Örebroforskning kan leda till vaccin mot hiv

Nikolai Scherbak, docent i biologi vid Örebro universitet, har precis kommit tillbaka till Sverige efter en konferens i Sydafrika där han har presenterat en studie som ökar chanserna att utveckla ett vaccin mot hiv. Tillsammans med andra forskare har han genmanipulerat probiotiska E.colibakterier med en del av hivviruset.

– Med en avancerad teknik kan vi stoppa in dna-sekvenser på en speciell plats i bakterien. Vi använder en del av hivviruset som inte är infektiös men som kan trigga kroppen att producera neutraliserande antikroppar, säger Nikolai Scherbak.

Goda varianter av bakterierna

E.colibakterier lever i tarmarna på människor och djur, och vissa varianter av dem är orsaken till flera typer av infektioner. Men det finns också goda varianter av bakterierna som kan bidra till bättre tarmflora. En av dem, en probiotisk E.colibakterie av stammen Nissle, användes av Örebroforskarna i studien.

– Bakterierna vi använt säljs som hälsotillskott i Tyskland, men de finns inte i Sverige vad jag vet. De rekommenderas för människor som har IBS eller andra magproblem.

Hiv är ett virus som kan leda till den dödliga immunbristsjukdomen aids, och i nuläget finns inget vaccin mot viruset. Däremot finns bromsmediciner som gör att en smittad kan leva utan symptom och utan risk att föra sjukdomen vidare.

– En hivsmittad måste ta bromsmedicinen resten av livet, och det är en kostnad som inte alla har råd med. Forskare har länge försökt lösa gåtan till ett vaccin, men det har tyvärr inte varit prioriterat hos läkemedelsföretagen, säger Nikolai Scherbak.

Tas i pillerform

Om bakterierna som tagits fram vid Örebro universitet leder till ett färdigt läkemedel skulle de kunna tas i pillerform. Det är en stor fördel i jämförelse med vacciner som behöver injiceras med spruta. Inte bara är de enklare att ta rent praktiskt, de behöver heller inte förvaras i kalla temperaturer som till exempel covidvacciner.

Vid många tidigare försök att använda bakterier för att producera vacciner har forskare använt antibiotikaresistenta gener för att bibehålla genmodifieringarna hos bakterierna. Det kan leda till negativa konsekvenser, eftersom antibiotikaresistens är ett växande folkhälsoproblem på global nivå. Med den så kallade Crispr/Cas9-tekniken framställde forskarna från Örebro en stabil genmodifiering i de probiotiska bakterierna utan behov av antibiotikaresistenta gener.

Nikolai Scherbak ser inga risker med de genmanipulerade bakterierna, men fortfarande behövs mycket forskning innan ett vaccin kan se dagens ljus. Först behöver man göra djurstudier, och därefter kan tekniken prövas på människor.

– Det krävs åtminstone ett par år med förberedelser och etiska tillstånd. I vanliga fall tar utvecklingen av läkemedel ungefär 10 år, säger Nikolai Scherbak.

Han och hans forskarkollegor har samarbeten med Folkhälsomyndigheten och Cape Town University i Sydafrika.