Parlamentet stärker skyddet för journalister och medier med mediefrihetsakten

• EU-länderna måste skydda medierna från inblandning
• Förbud mot att använda spionprogram mot journalister
• Alla medier måste vara öppna med sina ägarförhållanden
• Rättvis tilldelning av statlig annonsering

I sin ståndpunkt om mediefrihetsakten, som antogs på tisdagen med 448 röster för, 102 röster emot och 75 nedlagda röster, vill Europaparlamentet att medlemsländerna ska säkerställa mediemångfald och skydda mediernas oberoende från statlig, politisk, ekonomisk och privat inblandning.

Ledamöterna vill förbjuda alla former av inblandning i medieföretagens redaktionella beslut och förhindra att journalister utsätts för påtryckningar utifrån. Här kan det handla om att tvinga dem att avslöja källor, komma åt krypterat innehåll på deras enheter eller avlyssna dem med spionprogram.

Användningen av spionprogram får endast rättfärdigas som en sista utväg, skriver ledamöterna. En bedömning ska ske från fall till fall. Programmen får användas om en oberoende rättslig myndighet beordrar utredning av ett allvarligt brott, till exempel terrorism eller människohandel.

Insyn i medieägande

För att mediernas oberoende ska kunna bedömas vill Europaparlamentet att alla medier, inklusive mikroföretag, ska offentliggöra sin ägarstruktur.

Ledamöterna vill också att medier, inklusive webbplattformar och sökmotorer, ska vara öppna med de inkomster de får från statlig reklam och om statligt ekonomiskt stöd. Detta gäller även stöd från länder utanför EU.

Bestämmelser mot godtyckliga beslut från stora nätplattformar

För att beslut om innehållsmoderering fattade av mycket stora nätplattformar inte ska missgynna mediefriheten vill ledamöterna ha en mekanism som hanterar beslut om avlägsnande av innehåll på nätet. Enligt ledamöterna ska plattformarna först behandla deklarationer för att skilja oberoende medier från icke-oberoende källor. Medierna bör därefter underrättas om plattformens avsikt att avlägsna eller begränsa deras innehåll. De har sedan 24 timmar på sig att svara. Om plattformen efter fristen fortfarande anser att medieinnehållet inte uppfyller villkoren kan den radera eller begränsa innehållet eller hänskjuta ärendet till nationella tillsynsmyndigheter för slutligt beslut. Om medieleverantören anser att plattformens beslut inte har tillräckliga grunder och undergräver mediefriheten, har de dock rätt att ta ärendet till ett organ för tvistlösning utanför domstol.

Ekonomisk bärkraft

EU-länderna ska se till att offentliga medier får tillräcklig, hållbar och förutsägbar finansiering genom fleråriga budgetar, skriver ledamöterna.

För att medieföretagen inte ska bli beroende av statlig reklam föreslår de ett tak för offentlig reklam som tilldelas en enda medieleverantör, webbplattform eller sökmotor. Högst 15 procent av den totala reklambudgeten i ett givet EU-land får gå till ett och samma mediebolag. Ledamöterna vill att kriterierna för tilldelning av offentliga medel till medierna ska vara allmänt tillgängliga.

Ett oberoende EU-organ för medier

Parlamentet vill också att EU:s medienämnd – ett nytt EU-organ som inrättas genom lagen om mediefrihet – ska vara juridiskt och funktionellt oberoende av EU-kommissionen och kunna agera oberoende av den. Parlamentsledamöterna vill också att en oberoende expertgrupp som företräder mediesektorn och civilsamhället ska ge råd till den nya medienämnden.

Citat

”Vi får inte blunda för det oroande läget för pressfriheten i världen, en trend som också påverkar Europa”, sa föredraganden Sabine Verheyen (EPP, Tyskland) i debatten inför omröstningen. Hon betonade att media ”inte är vilket företag som helst. Bortom sin ekonomiska dimension bidrar medierna till utbildning, kulturell utveckling och inkludering i samhället. De skyddar grundläggande rättigheter som yttrandefrihet och tillgång till information”. Föredraganden sade också att med den europeiska mediefrihetsakten har ledamöterna nått ”en viktig milstolpe i lagstiftningen för att skydda mångfalden och friheten i vårt medielandskap och för våra journalister” och tagit ett ”viktigt steg i skyddet av våra demokratier”.

Nästa steg

När parlamentet nu har antagit sin ståndpunkt kan förhandlingarna med rådet (som enades om sin ståndpunkt i juni 2023) om lagens slutliga utformning inledas.

Reaktion på medborgarnas oro

Genom att anta sin ståndpunkt svarar Europaparlamentet på medborgarnas krav i slutsatserna från konferensen om Europas framtid, särskilt i förslag 27 om medier, falska nyheter, desinformation, faktagranskning och cybersäkerhet (punkterna 1 och 2) och i förslag 37 om information till medborgarna, deltagande och ungdom (punkt 4).

Mer information

• Pressmöte med föredragande Sabine Verheyen (EPP, Tyskland) 
• Den antagna texten kommer att finnas tillgänglig här (03.10.2023 
• Videoinspelning med debatten (03.10.2023) 
• Parlamentets utredningstjänst: Mediefrihetsakten (20.09.2023)