WWF

WWF: Medlemsstater använder miljardbelopp av EU-stöd till aktiviteter som är skadliga för naturen

Dela

En ny WWF-rapport visar att miljardsummor inom EU årligen gått till aktiviteter som är skadliga för naturen. EU:s resurser måste styras om till investeringar i natur- och klimat, menar WWF.

En ny WWF- rapport visar att medlemsländerna i EU spenderar mer än 34 miljarder euros årligen på subventioner som är skadliga för naturen. Foto: Getty Images
En ny WWF- rapport visar att medlemsländerna i EU spenderar mer än 34 miljarder euros årligen på subventioner som är skadliga för naturen. Foto: Getty Images

– Snart är det EU-val och vi behöver beslutsfattare som är beredda att fasa ut subventioner som riskerar att skada miljön och istället investera i naturen och den gröna omställningen, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.

­I en ny WWF-rapport uppskattas att medlemsstaterna kanaliserar mellan 34 och 48 miljarder euros per år i stöd till aktiviteter som skadar naturen. En summa som är cirka 20-30 gånger så hög som den svenska miljöbudgeten.

Dessa subventioner omfattar alla större sektorer av ekonomin, men huvuddelen går till jordbruket. Den gemensamma jordbrukspolitiken upptar en tredjedel av EU:s budget och har stor effekt på miljö och klimat. Nästa mandatperiod är avgörande för vilken jordbrukspolitik vi får efter 2027. Särskilt kritisk är rapporten till de arealbaserade inkomststöden inom jordbrukssektorn.

I rapporten görs en bedömning för EU som helhet, men inkomststöden inom jordbruket har inte haft en ensidigt negativ effekt för miljön eftersom det möjliggjort att jordbruk har kunnat bibehållas i områden med sämre odlingsförhållanden, som skogsdominerade landskap, bergstrakter och regioner med kort växtodlingssäsong. Igenläggning av jordbruk är ett av de största hoten mot rödlistade arter i Sverige.

–Men inkomststöden kommer också med en rad negativa effekter.  De ger höga markpriser och försvårar för unga bönder som vill starta nya företag. Vi behöver framåt använda våra gemensamma resurser för att finansiera den gröna omställningen av sektorn, säger Jenny Jewert, jordbruksexpert på WWF.

Enligt WWF bör inkomststödet istället föras över till miljö- och klimatåtgärder, och som ger ett positivt netto ekonomiskt för lantbrukarna. De nuvarande miljöstöden täcker knappt kostnaderna för arbetet. Att leverera ekosystemtjänster som pollinering, kolinlagring och vattenrening måste bli lönsamt för jordbruksföretagen. För att finansiera detta behöver vi en fortsatt stark CAP-budget, det vill säga en stark budget för EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

Även inom sektorer som fiske och infrastruktur på land och i vatten bidrar EU-stöd till miljöfarliga aktiviteter. Samtidigt finns ett stort budgetunderskott för investeringar i naturen. Enligt en studie initierad av EU-kommissionen behövs minst 48 miljarder Euro årligen för att finansiera åtgärder av jordbrukare, markägare och kustsamhällen för att skydda och restaurera natur.  WWF vill ha en lagstiftning som styr om alla miljöskadliga subventioner på nationell och EU-nivå och att de i stället gynnar den gröna omställningen. 

WWF vill att EU:s och medlemsstaternas investeringar i naturen fördubblas till minst 50 miljarder euro per år. Utfasning av miljöskadliga subventioner med hänsyn till resurssvaga hushåll och småföretag skulle istället kunna bidra till investeringar i natur och miljöstöd för jordbruk, säger Emelie Nilsson, expert biologisk mångfald på WWF.

Läs rapporten här.

 Bakgrund:

  • WWF-rapporten, som har tagits fram av miljökonsultbyrån Trinomics, undersöker miljöskadliga subventioner inom EU mellan 2021 – 2027 i Eus långtidsbudget och fokuserar specifikt på direktstöd för jordbruk, skogsbruk, fiske, transport och vattensektorer.

