Tre politiska bondelöften att infria i andra halvlek

”LRF har haft en god dialog med regeringens företrädare men nu är det upp till bevis att leverera på det man har sagt att man ska göra. Vi saknar fortfarande en plan och finansiering av hur vi ska säkra vår livsmedelsförsörjning och svenska bönders konkurrenskraft.” Säger Palle Borgström, förbundsordförande på Lantbrukarnas Riksförbund.

Tre politiska bondelöften som ännu inte infriats:

1.Stärkt äganderätt för Sveriges skogsägare
Regeringen har lovat stärkt skydd för äganderätten för landets enskilda skogsägare men hittills under mandatperioden har utvecklingen gått åt motsatt håll. Det här påverkar förutsättningarna för ett aktivt skogsbruk som kan bidra till såväl klimatnytta och biologisk mångfald som landets ekonomi och sysselsättning. 

• Regeringen måste säkerställa ett förutsägbart regelverk för artskydd.
• När staten konfiskerar mark behöver det regleras att skogsägare får full ersättning ifall skogsbruk påverkas. Det är statens ansvar att se till att man får den ersättningen.  
• EU-lagstiftningen bör övervakas för att undvika överimplementering och ytterligare undantag från skogsbruk. 

 
2. Slarva inte bort pengar som ska tillföras det svenska jordbruket
Under perioden 2023 och 2024 har det svenska jordbruket gått miste om cirka en miljard kr per år i uteblivna ersättningar eftersom statens budget för stöd till jordbruket och unga bönder baserats på en gammal Eurokurs. Läs mer här.

• Det är mycket viktigt att regeringen snarast fattar beslut om att ändra valutakursen för den strategiska CAP-planen för resterande tre år, dvs 2025–2027.
• Förändringarna, som även gäller ökad svensk medfinansiering behöver ingå i kommande höstbudget.
  
  

3. En uppdaterad svensk livsmedelsstrategi 
Den tidigare livsmedelsstrategin skapades för en annan tid än den vi nu lever i. Svensk livsmedelsproduktion växer inte i tillräcklig takt och landets försörjningsförmåga och beredskap måste dessutom öka för att bättre hantera yttre kriser. Sedan första löftet om en uppdaterad livsmedelsstrategi har vi väntat och väntat på något som aldrig kommer.

• Vi måste ha tydliga mål om vilken takt eller omfattning den svenska livsmedelsproduktionen ska öka. Kraftigt förbättrad utrikeshandelsbalans och mer svensk mat i den offentliga sektorns måltider är några exempel.
• I syfte att lätta på regelbördan för landets jordbrukare måste regeringens styrdokument och myndigheternas syn på̊ sitt uppdrag utvecklas.
• Viltskador är ett direkt hot mot den svenska livsmedelsproduktionen. Den uppdaterade strategin behöver hantera problematiken som kostar Sverige 18 miljarder kronor årligen. 
• Den uppdaterade livsmedelsstrategin måste inbegripa skrivningar om ökad inhemsk produktion av viktiga insatsvaror till jordbruket, exempelvis mineralgödsel, biodrivmedel och energi. Pandemin och kriget i Ukraina har visat att produktionen är sårbar om importen begränsas av olika skäl.