Studie visar: Flexibelt stent kan minska komplikationer vid kranskärlsoperation
Standardbehandlingen vid förträngningar i hjärtats kranskärl är ballongvidgning (PCI), då en läkemedelsavgivande stent placeras i kärlet för att öppna upp så att blodet kan passera. En stor nationell, randomiserad studie, som letts från Uppsala Clinical research Center (UCR), visar att en ny, mer eftergivlig kranskärlsstent minimerar risken att åter drabbas av kärlkramp eller få en ny hjärtinfarkt i samma kärl.
– Resultatet är mycket positivt för berörda patienter och kan förhoppningsvis leda till en bättre standardbehandling för personer med förträngningar i hjärtats kranskärl, även unga personer. Den nya flexibla stenten, som utvärderats, minskar risken att åter drabbas av kärlkramp eller få en ny hjärtinfarkt i samma kärl, säger Maria Eriksson Svensson, professor i njurmedicin och chef för Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
UCR har lett Infinity-Swedeheart-studien och Akademiska sjukhuset är ett av de 20 svenska sjukhus där flest patienter rekryterats. Totalt ingick 2 400 patienter som hade hjärtinfarkt eller kärlkramp. Deltagarna lottades antingen till att få den nya flexibla stenten DynamX Bioadaptor eller den konventionella stenten Resolute Onyx. Patienterna följdes sedan upp i det svenska kvalitetsregistret Swedeheart.
Standardbehandlingen vid hjärtsjukdom, som orsakats förträngningar i kranskärl, är ballongvidgning, även kallat PCI (Percutan Coronar Intervention). Det innebär att man sätter in en läkemedelsavgivande stent, ett litet nätrör av metall, i blodkärlet. För många patienter fungerar metoden bra, men hos omkring två-tre procent orsakar stentarna årligen ny förträngning eller kärlkramp.
– Att risken för komplikationer minskar med denna nya, mer flexibla typ av stent hänger samman med att den har en mer fysiologisk funktion. Efter ett halvår har den delvis löst upp sig och öppnat sig som ett slags blixtlås. Min bedömning är att detta kan bli en standardbehandling för kranskärlssjukdom i framtiden, förklarar Stefan James, professor i kardiologi och vetenskaplig ledare på UCR, tillika ordförande för studiens styrgrupp.
Forskarna konstaterar också att den nya stenten fungerar lika bra som vanliga stent vid implantationstillfället utan några oväntade komplikationer. Enligt Stefan James är det mest intressanta vad som händer efter sex månader, då den nya stenten fått sin böjliga/elastiska form.
– Vi fann att komplikationer uppstod i betydligt lägre grad bland dem som stentats med den nya tekniken jämfört med i kontrollgruppen. Andelen som drabbats av kardiovaskulär död, hjärtinfarkt eller hade behövt opereras om i det stentade kärlet var 0,6 jämfört med 1,8 procent i respektive grupp ett halvår till ett år efter ingreppet. Det skulle kunna leda till att fler unga patienter kan komma i fråga för sådan behandling. Och skillnaden ser ut att bli större med tiden. Nu kommer vi fortsätta följa patienterna i 15 år för att se hur stora skillnaderna blir framöver, avrundar han.
Nyckelord
Kontakter
Maria Eriksson Svensson, överläkare och professor i njurmedicin vid Akademiska sjukhuset/UCR/Uppsala universitet;
072-212 17 19
maria.eriksson.svensson@akademiska.se eller maria.k.svensson@medsci.uu.se
Stefan James, överläkare och professor i Kardiologi vid Akademiska sjukhuset/UCR/Uppsala universitet;
070-594 44 04
stefan.james@akademiska.se eller stefan.james@medsci.uu.se
Bilder
Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Clinical Genomics Uppsala har bidragit till snabbare diagnostik och bättre behandling3.9.2024 09:00:00 CEST | Pressmeddelande
Genetiska analyser innebär stora möjligheter till förbättrad och individanpassad diagnostik och behandling, så kallad precisionsmedicin. Samverkansenheten Clinical Genomics Uppsala har under sina första tio år bidragit till utveckling av 85 diagnostiska tester för cancer, ärftliga sjukdomar och infektionssjukdomar som används rutinmässigt inom vården.
Ny studie visar: Operation och stomi kan undvikas vid lokalt avancerad ändtarmscancer20.8.2024 11:12:55 CEST | Nyheter
En tredjedel av alla som diagnostiseras med ändtarmscancer löper hög risk för återfall. En klinisk studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att patienter med lokalt avancerad ändtarmscancer ofta kan slippa operation och stomi. Dessutom minskar risken för återfall.
Brännskadecentrum rustar för bättre beredskap15.8.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Patienter med svåra brännskador vårdas ofta längre tid inneliggande än andra traumapatienter, ibland ett halvår till ett år. Det går åt mycket materiel, läkemedel och apparatur av olika slag, men även andra resurser. Frågan är hur stora lager och annan kapacitet som behövs? Ett forsknings- och utvecklingsprojekt vid Akademiska sjukhuset ska förbättra planeringen och beredskapen inför masskadehändelser och andra händelser med många skadade såsom trafikolyckor eller explosioner.
Studie visar: Träning kan ersätta kirurgi vid hamstringsskador19.7.2024 08:45:50 CEST | Pressmeddelande
Akuta skador på lårets baksida, så kallade hamstringsavlösning, uppstår oftast i samband med halkolyckor och idrott. En ny studie från tio sjukhus i Sverige och Norge, med många av patienterna rekryterade i Uppsala och Stockholm, utmanar den traditionella behandlingen. Resultaten, som publiceras i den amerikanska tidskriften NEJM Evidence, visar att träning, det vill säga icke kirurgisk behandling, är lika effektiv som operation för patienter i åldrarna 30 till 70 år.
Fler patienter ska erbjudas epilepsikirurgi på Akademiska17.6.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
För drygt ett år sedan tilldelades Akademiska sjukhuset/Region Uppsala tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård för epilepsikirurgisk utredning och behandling både för barn och vuxna. I och med beslutet koncentreras vården till tre i stället för sex sjukhus. Detta förväntas ge ökad efterfrågan när tillståndet börjar gälla 1 juli. På Akademiska räknar man med en fördubbling av barn som erbjuds operation det närmaste året. Enligt Socialstyrelsen kan volymerna öka till 100 operationer per år, varav 30 på Akademiska sjukhuset, inkluderande både barn och vuxna.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum