Gamla fiskeredskap ska återvinnas på Gotland i sommar
Nu ska Gotlands uttjänta fiskeredskap samlas in och återvinnas. Mellan 1 juni och 31 augusti kan man på tre av Region Gotlands återvinningscentraler lämna in sina uttjänta metspön, drag, håvar och smånät. Fiskeredskap är ett av de vanligaste skräpföremålen på stränder och genom att återvinna dem minskar risken för spökfiske eller nedskräpning och ökar hållbarheten inom fritidsfisket.
För andra året i rad kommer Fiskereturen till Gotland. Mellan 1 juni och 31 augusti kan man på tre av Region Gotlands återvinningscentraler lämna in sina uttjänta fiskeredskap för återvinning. På ÅVC:erna kan man lämna in metspön, drag, håvar och smånät.
–Även redskap och tillbehör från fritidsfisket riskerar att bli skräp, både i vatten och på land. Genom Fiskereturen vill vi bidra till en ökad insamling och återvinning av fiskeredskap för att skapa en skräpfri miljö, säger Eva Blidberg, sakkunnig för havsfrågor på Håll Sverige Rent.
Uttjänta och övergivna fiskeredskap som hamnar på fel ställen i haven och i vår natur är ett stort miljöproblem. Redskapen bidrar till spridning av mikroplaster, kan snärja in fåglar och däggdjur och fortsätter att fiska under lång tid, så kallat spökfiske. Varje år förloras cirka 28 miljoner beten, 11 miljoner sänken och 140 miljoner meter fiskelina i de nordiska länderna. Det är en uppskattning som görs i en rapport från IVL Svenska miljöinstitutet.
Här kan uttjänta fiskeredskap lämnas in 1 juni till 31 augusti
-
Visby ÅVC
-
Slite ÅVC
-
Hemse ÅVC
Se www.gotland.se/atervinningscentraler för öppettider.
–Insamlingen av fiskeredskap på Gotland var ifjol en dundersuccé. Flera hundra fiskenät och uppåt 1000 fiskeredskap samlades in på Gotland, så det är väldigt bra att detta görs i år igen. Det känns också hållbart att vi på dessa tre ÅVC:er kan ta emot fiskeredskap som sedan återvinns, säger Peter Daun, kommunikatör på Region Gotland.
Redskapen återvinns
Fiskereturen, som är ett samarbete mellan Båtskroten, Sotenäs kommun, Håll Sverige Rent och Fiskareföreningen Norden och finansieras av Havs- och vattenmyndigheten, är en insamlingstjänst som ska ta emot uttjänta fiskeredskap och se till att de återvinns.
Fiskeredskap är ofta besvärliga att återvinna. Det kan handla om stora och svårhanterliga redskap som består av många olika komponenter. Omfattande manuellt arbete krävs för att separera exempelvis stålvajrar och blysänken och se till att de återvinns istället för att hamna i deponi. Genom Fiskereturen transporteras fiskeredskapen kostnadsfritt till den marina återvinningscentralen i Sotenäs, där man specialiserat sig på att ta hand om, separera och återvinna delarna i fiskeredskapen.
Visste du att…
-
I våra hav flyter det runt 75–199 miljoner ton plast
-
Varje år ökar mängden plast med mer än 11 miljoner ton.
-
Förlorade fiskeredskap utgör 27 procent av det marina skräpet som hittas på stränder i Europa.
-
94 procent av all plast i havet syns inte, utan ligger på havsbotten.
-
Forskare varnar för att det kommer finnas mer plast än fisk i våra hav år 2050.
Från år 2025 ska producenter ansvara för insamling och återvinning av fiskeredskap enligt ett EU-direktiv. Det gäller både yrkes- och fritidsfisket.
Läs mer om Fiskereturen på www.fiskereturen.se.
Nyckelord
Kontakter
Anna EhnSakkunnig område NaturHåll Sverige Rent
Tel:070-723 72 40anna.ehn@hsr.sePeter DaunKommunikatör på Region Gotland
Tel:0498-269025peter.daun@gotland.seBilder
Länkar
Om oss
Skräpet finns överallt – i staden, i naturen och i havet. Håll Sverige Rent arbetar för att förebygga och motverka nedskräpningen. Vi samlar kunskap, driver opinion och tar fram konkreta verktyg och lösningar för att stoppa skräpet.
Håll Sverige Rent är en ideell obunden stiftelse. Vi har 90-konto och är därmed en del av Svensk insamlingskontroll.
Följ Håll Sverige Rent
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Håll Sverige Rent
Pantbeteende i skärgården – vad hindrar besökare från att göra rätt?4.11.2024 09:00:00 CET | Pressmeddelande
De allra flesta skärgårdsbesökare vill göra rätt val för miljön, bara de får rätt förutsättningar. Det visar en ny rapport från Håll Sverige Rent, Kungliga Svenska Segel Sällskapet (KSSS) och Coca-Cola i Sverige. Tydligare ansvarsfördelning, bättre samarbeten samt lättillgänglig information och material till besökare är nyckelåtgärderna som kan minska nedskräpningen och öka insamling i skärgården.
Plastpåseskatten tas bort – risk för ökad konsumtion och nedskräpning29.10.2024 08:45:00 CET | Pressmeddelande
Konsumtionen av plastpåsar har minskat kraftigt i Sverige till följd av den skatt som infördes i maj 2020. På kort tid har användningen gått från 90 till 17 påsar per person och år. Redan den 1 november 2024 tas skatten på plastpåsar bort och handeln räknar med att fler kunder kommer att välja plastpåsar igen. – Det finns en stor risk att vi återgår till en ohållbar konsumtion av plastpåsar, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.
De kan bli årets hållbara förskola och skola22.10.2024 08:15:00 CEST | Pressmeddelande
Hållbarhetsdagen, som firas den 11 november, är årets största dag för att uppmärksamma hur skolor och förskolor runt om i Sverige bidrar till en hållbar framtid. Då tillkännages vinnarna av det prestigefyllda priset Årets hållbara, som går till de förskolor och skolor som varit bäst på att integrera hållbarhet i sin verksamhet under året. Nu avslöjas alla nominerade, se hela listan här.
Plastpåsespecial med Håll Sverige Rent: vanliga frågor och fällor kring plastpåsar21.10.2024 07:45:00 CEST | Pressmeddelande
Konsumtionen av plastpåsar har minskat kraftigt i Sverige till följd av den skatt som infördes i maj 2020. På kort tid har användningen gått från 90 till 17 påsar per person och år. Den 1 november tas skatten på plastpåsar bort och handeln räknar med att fler kunder kommer att välja plastpåsar igen. Hur ska man som konsument tänka kring plastpåsen framöver? Vilken påse är egentligen bäst? Håll Sverige Rent har sammanställt en kort guide till konsumenter med några vanliga frågor och fällor kring plastpåsar – fri att dela.
Så mycket får kommunerna i ersättning för skräpet9.10.2024 08:20:00 CEST | Pressmeddelande
Skräpet kostar Sveriges kommuner hundratals miljoner kronor varje år. Sedan 2021 ska producenter av engångsplast stå för sin del av skräpnotan enligt EU:s engångsplastdirektiv och principen ”förorenaren betalar”. Nu, två år efter att kommunerna rapporterade in sina nedskräpningskostnader för första gången, är det dags för en första utbetalning. Nu står det klart vad alla kommuner i Sverige får för ersättning för skräpet. Se hela listan här.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum