Institutet för mänskliga rättigheter

Institutet rapporterar till FN om allvarliga rättighetskränkningar och stor ojämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning

Dela
Övergiven rullstol står parkerad på stenbelagd yta.
Enligt Institutet har det paradigmskifte som funktionsrättskonventionen måste innebära ännu inte fått fullt genomslag.

Trots att det har gått 15 år sedan konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning trädde i kraft i Sverige, är levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning fortfarande generellt sämre än för den övriga befolkningen. Utbildningsnivåerna är lägre, arbetslösheten är högre, den ekonomiska utsattheten är större och den fysiska och psykiska hälsan är sämre. Detta skriver Institutet för mänskliga rättigheter i sin rapport till FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, inför granskningen av hur Sverige efterlever konventionen.

–Vi ser en generell negativ utveckling på vissa områden, men vi ser också en brist på framsteg och särskilda utmaningar för vissa grupper av personer med funktionsnedsättning, exempelvis ungdomar, kvinnor, äldre, och migranter. Personer med funktionsnedsättning som bor i gruppbostäder utsätts fortfarande för allvarliga rättighetskränkningar som innefattar våld och tvång, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter.

Inför arbetet med att sammanställa rapporten till FN:s kommitté har institutet genomfört flera dialoger för att samla in värdefulla synpunkter från personer med funktionsnedsättning. Rapporten belyser bland annat att konventionen har haft ett bristande genomslag i lagstiftningen och att det saknas ett sammanhållet strategiskt arbete för att genomföra den. Hanteringen av rekommendationer från FN-kommittén behöver också förbättras.

Enligt institutet har det paradigmskifte som funktionsrättskonventionen måste innebära ännu inte fått fullt genomslag. Det gäller exempelvis människors möjligheter till självbestämmande, delaktighet, demokrati och frihet. I rapporten till kommittén påpekar institutet brister och lämnar rekommendationer på bland annat följande områden:

  • Personer med funktionsnedsättning vittnar om en delvis återgång till en medicinsk modell, där personens egna behov, intresse och rätt till självbestämmande inte respekteras. Inom socialförsäkring och funktionshinderstöd ställs krav på omfattande medicinsk bevisning och personer med funktionsnedsättning beskriver upplevelser av att känna sig misstrodda, misstänkliggjorda och som en belastning, snarare än att bemötas som personer med rättigheter och kapacitet att ge värdefulla bidrag till samhället.
  • Inom områden som bostad, utbildning och sysselsättning utgör strukturer som är segregerande till sin karaktär fortfarande betydelsefulla delar i de system som syftar till att möta behoven hos personer med funktionsnedsättning. Samtidigt saknas en diskussion om systemens utformning utifrån ett rättighetsperspektiv.
  • Antalet anmälningar avseende diskriminering som har samband med funktionsnedsättning har ökat under de senaste åren men diskrimineringslagen skyddar idag inte mot all diskriminering som CRPD kräver att staten förbjuder.
  • Hatbrott på grund av funktionsnedsättning är inte uttryckligen kriminaliserat och det saknas statistik och kunskap om brott med hatmotiv på grund av funktionsnedsättning.
  • Personer med funktionsnedsättning har sämre ekonomiska förutsättningar jämfört med den övriga befolkningen. Den disponibla inkomsten är lägre och det är vanligare med en låg ekonomisk standard. Personer som är hänvisade till ersättningar från socialförsäkringssystemet för sin försörjning har en dålig inkomstprognos sett ur ett livsperspektiv. Sjukersättningen, som många personer med funktionsnedsättning är beroende av, har utvecklats betydligt långsammare än löneutvecklingen.
  • Det är fortfarande tillåtet att använda olika former av tvångsåtgärder vid SiS (Statens institutionsstyrelse) särskilda ungdomshem, där barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är överrepresenterade. Flickor, framför allt unga flickor, är särskilt utsatta. 2023 rekommenderade FN:s barnrättskommitté Sverige att uttryckligen förbjuda användningen av isolering och avskiljning av barn. Ingen åtgärd har vidtagits ännu.
  • Vissa grupper har sämre stöd trots att de hör till konventionens målgrupp. Till exempel har stödinsatsen ledsagning minskat för personer med synnedsättning, hörselnedsättning eller dövblindhet. Bristerna på tillgång till tolk är desamma som för tio år sedan.
  • Assistansanvändare och arbetsgivare vittnar om att nivån på den statliga assistanser­sättningen är för låg för att rätten till stöd ska tillgodoses i praktiken. Ersättningsnivån medför svårigheter att rekrytera och behålla assistenter.
  • Den fysiska och psykiska hälsan hos kvinnor med funktionsnedsättning är sämre både jämfört med män med funktionsnedsättning och med kvinnor i övrigt. Få insatser har gjorts för att specifikt stärka hälsan hos kvinnor med funktionsnedsättning.
  • Brister i tillgängligheten hindrar deltagande i demokratin för personer med funktionsnedsättning. Valdeltagandet är lägre för personer med funktionsnedsättning jämfört med den övriga befolkningen.

På övergripande nivå rekommenderar institutet bland annat att Sverige ska:

  • Ta fram en nationell strategi och handlingsplan med mätbara mål, indikatorer, ansvarsfördelning och uppföljning för genomförandet av CRPD.
  • Ta initiativ till en fördjupad granskning av överensstämmelsen mellan svensk rätt och konventionen.

Inom ramen för FN-kommitténs granskning kommer ett dialogmöte att hållas mellan kommittén och representanter för Sveriges regering. Institutet kommer att delta vid dialogen som äger rum den 11-12 mars. Efter dialogen kommer kommittén att presentera sina rekommendationer till Sverige. Det ingår i institutets särskilda uppdrag kopplat till CRPD att följa upp hur staten arbetar för att genomföra rekommendationerna.

Rapporten finns i svensk, engelsk och lättläst version och går att ladda ner på institutets webbplats här.

För mer information, kontakta:
Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 046-287 39 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se

Fakta:
Institutet har ett särskilt uppdrag att fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt artikel 33.2 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD). Det innebär bland annat att institutet ska bidra med information till FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning om Sveriges genomförande av konventionen. Rapporten ska även innehålla information i form av rekommendationer om vad institutet anser att Sverige behöver göra för att uppfylla sina åtaganden enligt konventionen.

Nyckelord

Kontakter

Länkar

Om Institutet:

Institutet för mänskliga rättigheter ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Institutet ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Följ Institutet för mänskliga rättigheter

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter

Ny skandinavisk rapport: Starkt stöd för mänskliga rättigheter men visst stöd för begränsad yttrandefrihet9.12.2024 06:00:00 CET | Pressmeddelande

Det finns ett starkt engagemang för mänskliga rättigheter i Skandinavien. Samtidigt är skandinaver i viss mån villiga att acceptera inskränkningar i de egna rättigheterna. Svenskar är mest benägna att identifiera olika mänskliga rättigheter som hotade och en majoritet anser att den svenska regeringen bör göra mer för att skydda de mänskliga rättigheterna. Det visar en ny rapport om allmänhetens medvetenhet om och stöd för mänskliga rättigheter i Danmark, Norge och Sverige. Det danska institutet för mänskliga rättigheter, den norska institutionen för mänskliga rättigheter och det svenska institutet för mänskliga rättigheter släpper idag en gemensam rapport om skandinavernas kunskaper om och attityder till mänskliga rättigheter samt synen på situationen för mänskliga rättigheter i respektive land. Starkt stöd i alla tre länderna men kunskapen varierar Rapporten visar på ett starkt stöd i Skandinavien där 82 procent av de tillfrågade uppger att mänskliga rättigheter är viktiga för dem och

Institutet för mänskliga rättigheter medverkar på Mänskliga Rättighetsdagarna i Skellefteå11.11.2024 10:06:05 CET | Pressmeddelande

Den 14–15 november deltar Institutet för mänskliga rättigheter på Mänskliga Rättighetsdagarna i Sara kulturhus, Skellefteå. Institutet arrangerar tre seminarier och bjuder in till samtal om aktuella rättighetsfrågor i monter 14 på utställartorget. Det är tredje gången som institutet medverkar på MR-dagarna som är Nordens största forum för debatt och samtal om mänskliga rättigheter. I år arrangerar vi följande program: En människorättslig omställning – med FN:s rekommendationer som verktyg Under 2024 har Sverige granskats i två FN-kommittéer, om konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och funktionsrättskonventionen. Representanter från Institutet för mänskliga rättigheter, samordnande organisationer från civilsamhällets MR-nätverk och Regeringskansliet diskuterar hur FN-granskningen kan stärka mänskliga rättigheter i Sverige. När: Torsdag 14 november, 12:30 – 13:30 Var: Scen 2, Sara Kulturhus, Skellefteå – Vi lever i en tid där mänskliga rättigheter är mer hotade

Institutet får A-status i internationell prövning23.10.2024 13:02:51 CEST | Pressmeddelande

Institutet för mänskliga rättigheter får A-status – det högsta betyget för nationella institutioner för mänskliga rättigheter. Det betyder att institutet lever upp till Parisprincipernas krav på att agera effektivt och oberoende från regeringen och andra aktörer i sitt uppdrag att främja och skydda de mänskliga rättigheterna i Sverige. Beskedet kommer idag från GANHRI, den globala alliansen för nationella institutioner för mänskliga rättigheter. – Detta är ett viktigt erkännande för institutet och ett bevis på att våra ansträngningar gett tydliga resultat, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. På mindre än tre år har vi gått från tomma lokaler och inga anställda till en verksamhet som når hög internationell standard. Ett varmt tack till alla som stöttat vårt arbete, inte minst civilsamhället, fortsätter Fredrik Malmberg. Genom A-status blir institutet fullvärdig medlem i GANHRI, den globala alliansen för nationella institutioner för mänskliga rättighet

Allvarliga brister i äldreomsorgen normaliseras – det handlar om ålderism visar ny rapport från institutet30.9.2024 07:20:00 CEST | Pressmeddelande

Ålderism normaliserar brister i äldreomsorgen och möjligheter till delaktighet, självbestämmande och egenmakt är begränsade för äldre personer som bor på särskilda boenden. Dessa brister innebär att grundläggande mänskliga rättigheter åsidosätts just för att man är äldre. Institutets nya rapport ”Hemma är någon annanstans”, som publiceras inför den internationella äldredagen den 1 oktober, utgår från äldre personers erfarenheter av hur de mänskliga rättigheterna skyddas och respekteras på särskilt boende. Rapporten ger också rekommendationer till regeringen och kommunerna för att bättre skydda äldre personers mänskliga rättigheter i äldreomsorgen. – Med denna rapport vill vi bidra till att stärka äldre personers mänskliga rättigheter och främja ett människorättsbaserat arbetssätt inom äldreomsorgen. Det är dags för ett perspektivskifte som ställer äldre personer och deras mänskliga rättigheter i centrum, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. Det finns

Institutet avvisar förslag om ny myndighet mot ungdomskriminalitet17.9.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Rättsosäkert, oproportionerligt och oklar gränsdragning mot det straffrättsliga systemet och socialtjänst. Institutet för mänskliga rättigheter ser stora risker med regeringens förslag att inrätta en ny statlig myndighet mot ungdomskriminalitet. – Utredningens förslag är mycket problematiska utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv och det finns en överhängande risk för diskriminering. Det saknas dessutom en effektutvärdering av det danska systemet med ungdomskriminalitetsnämnder som förslaget bygger på, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Inspirationen till den nya myndigheten, Myndigheten mot ungdomskriminalitet (MUK), har hämtats från Danmark där man införde så kallade ungdomskriminalitetsnämnder 2019. Nu har en utredning tittat på hur ett liknande system skulle kunna införas i Sverige. Förslaget går dock längre än den danska modellen och omfattar barn som varken misstänks eller dömts för brott. Det finns heller ingen undre åldersgräns för barn som kan

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye