Dubbelt så mycket cykling 2035 – förslag från VTI till regeringen

Hösten 2021 fick VTI regeringsuppdraget att föreslå mål för ökad andel cykling. Ansvaret för uppgiften föll på VTI:s Cykelcentrum, Sveriges nationella kunskapscentrum för forskning och utbildning om cykling. Nu är forskningsrapporten färdig och överlämnad till regeringen.

– Projektgruppen som tillsattes har en stor och bred kunskap inom området och vi har haft många och intressanta diskussioner. Utmaningen med den korta tiden vi hade på oss var att hinna landa i förslagen och förankra dem väl, säger projektledare Jenny Eriksson och utredare på VTI.

I uppdraget ingick att främja ökad cykling inom alla åldrar och socioekonomiska grupper i hela landet och ta hänsyn till cyklingens samhällsekonomiska effekter. Kunskaper är inhämtade från Trafikanalys och dialog har hållits med andra berörda aktörer som kommuner och civilsamhälle. Forskningsmetoderna har omfattat litteraturstudier, enkäter och en workshop.

Två etappmål och delmål

Det finns idag inget definierat nationellt mål om ökad cykling i Sverige. Det föreslagna målet att fördubbla cyklingen från 2019 till 2035 är uppdelat i två etappmål och två delmål.

Etappmål 1 innebär att cykelresornas andel av det totala antalet resor i Sverige ska öka till 20 procent till 2030 och till 26 procent till 2035. Etappmål 2 anger att cykelresornas andel av det totala persontransportarbetet i Sverige ska öka till 3 procent till 2035. Viktigt är att uppnå båda etappmålen utan att gång- eller kollektivtrafiken minskar.

Delmål 1 siktar in sig på antalet resor i Sverige kortare än 10 km. Där ska cykelresornas andel öka till 30 procent till 2030 och till 45 procent till 2035, även här utan att andelen gående eller kollektivtrafikresande minskar. Delmål 2 gäller cykelresornas andel av det totala antalet resor för barn i grundskoleåldern i Sverige. De ska öka till 40 procent till år 2030 och till 50 procent 2035. Det ska ske utan att andelen som går till skolan minskar.

– Cyklandet har minskat bland barn vilket har framkommit i ett annat regeringsuppdrag som VTI avrapporterade 2017. Många vanor grundläggs i tidig ålder och aktiv mobilitet är viktigt för barns utveckling och hälsa vilket kan påverka samhällsekonomin i ett långsiktigt perspektiv. Vi har sett i tidigare studier att det finns en stor potential att öka cyklandet bland barn, säger Jenny Eriksson.

Sju indikatorer

Projektgruppen har tagit fram sju indikatorer för att kunna följa upp de föreslagna målen och även fånga upp annat som kan ha betydelse. Ett handlar om att välja cykel oavsett ärende, att avstå från bilen ger störst effekt på hälsa, miljö, klimat och tillgänglighet. En inbjudande miljö kan locka fler att cykla, till exempel separat cykelinfrastruktur, renare luft och mindre buller. En funktionell infrastruktur är viktig både i stad och på landsbygd och kan omfatta sådant som cykelbanor, cykelfält, trafiksignaler och cykelparkeringar.

God kvalitet på drift och underhåll av cykelinfrastrukturen är av stor betydelse. Individens förutsättningar att välja cykel varierar och kan handla om allt från livssituation till attityder som upplevelsen av väder, säkerhet och hälsa. Institutionella förutsättningar för ökad cykling gäller cykelstrategier på olika samhällsnivåer, möjligheten att följa upp dem och medel för att forska om dem. Hela resan-perspektivet siktar in sig på att kunna kombinera cykling med andra färdsätt, till exempel möjlighet att ta med cykeln på kollektivtrafikresan och specifika cykelbiljetter.

Det finns en stor potential i att öka cyklingen, enligt rapporten. Vari består den potentialen först och främst?

–Det är framför allt resor under 10 km och barns resor, vilket vi lyfter fram i de föreslagna delmålen. För resor som görs ofta, exempelvis till och från arbete, är valet av färdmedel ofta styrt av vana, säger Anna Niska, forskningsledare på VTI och föreståndare för Cykelcentrum.

Det finns en stor potential i att bryta den slentrianmässiga vanan att ta bilen även då den inte behövs. Många som börjar cykla upptäcker fördelarna med det – det går snabbt, är enkelt och man mår bra av det – och då kan en ny vana bli befäst, menar hon.

Hur vill ni fortsätta arbetet?

– Vår förhoppning är naturligtvis att de mål vi föreslår ska antas och att det ska leda till handlingskraft på såväl lokal som nationell nivå. Med en tydlig målbild blir det självklart att vi behöver både morötter och piskor för att få till en förändring. Det finns ett stort behov av att förbättra förutsättningarna för cykling och skapa incitament som bryter snarare än befäster bilberoendet, säger Anna Niska.

Förutom Jenny Eriksson och Anna Niska har följande författare medverkat i rapporten: Utredare Jones Karlström, forskningschef Mikael Johannesson, forskningsledare Lena Levin samt forskarna Jens Alm och Samuel Lindgren.

Utredning av mål om ökad andel cykling i Sverige – ett regeringsuppdrag (2022, Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA)