
Ny rapport: Sötvattenfiskarna i världen fortsätter att minska
Bestånden av vandrande fiskarter i sötvatten fortsätter att minska globalt – i snitt med 81 procent sedan 1970. En tredjedel av arterna klassas som hotade på den globala rödlistan (Internationella naturvårdsunionen, IUCN). Värst är läget i Latinamerika, Karibien och Europa, enligt en ny rapport från bland annat World Fish Migration Foundation och WWF. I Sverige är läget akut för den europeiska ålen och vilda Östersjölaxen.

Den biologiska mångfalden i sötvatten minskar mycket snabbare än i våra hav eller skogar. Världens sötvattensfiskar utgör hälften av världens fiskarter och spelar en stor roll för hundratals miljoner människor, andra arter och sötvattenekosystem – inte minst i sårbara områden i Asien, Afrika och Latinamerika.
De undersökta bestånden av sötvattensfiskar har i genomsnitt minskat globalt med 81 procent på 50 år (jämfört med 76 procent i snitt 2021) – och med 91 procent i Latinamerika och Karibien. I Europa är nedgången 75 procent, i Nordamerika 34 procent och Asien och Oceanien 28 procent, enligt rapporten ”Migratory fish species 2024” som granskat 1864 bestånd av 284 arter av sötvattenfisk mellan 1970-2020. Minskningen är orsakad av mänskliga förändringar i ekosystemen och av överfiske.
– Sötvattenfiskarna har stor betydelse både för matförsörjningen och ekosystemen, men det glöms ofta bort när vattenkraftdammar ska byggas eller vid annan exploatering. Därför måste världen ta varningarna på allvar. De goda nyheterna är att vi kan vända utvecklingen. Det handlar om att restaurera fiskbestånd, lekområden och sötvattenmiljöer, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på WWF Sverige.
Förlust av livsmiljöer, dammbyggen och omvandling av våtmarker för jordbruk är några orsaker. Föroreningar och klimatförändringar bidrar också till minskningen av invandrande fiskarter i sötvatten.
Fiskarter som den europeiska ålen och vildlaxen i Östersjön är exempel på två sötvattenarter, där bestånden gått ned drastiskt de senaste decennierna. Den europeiska ålen sprider sig över Europa och Nordafrika som små glasålar när de kommer med strömmarna från Sargassohavet utanför USA. Sedan växer den upp i floder och vattendrag, bland annat i Sverige. När den är vuxen simmar den tillbaka till Sargasso där den para sig i djupet och till slut dör.
Ålen är akut hotad och de senaste årens råd från forskare är att den inte ska fiskas överhuvudtaget, men EU och Sverige tillåter fortsatt fiske.
– Forskare på ICES (Internationella Havsforskningsrådet) förordar noll fångst för ål i samtliga dess livsmiljöer, och noll fångst av lax i Östersjön samt för laxar i älvar med svaga bestånd, säger Inger Melander, fiskeexpert på WWF.
– Trots alarmklockan finns det hopp. Många arter har en god chans att återhämta sig och samma sak gäller för ålen och laxen. Man behöver få stopp på fisket, restaurera och skydda livsmiljöerna. Det kräver tid och tålamod, avslutar Inger Melander.
Till exempel i Europa och USA har tusentals dammar, vallar, dammar och andra flodbarriärer tagits bort under de senaste decennierna. År 2023 tog Europa bort 487 vandringshinder – en ökning av med 50 procent jämfört med 2022.
Sammanfattning av rapporten här: https://worldfishmigrationfoundation.com/wp-content/uploads/2024/05/LPI_Executive-Summary_2024.pdf
Hela rapporten här: https://worldfishmigrationfoundation.com/wp-content/uploads/2024/05/LPI_migratory-freshwater-fishes-2024_Technical-report.pdf
Kontakter
Inger MelanderExpert fiske & marknad WWF
Tel:073-518 24 18inger.melander@wwf.seMarie Von ZeipelSenior pressekreterare WWF
Tel:070-629 10 77marie.vonzeipel@wwf.seBilder
Om oss
Världsnaturfonden WWF är med sina sex miljoner supportrar en av världens ledande ideella natur- och miljöorganisationer. Vi arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer - genom att bevara den biologiska mångfalden, använda förnybara naturresurser på ett hållbart sätt samt minska föroreningar och ohållbar konsumtion.
Följ WWF
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från WWF
Nu räknas utrotningshotad bjässe16.5.2025 14:53:10 CEST | Pressmeddelande
Nu startar en omfattande inventering av bergsgorillor för att se om den positiva trenden för arten fortsatt – trots kvarstående hot som kan driva arten till utrotning. Flera team rör sig nu över de lummiga bergen där arten lever, på jakt efter spår såsom sovplatser och spillning.
WWF: Hur många igelkottar kan vi räkna i år?13.5.2025 15:20:39 CEST | Pressmeddelande
När igelkottarnas livsmiljöer försvinner minskar även igelkottarna i antal. Men en sak är säker. Svenskarna gillar igelkottar och WWF hoppas få hjälp igen att räkna dem under vår årliga Igelkottsvecka 11-17 augusti. WWF välkomnar alla observationer om såväl levande som döda igelkottar – och lika viktigt att rapportera om du inte ser någon. På så vis kan vi få veta mer.
WWF: Hur många igelkottar kan vi räkna i år?13.5.2025 15:00:01 CEST | Pressmeddelande
När igelkottarnas livsmiljöer försvinner minskar även igelkottarna i antal. Men en sak är säker. Svenskarna gillar igelkottar och WWF hoppas få hjälp igen att räkna dem under vår årliga Igelkottsvecka 11-17 augusti. WWF välkomnar alla observationer om såväl levande som döda igelkottar – och lika viktigt att rapportera om du inte ser någon. På så vis kan vi få veta mer.
Skydda igelkottarna från vårens faror29.4.2025 15:20:50 CEST | Pressmeddelande
Våren är en tid med många utmaningar för landets igelkottar. Både majbrasor och olika trädgårdsredskap utgör hot mot igelkottarna som gärna sover i rishögar och buskage.
Lokala ängsfröer ska stärka den biologiska mångfalden29.4.2025 06:00:00 CEST | Pressmeddelande
Bristen på vilda blommor i jordbrukslandskapet gör att pollinatörerna har svårt att hitta mat och boplatser. För att de ängar och blomodlingar som bönderna och andra markförvaltare anlägger ska göra nytta för den biologiska mångfalden krävs svenska ängsfrön som är anpassade för olika delar av landet. Nu startar ett projekt för att ta fram regionala ängsfröer i Sverige.