– Det är viktigt att det finns många olika intresseväckande ingångar till naturvetenskap och att vi fångar upp de barn och unga som vill fördjupa sina kunskaper på fritiden. Frivilliga aktörer gör ett fantastiskt jobb men det behövs en kraftsamling och samordning på både nationell- och lokal nivå för att underlätta deras arbeta och därmed öka tillgängligheten, säger Carl Johan Sundberg, IVA-ledamot och ordförande för rapportens arbetsgrupp.

Viktigt komplement till skolan

Skolan är den centrala aktören för barns och ungas lärande, men även det nyfikenhetsdrivna, frivilliga lärandet som sker utanför skolans verksamhet har en viktig roll att spela. Det kan exempelvis handla om aktiviteter på ett science center, programmeringskurser med olika teman, hackatons, lokala mattestugor, sommarforskarskolor eller en förening med fokus på rymden.

Långsiktig finansiering behövs

IVAs rapport ”Aha!” som fokuserar på naturvetenskap och teknik visar att förutsättningarna är utmanande för de aktörer som erbjuder kunskapsfrämjande aktiviteter eller mötesplatser för barn och unga och som uppmuntrar till lärande på fritiden. Det är framför allt svårt att få till långsiktig finansiering, synlighet och tillgänglighet. Dessa tre delar hänger ihop. Om en verksamhet endast får tillfälliga projektpengar är det svårt att arbeta strategiskt med att nå ut brett och öka tillgängligheten.

– Aktörer som erbjuder kunskapsfrämjande aktiviteter för barn och unga vittnar om ett ständigt bollande mellan förvaltningar på såväl nationell som kommunal nivå, något som leder till att dessa frågor hamnar mellan stolarna. För att undvika detta behövs en helhetssyn, mål och ansvar för frågorna, säger Carl Johan Sundberg.

Förslag till beslutsfattare och nyckelaktörer

• Frågan om förutsättningar och format för en nationell samordning och långsiktig finansiering av kunskapsfrämjande initiativ för barn och unga utanför skolans organisation bör utredas. IVA skulle, tillsammans med andra relevanta aktörer, kunna ta en roll. En viktig aspekt är att det ska finnas en bredd av intresseingångar. Inspiration kan hämtas från bland annat idrotten, Folkbildningsrådet och kultursamverkansmodellen.
• Beslutsfattare på nationell nivå bör utreda ansvarsfördelning, finansiering och aktörernas förutsättningar vad gäller barns och ungas lärande på fritiden, inte minst inom STEM-området (Science, Technology, Engineering, Mathematics). Fokus bör ligga på likvärdighet och långsiktighet. Det är också viktigt att arbeta för en långsiktig och samordnad samverkan mellan skolan och kunskapsfrämjande initiativ utanför skolan.
• Beslutsfattare på lokal nivå bör utreda var ansvaret för frågan om barns och ungas lärande på fritiden bör ligga. Kommuner bör långsiktigt stötta verksamheter som syftar till att främja barns och ungas lärande på fritiden inom många olika ämnesområden.

Ladda ner rapporten

Titta på seminariet tisdagen den 13 september 2022 kl. 13.30-14.30 där förslagen diskuteras. 

Detta är en rapport från arbetsgruppen Initiativ för lustfyllt lärande inom projektet Framtidens kunskapssamhälle.