Just nu flyttas tusentals flodpärlmusslor

— Syftet med detta arbete är att bevara och tillfälligt flytta på de flodpärlmusslor som finns i de vattendrag som ska restaureras. Sedan återförs musslorna till deras ursprungliga habitat, säger Jill Staveley Öhlund, expert på sötvattensfrågor vid Världsnaturfonden WWF.

Flodpärlmusslor trivs bäst i strömmande vattendrag med grus- och stenbotten. Vattnet ska vara klart, syrerikt och näringsfattigt. Flottledsrensningarna gjordes under 1800- och 1900-talen för att möjliggöra transport av timmer längs kanalerna. Men dessa rensningar har drastiskt minskat mångfalden av arter och försämrat flodpärlmusslans livsmiljöer.

Just nu pågår ett arbete för att återställa de vattendrag som drabbades av flottledsresningen och kanaliseringen. För att undvika skador under restaureringsarbetet flyttas musslorna uppströms i samma vattendrag. Totalt flyttas mellan 10 000 och 15 000 flodpärlmusslor. Målet med projektet är att återskapa det naturliga landskapet så mycket som möjligt.

— Vi går runt med vattenkikare i vattendraget för att se var de finns. Sen plockar vi upp alla vi hittar i fångstpåsar. Förekomsten av musslor är ofta ojämn, så hela sträckan måste undersökas noggrant, säger Jill Staveley Öhlund.

Flodpärlmusslan är en viktig art för att mäta hur hälsosamt ett vattendrag är, eftersom den är beroende av lax och öring. Sedan 1994 är den fridlyst och den är också klassad som starkt hotad.

— Det är en fascinerande art som spelar en väldigt viktig roll i ekosystemet då den bland annat filtrerar vatten. En enda flodpärlmussla kan filtrera upp till 50 liter vatten per dygn, fortsätter Jill Staveley Öhlund.

Restaureringsarbetet sker i Ångerån, Voxnan, Kolarsjöbäcken, Västerhocklan och Ängraån. Återställningen förväntas öka mångfalden av arter och ekosystemtjänster, samt ge bättre förutsättningar för återväxt av fisk.

Fakta om flodpärlmusslor

Flodpärlmusslan är en av de arter som kan leva längst i den svenska faunan. Den äldsta hittades i Jokkmokks kommun och bedömdes vara 250-280år gammal. Eftersom musslan i stort sett bara växer på sommaren bildas det årsringar i skalet som kan räknas.

Det vetenskapliga namnet för flodpärlmusslan är Margaritifera margaritifera, vilket betyder "pärlbärare". Det är ett passande namn då musslan kan bilda pärlor när ett sandkorn eller en parasit kommer in i dess skal. Förmågan att skapa pärlor har gjort flodpärlmusslan till ett av de få ryggradslösa djur som har fascinerat människor genom historien. Pärlfisket har haft stor betydelse, men sedan 1994 är det helt förbjudet i hela landet.

Har du frågor, kontakta:
Jill Staveley Öhlund, expert på sötvattensfrågor WWF, tel 0704-493585.
Jill finns på plats för att flytta musslor vid Voxna bruk måndag den 8-torsdag den 11 juli, om ni har frågor.
Nina Schmieder, pressekreterare WWF, tel 073-5862622