85 fler, +65 procent), Hamburg (50 fler, +50 procent) och Bayern (80 fler, +42 procent). I Nordrhein-Westfalen är nu 90 fler svenska företag etablerade än för fem år sedan, vilket är den näst högsta absoluta siffran av alla delstater och motsvarar en tillväxt med 33 procent.

– Det är en fantastisk utveckling. Vi kan se att många svenska underleverantörer och tech-bolag söker sig till framförallt södra Tyskland tack vare regionens starka fordons- och maskintillverkningsindustri. Även miljöteknik, IT och logistik är viktiga branscher för nya svenska etableringar. Detaljhandeln är ytterligare en bransch som vill dra nytta av den konsumtion, säger Ralph-Georg Tischer, vd på Tysk-Svenska Handelskammaren i Stockholm.

Tittar man däremot på de fem delstaterna i östra Tyskland är läget ett helt annat. Visserligen har fler svenska företag etablerats i Sachsen och Sachsen-Anhalt, men på mycket låga nivåer. I Sachsen finns numera omkring 20 svenska bolag (2014: 15), i Sachsen-Anhalt 10 (2014: 5). I Mecklenburg-Vorpommern (15 svenska företag) och Thüringen (5) har siffrorna inte förändrats på fem år och Brandenburg är det enda av alla tyska förbundsländer där det idag finns färre svenska företag än 2014 (25 jämfört med 30 för fem år sedan). Det beror bland annat på att Vattenfall har sålt sin kolkraftverksamhet i delstaten.

– Det finns flera innovationskluster som växer fram i de östra förbundsländerna, till exempel inom smarta system och infrastruktur i Leipzig- och Dresdenområdet. Företag kan dra nytta av fackkompetens, lägre kostnader, bra infrastruktur och möjlighet till etableringsstöd, säger Ralph-Georg Tischer.

Östra Tysklands andel minskar

Ett svenskt företag som har vuxit snabbt i Tyskland under de senaste åren och som nu valt att etablera sig även i de östra förbundsländerna är utbildningskoncernen Academedia. Behovet av att bygga ut förskoleverksamheten i Tyskland är stort sedan det 2013 infördes en lag på att barn måste erbjudas förskoleplats från ett års ålder.

– Vi är oerhört glada att få vara med och bidra till den förskolereform som nu äger rum i Tyskland. Vi har idag ett 40-tal förskolor i landet, fördelat på södra Tyskland, norra Tyskland som inkluderar Berlin och omkringliggande Brandenburg samt västra Tyskland med folkrika Nordrhein-Westfalen. Våra förskolor är populära och vi ser ett stort intresse bland föräldrar för den skandinaviska förskolemodellen. Att vi dröjt med verksamhet i östra Tyskland beror framförallt på att öst har en utbyggd barnomsorg som inte har samma kapacitetsbrist som i väst. Vi tror att den på sikt kommer behövas byggas ut och därför följer vi utvecklingen i regionen, säger Marcus Strömberg, vd för Academedia.

Svenska Technia som erbjuder mjukvarusystem för produktutveckling och innovationer valde att etablera sig i sydtyska Baden-Württemberg.

– Vi vänder oss till maskintillverkare, fordonsindustrin och till företag inom life science som har ett starkt fäste i södra Tyskland. Men vi har kontor även på sex andra ställen i Tyskland för att vara nära våra kunder. Digitaliseringen gör också att lokala kontor spelar mindre roll. De flesta projekt vi driver handlar om att etablera en global infrastruktur för innovation och produktutveckling, säger Jonas Gejer, vd på Technia som hittills har utvecklats i de nya förbundsländerna genom existerade kontor.

Procentuellt sett finns nu bara 4 procent av de svenska bolagen i Tyskland i de östra delstaterna medan det var runt 6 procent för fem år sedan. Däremot har Berlins andel ökat från 9 till 12 procent under samma tidsperiod.

– Berlin har en stark dragningskraft på framförallt startups inom digitala medier, e-handel och andra internetbaserade tech-bolag. Huvudstaden ligger i topp som startup-hubb i Tyskland och lockar även många från andra länder, däribland Sverige, säger Ralph-Georg Tischer.

Om undersökningen: Tysk-Svenska Handelskammaren har analyserat var i Tyskland dotterbolag till svenska företag (över 50 procent svenskt ägande) har sina säten. Studien baseras på uppgifter från Markus-databasen som Germany Trade & Invest tagit fram. Siffrorna för i år avser juni 2019, jämförelsesiffrorna är från april 2014.