  • En miljöskadlig subvention definieras enligt OECD som ett statligt agerande som hjälper konsumenter eller producenter men som går emot god miljöpraxis d v s subventionen gör mer miljöskada än vad som skulle ha skett utan den. Denna rapport omfattar enbart analys av direkta som EU-stöd till näringar, industrier eller människor (inte indirekta). Studien fokuserar på effekterna som de identifierade subventionerna har på biologisk mångfald, men tar inte hänsyn till deras inverkan på klimatförändringarna.

  • Den rapport som initierats av EU-kommissionen som uppskattar finansieringsbehovet av naturåtgärder kan läsas här: Biodiversity financing and tracking – Publications Office of the EU (europa.eu)

  • EU:s inkomststöd till jordbrukarna (i Sverige kallat gårdsstödet) ska bidra till att ge lantbrukarna skäliga inkomster. Gårdsstödet är arealbaserat och för att få stödet ska man följa ett antal grundvillkor, som handlar om hur lantbrukaren ska sköta sin mark och sina djur. För att få stödet behöver gården bruka minst 4 hektar. Gårdsstödet är kritiserat för att det innebär att stora delar av budgeten går till stora markägare och stora företag, utan särskilt effektiva miljökrav.

  • Utöver inkomststöden innehåller den gemensamma jordbrukspolitiken många olika miljö- och klimatersättningar, stöd till landsbygdsutveckling och olika investeringsstöd.  
  • Läs här. WWFs valenkät för att se hur de olika partierna ställer sig till miljöskadliga subventioner.

För mer information, kontakta:
Emelie Nilsson, expert naturvårdspolicy WWF, emelie.nilsson@wwf.se, o76-3147958
Jenny Jewert, jordbruksexpert WWF, jenny.jewert@wwf.se 073-642 32 02
Nina Schmieder, pressansvarig, WWF, nina.schmieder@wwf.se , 0735-852622

Världsnaturfonden WWF är med sina sex miljoner supportrar en av världens ledande ideella natur- och miljöorganisationer. Vi arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer - genom att bevara den biologiska mångfalden, använda förnybara naturresurser på ett hållbart sätt samt minska föroreningar och ohållbar konsumtion.

Följ WWF

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från WWF

Living Planet Report 2024: Populationerna av vilda ryggradsdjur har i snitt minskat med 73 procent10.10.2024 06:00:00 CEST | Pressmeddelande

Bestånden av vilda ryggradsdjur har i snitt gått ned med 73 procent mellan 1970 och 2020, det visar WWFs Living Planet Report 2024. Det svåra läget har drivits fram av förluster av livsmiljöer, överexploateringar och klimatförändringar. Nu närmar sig världen kritiska brytpunkter som kan skada jordens livsuppehållande system och destabilisera våra samhällen. Än går det att vända trenden, men det brådskar.

Påminnelse: PRESSKONFERENS Kris för naturen – WWF presenterar Living Planet Report 20248.10.2024 09:09:34 CEST | Pressinbjudan

WWF presenterar Living Planet Report, som visar på utvecklingen i populationer av vilda ryggradsdjur sedan 1970. Mångfalden av liv på jorden minskar drastiskt och trycket ökar på naturen. Vi har en dubbel kris – den biologiska mångfalden och klimatet. Under presskonferensen analyserar vi årets Living Planet index och ger idéer om uppföljningar och fördjupningar som medier kan gå vidare med.

PRESSKONFERENS Kris för naturen – WWF presenterar Living Planet Report 20241.10.2024 14:05:34 CEST | Pressinbjudan

WWF presenterar Living Planet Report, som visar på utvecklingen i populationer av vilda ryggradsdjur sedan 1970. Mångfalden av liv på jorden minskar drastiskt och trycket ökar på naturen. Vi har en dubbel kris – den biologiska mångfalden och klimatet. Under presskonferensen analyserar vi årets Living Planet index och ger idéer om uppföljningar och fördjupningar som medier kan gå vidare med.

HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye