Barnläkare efterlyser mindre hysch-hysch kring hiv
- Trots att hiv betraktas som en kronisk sjukdom som välbehandlad inte förkortar livet finns fortfarande hinder i det sociala livet för personer med sjukdomen, även i Sverige. Det finns negativa attityder som påverkar bemötandet och vardagen. Jag skulle säga att det är fortfarande är lite småhemligt och upplevs pinsamt att prata om hiv, säger Christian Sundberg, barnläkare på Akademiska sjukhuset som både arbetat med frågan internationellt för Läkare utan gränser och med hivsmittade barn på hemmaplan.
Humant immunbristvirus (hiv) är ett retrovirus, Det upptäcktes på 1980-talet och har fått en global spridning. I dag lever cirka 38 miljoner män, kvinnor och barn med hiv. Infektionen går inte att bota, men bromsmediciner kan förhindra att hiv utvecklas till den dödliga sjukdomen aids (förvärvat immunbristsyndrom).
Christian Sundberg betonar att hivsmittade i västvärlden numera kan leva ett normalt liv. I Sverige får alla med sjukdomen antiretrovirala läkemedel kostnadsfritt. Man behöver inte bli sjuk av infektionen och kan leva lika länge som andra. Samtidigt kvarstår stigma kring sjukdomen. Enligt enkätstudien Leva med hiv, som genomfördes 2014, är 78 procent som lever med hiv i hög grad oroliga över att berätta om sin hivstatus.
- Utmaningen är att få fler att inse att det är en av många virala sjukdomar som det finns effektiv behandling för. Vi måste ge hivsmittade förutsättningar att vara öppna med sin infektion, orka acceptera livslång daglig behandling och därmed inte riskera att missa några doser, framhåller Christian Sundberg.
Även om smittspridningen är låg i Sverige så förekommer fall. Bland barn är det, enligt Sundberg, vanligast hos adopterade från mer drabbade länder.
- Från sjukvårdens sida måste vi aktivt stötta föräldrar så att de kan prata med barn och tonåringar och förklara att de inte gjort något för att smittas.
Han betonar samtidigt att hiv fortfarande en stor utmaning globalt, inte minst i Afrika där många avstår från att testa sig.
- En vanligt förekommande uppfattning är att de som insjuknar är onda och har gjort något fel. Trots att det oftast är männen som smittar kvinnorna får kvinnorna inte sällan skulden. Detta gör dem än mer stigmatiserade och rädda för vad familjen/släkten ska säga och för att bli utfrysta. Dock finns ljus i tunneln; Gravida har ofta en stark drivkraft att testa sig så att barnen kan födas friska. Om kvinnan behandlas före och efter förlossningen minskar risken för överföring till barnet dramatiskt, med över 90 procent, avrundar Christian Sundberg.
FAKTA: Hiv i Sverige och världen
- I Sverige lever cirka 8 000 personer med hiv. Omkring 10 procent antas ha en hivinfektion utan att veta om det. Medianåldern för hivdiagnos är 44 år.
- I världen lever omkring 37,9 miljoner personer med hiv. En fjärdedel av dessa känner inte till att de har en hivinfektion.
- 2018 diagnosticerades 1,7 miljoner personer med hiv internationellt. Cirka 62 procent av de som lever med hiv har tillgång till hivmediciner.
Källa: Folkhälsomyndigheten
Fotnot: Världsaidsdagen är en internationell dag som instiftades av Världshälsoorganisationen WHO 1988 för att skapa medvetenhet om hiv och aids och för att minnas de personer som avlidit i aidsrelaterade sjukdomar. Årets tema är ”Stoppa ojämlikheten, stoppa AIDS!”.
För mer information/intervju, kontakta:
Christian Sundberg, överläkare i barnmedicin, Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 9475 eller 0738-661355, e-post: christian.sundberg@akademiska.se
Nyckelord
Bilder
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Forskare: Läkemedelskommunikationen behöver förbättras när äldre skrivs ut från sjukhus31.10.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
För att förebygga läkemedelsproblem efter utskrivning från sjukhus behöver kommunikationen mellan vårdpersonal och äldre förbättras och anpassas mer individuellt. Vårdpersonalen behöver förbättra sitt sätt att kommunicera samtidigt som patienter och anhöriga behöver förberedas bättre på utskrivningssamtalet och uppmuntras att bli mer delaktiga i vården. Det framgår av en klinisk studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet och Västmanlands sjukhus i Västerås.
Över en miljon registrerade benbrott i frakturregistret29.10.2024 14:45:41 CET | Pressmeddelande
Svenska frakturregistret startade i Göteborg 2011 och har som mål att förbättra vården av patienter som drabbas av frakturer, det vill säga benbrott av olika slag. I dag registrerades den miljonte frakturen i det nationella kvalitetsregistret.
Ny PET-tracer ska ge mer träffsäker diagnostik vid binjurebarkscancer24.10.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Cancer i binjurebarken är en sällsynt och aggressivt växande tumör som drabbar minst 30 patienter i Sverige årligen. På Akademiska sjukhuset har man utvecklat en ny spårsubstans (tracer), som tillsammans med sjukhusets avancerade PET-kameror ska göra diagnostik och uppföljning av binjurebarkscancer mer träffsäker.
33 kvinnor fick livmodern bortopererad efter felaktig diagnos22.10.2024 13:15:00 CEST | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset har vid en uppföljande granskning hittat 33 fall under 2023 och 2024 där kvinnor på felaktiga grunder har fått sin livmoder bortopererad. Kvinnorna hade efter provtagning fått besked om att de hade cellförändringar som är ett förstadium till livmodercancer, och därför rekommenderats operation. Men diagnosen visade sig i efterhand vara felaktig. Någon operation hade inte behövts.
Ny cyklotron lyfts in på Akademiska15.10.2024 12:16:38 CEST | Pressmeddelande
Positronemissionstomografi (PET) blir allt viktigare för diagnostik och uppföljning av olika behandlingar, inte minst inom cancerområdet, men även för avancerad forskning. Tekniken förutsätter tillgång till radioaktiva spårämnen med kort halveringstid. Idag lyfts en ny cyklotron (partikelaccelerator) in på Akademiska sjukhuset; ett led i moderniseringen av PET-centrum. De nya lokalerna inrymmer även ett renrum för tillverkning av spårämnen och verksamheten startar i juni nästa år.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum