Öka köpkraften även för människor med funktionsnedsättning

Människor med funktionsnedsättning har svårare att betala oväntade utgifter och måste oftare avstå semesterresor och fritidsaktiviteter för att de inte har råd.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) meddelade på Harpsund att regeringens höstbudget kommer att innehålla satsningar på 60 miljarder kronor för att ”bygga Sverige både rikare och tryggare”.

Hon menade att budgetens satsningar ska stärka svenska hushåll, öka efterfrågan och också se till ”att vi får tillväxt på sikt så att våra barn och barnbarn får ett bättre Sverige”.

En analys från SCB 2022 visade att människor med funktionsnedsättning har betydligt sämre privatekonomi än andra. Personer med funktionsnedsättning upplever i större utsträckning att det är svårt eller mycket svårt att få hushållets ekonomi att gå ihop, enligt SCB. Det gäller för 20 procent av personer med funktionsnedsättning. I den övriga befolkningen är andelen sju procent.

Bland personer med funktionsnedsättning är det dubbelt så vanligt med låg ekonomisk standard. EU:s mått på låg ekonomisk standard är en disponibel inkomst under 19920 kr/månad. Personer som lever på sjukersättning på garantinivå har dessutom en inkomst långt under denna.

I dag är sysselsättningsgraden drygt 50 procent för personer med funktionsnedsättning att jämföra med övriga befolkningen där siffran är drygt 80 procent (SCB 2023).

Elisabeth Svantesson, om de med minst pengar får bättre köpkraft, så leder det i högre grad till ökad efterfrågan och tillväxt. De pengarna går mest troligt till konsumtion – extra fredagstacos, ett par nya gummistövlar eller ett efterlängtat spel till barnen.

Därför hoppas vi att både pengar och mer uppmärksamhet läggs på den grupp människor som alltför ofta glöms bort, människor med funktionsnedsättning.

För mer info:

Åsa Strahlemo, förbundsordförande DHR 070-508 80 29

Ken Gammelgård, förbundssekreterare DHR 073-807 80 30