Allvarliga brister i äldreomsorgen normaliseras – det handlar om ålderism visar ny rapport från institutet
Ålderism normaliserar brister i äldreomsorgen och möjligheter till delaktighet, självbestämmande och egenmakt är begränsade för äldre personer som bor på särskilda boenden. Dessa brister innebär att grundläggande mänskliga rättigheter åsidosätts just för att man är äldre. Institutets nya rapport ”Hemma är någon annanstans”, som publiceras inför den internationella äldredagen den 1 oktober, utgår från äldre personers erfarenheter av hur de mänskliga rättigheterna skyddas och respekteras på särskilt boende. Rapporten ger också rekommendationer till regeringen och kommunerna för att bättre skydda äldre personers mänskliga rättigheter i äldreomsorgen.
– Med denna rapport vill vi bidra till att stärka äldre personers mänskliga rättigheter och främja ett människorättsbaserat arbetssätt inom äldreomsorgen. Det är dags för ett perspektivskifte som ställer äldre personer och deras mänskliga rättigheter i centrum, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter.
Det finns engagerad och kunnig personal i äldreomsorgens olika delar, och många äldre personer på särskilda boenden är nöjda med den omsorg och service de får. Samtidigt har institutet kunnat identifiera följande tydliga och allvarliga brister utifrån ett människorättsperspektiv:
- Ålderism normaliserar brister i äldreomsorgen.
- Människorättsperspektivet är svagt inom äldreomsorgen.
- Kunskapen om mänskliga rättigheter och deras innebörd är låg.
- Möjligheter till delaktighet, självbestämmande och egenmakt är begränsade.
Äldre personer ses inte som rättighetsbärare
Rapporten visar att förutfattade meningar om äldre personer leder till att beskrivningen av deras behov i hög grad rör sig om mathållning, att vara hel och ren och att ha det städat och tryggt omkring sig. Däremot osynliggörs ofta andra behov, som till exempel delaktighet och fysisk träning. Ålderism påverkar också synen på äldre personers utvecklingspotential, vilket ger begränsade möjligheter till rehabilitering. Äldre personers identitet och personliga bakgrund tillmäts inte heller tillräcklig betydelse för att individanpassa omsorgsinsatserna.
Äldre personers delaktighet i planeringen, utformningen och genomförandet av äldreomsorgen är central ur ett rättighetsperspektiv. Här visar rapporten tydliga brister på både nationell och kommunal nivå samt i verksamheterna. Involveringen av äldre personer i frågor som berör dem är begränsad och deras erfarenheter och expertis används inte. Intervjupersonerna uttrycker att de anpassar sina förväntningar och önskemål efter personalens förutsättningar på boendena, och gör på så vis avkall på sina egna behov och mänskliga rättigheter.
Människorättsperspektivet är svagt inom äldreomsorgen
Kunskap om mänskliga rättigheter är viktigt för att individer ska kunna göra anspråk på sina rättigheter samt för verksamhetens uppföljning av hur den fullgör sina åtaganden och skyldigheter. Lagstiftning, allmänna råd och andra styrdokument med betydelse för äldreomsorgen innehåller flera människorättsprinciper och -begrepp, till exempel självbestämmande, integritet, värdighet och delaktighet. Men principerna och begreppen saknar härledning från mänskliga rättigheter och Sveriges internationella åtaganden, vilket skapar utrymme för otydlighet och olika tolkningar. Rapporten synliggör att de mänskliga rättigheterna är osynliga och obekanta för flera av de skyldighetsbärare och rättighetsbärare som vi har mött, och det finns ett uppenbart behov av att konkretisera vad principerna innebär i verksamheten, både i mötet med individen och i förhållande till verksamhetens människorättsliga skyldigheter.
– Att tackla ålderismen och dess grundorsaker är en nyckel för att stärka äldreomsorgen, enligt Fredrik Malmberg. Institutet rekommenderar regeringen att ta fram åtgärder för att motverka ålderismen i äldreomsorgen.
Vi uppmanar dessutom regeringen att bland annat:
- Ge alla berörda myndigheter i uppdrag att stärka efterlevnaden av rätten till delaktighet och inkludering genom samverkan som tar in erfarenheter och kunskaper från rättighetsbärarna.
- Ta bort den diskriminerande åldersgränsen för personlig assistans i LSS.
- Vidta åtgärder för att säkerställa att relevant lagstiftning, såsom socialtjänstlagen, stämmer överens med Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter.
- Ta en aktiv roll i framtagandet av en internationell konvention om äldre personers mänskliga rättigheter.
Alla rekommendationer till regeringen och kommunerna finns att läsa i rapporten på vår webbplats. Där hittar du även en sammanfattning på engelska, teckenspråk och i lättläst version.
Vill du veta mer? Kontakta Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 046-287 39 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se.
Kort om rapporten:
Institutet för mänskliga rättigheter har besökt särskilda boenden runtom i landet för att undersöka hur äldre personers mänskliga rättigheter skyddas och respekteras på särskilda boenden. Institutet har intervjuat omkring 50 personer: äldre personer, chefer och omsorgspersonal på åtta särskilda boenden för äldre i två kommuner i norr, två i Mellansverige och två i söder. Rapporten baseras på en intervjuundersökning, en rättsutredning och en skrivbordsstudie.
Rapporten är institutets första tematiska fördjupning.
Nyckelord
Kontakter
Presstjänsten
Tel:046 287 39 99press@mrinstitutet.seDokument
Länkar
Om institutet:
Institutet för mänskliga rättigheter ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Institutet ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Följ Institutet för mänskliga rättigheter
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter
Över 300 rekommendationer till Sverige i FN-granskning – rasism och samers rättigheter i fokus6.5.2025 15:25:53 CEST | Pressmeddelande
Tidigare i veckan granskades Sverige i FN:s råd för mänskliga rättigheter inom ramen för den återkommande process där medlemsstater granskar varandras efterlevnad av mänskliga rättigheter. Sverige tog emot omkring 320 rekommendationer från 101 länder. Flera medlemsstater uttryckte att Sverige behöver göra mer för att säkerställa de mänskliga rättigheterna. Bland rösterna hördes oro över fortsatt rasism, diskriminering och otillräcklig tillgång till rättigheter för urfolket samer och andra nationella minoriteter. De områden inom vilka Sverige fick flest rekommendationer var: förekomsten av rasism, hatbrott och diskriminering våld mot kvinnor och våld i nära relation migranters och flyktingars rättigheter barns rättigheter urfolket samers rättigheter nationella minoriteters rättigheter människohandel ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter religionsfrihet – 320 rekommendationer från 101 länder visar att mycket återstår att göra, inte minst när det gäller rasism, urfolks rättighete
FN:s människorättsråd tar viktigt steg mot en konvention om äldre personers mänskliga rättigheter3.4.2025 14:06:26 CEST | Pressmeddelande
Institutet för mänskliga rättigheter välkomnar att FN:s människorättsråd idag har beslutat att ta nästa avgörande steg mot att förverkliga en konvention om äldre personers mänskliga rättigheter. – Sverige bör ta en aktiv i roll i att ta fram en konvention om äldre personers mänskliga rättigheter, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. Beslutet fattades enhälligt, och innebär att en arbetsgrupp kommer att tillsättas för att ta fram ett förslag på konvention. Syftet med en konvention är att främja och skydda äldre personers mänskliga rättigheter. – Det är ett mycket positivt besked. Både en konvention och vägen dit är viktigt för att synliggöra situationen för äldre personer, exempelvis ålderism, diskriminering, brister i rätten till hälsa och delaktighet, säger Fredrik Malmberg. FN:s människorättsråd bjuder i resolutionen in FN:s medlemsstater att bidra till arbetsgruppens arbete. Institutet för mänskliga rättigheter har vid flera tillfällen rekommend
Ny årsrapport: Sverige behöver stärka skyddet av mänskliga rättigheter i en orolig tid31.3.2025 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
Det finns ett mycket starkt stöd för mänskliga rättigheter i Sverige, men många anser att regeringen behöver göra mer för att skydda de mänskliga rättigheterna. Rätten till social trygghet, bostad och hälsa anses vara särskilt hotade i Sverige, visar en ny årsrapport från Institutet för mänskliga rättigheter. Rapporten lämnas över till regeringen och ansvarig minister Paulina Brandberg idag. – Vi ser en mycket allvarlig utveckling i flera delar av världen där mänskliga rättigheter, rättsstat och folkrätt är satta under hård press. Det understryker vikten av att Sverige står upp för mänskliga rättigheter i en orolig tid, både här hemma och internationellt. Mot den mörka bakgrunden är det positivt att mänskliga rättigheter har ett brett folkligt stöd i Sverige, men samtidigt behöver den oro många uppger sig känna för ekonomiska och sociala rättigheter tas på allvar, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. I årsrapporten beskriver vi ett Sverige som risk
Viktig dom i Högsta förvaltningsdomstolen: Ung man med funktionsnedsättning får rätt till bostadsanpassningsbidrag21.3.2025 12:15:06 CET | Pressmeddelande
Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat dom i ett mål om rätten till bostadsanpassningsbidrag för en ung man med funktionsnedsättning. Målet gäller rätten att få bidraget för att kunna välja sin bostad och vem man vill bo med på jämlika villkor som andra. Institutet för mänskliga rättigheter lämnade in ett amicus-yttrande för att belysa de mänskliga rättigheternas betydelse i målet. – Ytterst handlar det här målet om att personer med funktionsnedsättning har rätt till självbestämmande över sin boendesituation på jämlika villkor som andra. Det är därför glädjande att Högsta förvaltningsdomstolen har beslutat att bostadsanpassningsbidrag ska beviljas för att den unge mannen ska kunna leva det självbestämda liv han har rätt till, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Vi välkomnar också att Högsta förvaltningsdomstolen har tillämpat lagens ordalydelse. Det gäller särskilt tillämpningen av reglerna om undantag ifrån rätten till bostadsanpassningsbidraget v
Institutet uppmanar regeringen att inte sänka straffbarhetsåldern från dagens 15 år28.1.2025 15:16:20 CET | Pressmeddelande
– Det finns inget sätt för regeringen att sänka straffmyndighetsåldern utan att gå emot FN:s barnrättskommittés tydliga rekommendationer till Sverige, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Idag tog regeringen emot slutbetänkandet från utredningen om skärpta regler för unga lagöverträdare. Utredaren föreslår bland annat att sänka straffbarhetsåldern till 14 år för den som begått ett allvarligt brott. Det handlar om brott med ett minimistraff på fängelse fyra år eller mer. Institutet för mänskliga rättigheter är kritiska till detta förslag som inte är förenligt med rekommendationerna till Sverige från FN:s experter i barnrättskommittén och riskerar att stå i strid med Sveriges folkrättsliga förpliktelser. – Att riva upp straffbarhetsåldern som varit 15 år sedan 1864 innebär ett brott mot en lång svensk tradition att med utgångspunkt i kunskap om barns utveckling arbeta långsiktigt med förslag som är förankrade i barns rättigheter och kunskap om vad som är
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum