– Antalet privatpersoner som köper eller leasar nya bilar blir allt färre. Hushåll tvingas prioritera och man väljer allt mer sällan att köpa ny bil, vilket samtidigt kan vara ett väl avvägt beslut, säger Carl-Erik Stjernvall, teknisk rådgivare på Riksförbundet M Sverige.

Privatleasing minskar alltså mer än rena köp och ligger på en lägre nivå än vid något annat tillfälle under de senaste tre åren. Jämfört med genomsnittlig försäljning januari–april 2021 och 2022 är nedgången i bilköp i snitt 38 procent, medan privatleasingen har minskat med hela 46 procent. 2023 togs 12 721 bilar ut genom privatleasing under samma period, vilket är en halvering jämfört med 2022 då motsvarande antal var 24 534.

– Det minskade intresset för privatleasing innebär ett trendbrott eftersom leasingen under många år ökade i popularitet. Nedgången beror på att klimatbilsbonusen slopades i november 2022 och på avgiftsökningarna som följt av den ökade räntan. Månadskostnaden har ökat en hel del eftersom leasingbolagen äger ensidig rätt att ändra avgifterna. Det är tydligt att de konsumenträttsliga bristerna i affärsmodellen påverkar synen på privatleasing, säger Carl-Erik Stjernvall.

För att tackla problemen prövar branschen nya metoder som det gäller för konsumenten att vara medveten om. Är månadshyran låg i annonsen kan det bero på att bilen har hög malusskatt, vilket leasingtagaren måste betala. Det kan också stå i de finstilta villkoren att leasingupplägget har en ”förhöjd första hyra” vilket i princip innebär att du som leasingtagare betalar en kontantinsats på tiotusentals kronor. Då ser erbjudandet fördelaktigt ut, sett till den låga månadshyran, men upplägget innebär egentligen ingen fördel för konsumenten. Det är bara för att kunna locka med en lägre avgift.

– Bilföretagen måste göra något åt upplägget och finansieringsformen i leasingen för att locka tillbaka kunderna, ökar hyrorna ännu mer blir det spiken i kistan för privatleasing, säger Carl-Erik Stjernvall.