Redan för 25 år sedan uppmärksammade Alexandra Charles den orättvisa vården. Kvinnors symptom vid hjärtinfarkt togs inte på allvar och tillsammans med hjärtprofessor Karin Schenck-Gustafsson och professor och gynekolog Britt-Marie Landgren, grundade Alexandra den ideella föreningen 1,6 miljonerklubben. (1998 var det 1,6 miljoner kvinnor som var över 45 år i Sverige.) 

Varje år delar föreningen ut stipendier till forskare med ett genusperspektiv för att sätta fokus på kvinnors hälsa. Föreningen bedriver kunskapsspridning och folkbildning kring kvinnohälsa och en jämställd vård. 

– Mycket har blivit bättre på 25 år, men det finns tyvärr mycket kvar att göra, säger Alexandra Charles. 

I artikeln i Dagens Nyheter intervjuades Sarah Lidé, vice vd för Life Science centret Medicon Villige i Lund, och hon har precis samma erfarenheter som Alexandra Charles. 

– Historiskt sett har forskning på olika sjukdomar utgått från en vit, 30-årig man, men slutsatserna som dras används också på kvinnor, menar både Sarah och Alexandra. 

– Just som Sarah säger att kvinnor behandlas som ”små män", stämmer precis, säger Alexandra Charles och håller med Sarah även här: 

– Tänk hur många effektiva mediciner som kunde fungerat på kvinnor, som blivit åsidosatta bara för att de inte fungerade på män! 

Alexandra Charles kontaktade genast Sarah Lidé och tillsammans vill de arbeta för att öka fokus på kvinnors hälsa ännu mera. 

-Titta bara på undersökningen från SKR.  Vi har långt ifrån en jämställd vård, säger Alexandra Charles. 

– Ett aktuellt exempel är osteoporos som drabbar varannan kvinna. Det betraktas som en lågstatus-sjukdon, ingen äger frågan och kvinnor lider i onödan. 

Hur ser kvinnovården ut idag? Vilken är den viktigaste frågan? Kontakt gärna Alexandra Charles så kan hon berätta mer om vad föreningen arbetat med under sina 25 år. Vad har förändrats inom kvinnovården? Vad har blivit bättre? Eller till och med sämre? 

 

Fakta.(O)jämställd vård i Sverige. 

SKR tog 2019 fram en sammanställning av hur jämställd vården är i Sverige. 

● Kvinnor blir ofta feldiagnostiserade. Hjärtbesvär besvär tolkades oftare som psykiska problem, som till exempel panikångest eller depression. 

● Män får dyrare läkemedel än kvinnor. 

● Kvinnor får vänta längre på synoperationer. 

● Män får oftare tillgång till nyare dialysteknik. 

● Kvinnor med Alzheimers sjukdom fick tre timmar mindre hemtjänst i veckan än män i samma situation. 

● 68 procent av männen har fått information om olika möjligheter till fertilitetsbevarande åtgärder. Motsvarande siffra för kvinnor var endast 14 procent. 

● Kvinnors sjukpenningtal är nästan dubbelt så högt som mäns: 12,8 dagar för kvinnor jämfört med 6,7 dagar för män. 

● Nära en av tre unga kvinnor men bara en av sju unga män uppger att de har nedsatt psykiskt välbefinnande. Trots detta genomför män fler självmord. 

● Det är tre gånger vanligare att män får behandlingbehandling med pacemaker eller defibrillator. I enskilda regioner är könsskillnaderna ännu större. 

Källa:(O)jämställdhet i hälsa och vård, SKR, Dagens Nyheter 

 

Fotnot: En studie från McKinsey som kom under förra året visar att endast en procent av investeringarna som görs inom den medicinska forsknings- och innovationssektorn går till kvinnorelaterade sjukdomar. 

Läs hela artikeln i DN här: 

https://www.dn.se/ekonomi/bristande-forskning-pa-kvinnorelaterade-sjukdomar-behandlas-som-sma-man/