Kommentar: Så arbetar Arla för att samla in klimatdata och sänka utsläppen

Ambitiösa mål och konkreta aktivitetsplaner är avgörande för att minska utsläppen av växthusgaser. Under alla år som Arla har redovisat klimatutsläpp har vi använt oss av vedertagna metoder och bästa tillgängliga data. Kvaliteten och exaktheten på siffrorna har förbättrats allt eftersom. Vi har gått från att använda schabloner och landsgenomsnitt till att från 2019 räkna på verkliga data från gårdarna.

Att utsläppen från mjölkproduktion har minskat sedan 1990-talet är säkerställt. Det som har varit svårt är att mäta exakta förändringar mellan enskilda år innan beräkningsmodeller och data funnits på plats. Arla är i framkant i detta arbete, vilket ibland leder till att metoderna utvecklats längs vägen.

År 2019 godkändes våra första mål av Science Based Targets-initiativet, SBTi, baserat på FN:s 2-gradersmål. Vid den tidpunkten hade vi inte lika hög kvalitet på dataunderlaget som vi har i dag, och när arbetet med målen gjordes var 2015 det senaste helår vi hade data för. 2021 satte vi nya mål utifrån 1.5-gradersmålet, som också godkändes av SBTi.

För jordbrukssektorn fanns dock inte några specifika riktlinjer för 1.5-gradersmålet. Det var alltså inte möjligt att sätta ett nytt mål för scope 3-utsläppen. Men målen för scope 1 och 2 godkändes med villkoret att vi ska justera scope 3-målet när riktlinjerna för jordbrukssektorn är klara. Under hösten 2022 pilottestas dessa riktlinjer. Arla deltar i testet och så snart de är på plats kommer vi att revidera vårt mål för scope 3-utsläppen och se över basåret 2015.

Vår baslinje från 2015 baserades på nationella genomsnittsvärden för gårdsutsläppen i respektive land. När det första målet sattes hade vi inte enhetliga klimatberäkningar från Arlagårdarna i alla länder. Mellan åren 2016 och 2018 baserades beräkningarna på genomsnittet från ett mindre antal gårdar i varje land. Uppgifterna från dessa år håller inte lika hög kvalitet som i dag.

Från 2019 och framåt har vi däremot data från i princip alla Arlagårdar. Självklart hade det varit bättre att ha data med hög kvalitet redan från 2015, men det var inte möjligt vid den tidpunkten. Om vi hade inväntat perfekta uppgifter hade vi inte varit där vi är i dag med klimatarbetet.

Vi har varit tidigt ute och satt upp höga ambitioner. Över 8 000 Arlabönder från sju europeiska länder har de senaste tre åren byggt upp en unik databas, som pekar ut vilka åtgärder som gör störst klimatnytta på gårdarna. Vår nya modell för hållbarhetsersättning blir ytterligare ett verktyg för att motivera och belöna en mer klimatsmart mjölkproduktion. Det kan vi vara stolta över.

Tack vare att vi är ett kooperativ av mjölkbönder har vi goda möjligheter att påverka utsläppen på gårdarna. Det finns få andra företag som har lika bra koll på klimatutsläppen i sin leverantörskedja som vi på Arla har.

Victoria Olsson, hållbarhetschef Arla Sverige

Vad är skillnaden mellan våra olika scope?

• Scope 1-utsläpp är direkta utsläpp från aktiviteter under vår kontroll. De omfattar transporter med Arlas fordon och utsläpp från Arlas produktionsanläggningar.
• Scope 2-utsläpp är indirekta utsläpp från energi som Arla köper, exempelvis el, ånga, värme eller kyla.
• Scope 3-utsläpp kommer från de indirekta utsläppen från inköpta varor och tjänster (t.ex. mjölkråvara från Arlabönder och förpackningsmaterial), utvinning och produktion av bränslen, externa transporter och behandling av det matsvinn som lämnat Arlas anläggningar.

Mer läsning för dig som vill veta mer

• Arlas vetenskapliga mål för att minska klimatutsläppen
• Arlas klimatberäkningsrapport 2022: climate-check-report-2022.pdf (arla.se)
• Rapport framtidens jordbruk