Enligt rikspolischefen Anders Thornberg beräknas den kriminella ekonomin uppgå till mellan 100 och 150 miljarder kronor om året i Sverige. Välfärdsbrottsligheten står för cirka 20 miljarder kronor och är därmed en större inkomstkälla för den organiserade brottsligheten än både narkotika och bedrägerier.

Välfärdsbrottslighet är en term som används för att beskriva olika former av brottslig verksamhet som riktar sig mot den offentliga sektorns välfärdsverksamhet. Den kan innefatta exempelvis bedrägerier, korruption eller andra regelvidriga handlingar som riktar sig mot socialtjänsten, sjukvården, skolan, arbetsmarknadspolitiken eller andra offentliga verksamheter. Den drabbar både enskilda individer och skattebetalarna.

Den offentliga upphandlingen uppgår till 800 miljarder kronor per år och den summan drar förstås till sig olämpliga aktörer. Lagen om offentlig upphandling hindrar inte upphandlande myndigheter från att arbeta aktivt med frågan, inklusive utesluta olämpliga leverantörer. Kontrollerna av företagen som lämnar anbud är emellertid ofta basala och frekvensen i avtalsuppföljningen varierar mellan olika upphandlande myndigheter. Alltså upptäcker offentlig sektor sällan de mer avancerade uppläggen.

Vår bedömning är att tidig kontroll och uteslutning av oseriösa aktörer leder till färre kvalitetsbrister samt minskade kostnader för både uppföljning och avvikelsehantering. Dessa kostnader är betydande för upphandlande myndigheter och kvalitetsbristerna är kännbara för individerna som har rätt till vård och omsorg.

Vi menar också att en ökad kontroll och uteslutning av oseriösa aktörer skulle leda till förbättrad konkurrens för de seriösa företagen. Något som bland annat Svenskt Näringsliv påpekat i rapporten Oseriösa företag i offentlig upphandling (2022). I ett alltmer snabbrörligt samhälle med många nya regler kan mer eller mindre oavsiktliga fel begås. Vi följer självklart upphandlingsregelverket. Har ett tidigare uteslutet företag vidtagit tillräckliga självsanerande åtgärder så kommer det att släppas in i värmen igen.

Vi har identifierat fyra områden där vi tillsammans med andra aktörer vill verka för förändring:

• Samarbete med statliga tillstånds- och tillsynsmyndigheter med flera, som sitter på information om anbudsgivare som kan tyda på att företaget begår allvarliga fel. Vi vill skapa ett strukturerat och smidigt informationsutbyte då även vi sitter på information som tillsynsmyndigheterna kan ha nytta av. Vi vill även samarbeta om att utveckla riskanalyser och arbetsmetodik för att hitta och hindra välfärdsbrottslighet i offentliga upphandlingar.

• Utbildning om välfärdsbrott i offentliga upphandlingar och hur dessa kan hanteras.

• Utveckling av dynamiska inköpssystem för riskbranscher där leverantörerna kontrolleras på djupet.

• Framtagande av vägledningar för hur myndighetsinformation kan användas i offentliga upphandlingar och avtal för att utesluta oseriösa leverantörer, samt vägledningar för vad som krävs för självsanering. Här ser vi gärna samarbeten med engagerade branschorganisationer.

Eva-Lotta Löwstedt Lundell
Vd, Adda

Åsa Edman
Chefsjurist, Adda

Olof Molander
Affärsområdeschef, Adda inköpscentral

Charlotte Murray
Affärsområdeschef, Adda Affärsconcept

Texten publicerades i Dagens Samhälle den 26 maj 2023: ”Dags att stoppa brottslighet i den offentliga affären” - Dagens Samhälle (dagenssamhalle.se)