Världsnaturfonden varnar i ny rapport: Vi har fem år på oss

Dalarna tillhör de län i Sverige som har flest antal hotade skogsarter: 246 stycken enligt SLU Artdatabanken. Mosippan, orkidén knärot, den vackra finken tallbit och fjärilen urskogsfly är några av arterna som riskerar att försvinna, om inget görs. 

Att vi människor utsätter naturen för stark press, som driver på en eskalerande natur- och klimatkris, är smärtsamt tydligt i WWFs nya “Living Planet Report 2024”. Siffrorna i rapporten är svåra att ta till sig: Storleken på bestånden av vilda ryggradsdjur har minskat med i snitt 73 procent sedan 1970. Allra kraftigast är nedgången av populationer i floder, sjöar och andra sötvatten – 85 procent. 

På samma sätt som kalhuggningen drabbar talltitan är förlusten av djurens naturliga livsmiljöer den främsta orsaken till att den biologiska mångfalden minskar globalt. Denna utveckling drivs framför allt av vår matproduktion, där det intensiva jordbruket är grunden för att över 80 procent av alla hotade fågel- och däggdjursarter på land riskerar att förlora sina livsmiljöer.

Och när ekosystemen skadas så minskar deras förmåga att förse oss människor med ren luft, rent vatten, maten vi äter och andra tjänster vi är beroende av.

Det är lätt att tappa hoppet av alla röda siffror och dystra budskap. Men då glömmer vi att det ännu går att vända utvecklingen – om vi agerar skyndsamt. 

De närmsta fem åren är avgörande för vår framtid på jorden. Detta eftersom flera viktiga globala överenskommelser har 2030 som målår, till exempel att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald. De beslut som fattas fram till dess avgör om vi kan undvika oåterkalleliga och farliga brytpunkter i naturen, så kallade tipping points. 

Förutom att utsläppen måste ner och avskogningen minska, behövs en rejäl omställning när det gäller maten. WWFs “Living Planet Report” visar på en rad lösningar. Det handlar om att ställa om till naturpositiv matproduktion – där målet är ett hållbart och motståndskraftigt livsmedelssystem som är bra för både människor och planeten. Det handlar om att äta mer ekologisk mat och mindre men bättre kött, såsom naturbeteskött. Här behöver också bönderna få skälig ersättning för de klimat- och naturnyttor som jordbruket kan leverera. Till exempel för att hålla naturbetesmarker – där många fjärilar, fåglar och olika växter trivs – öppna. 

Sist men inte minst handlar det om att få bukt med att drygt en tredjedel av all mat som framställs i dag hamnar i soptunnan. 

Att det går att vända skutan finns det flera exempel på. Till exempel att kapaciteten för förnybar energi har fördubblats globalt. Liksom att naturvårdsinsatser haft effekt för vissa arter, såsom bergsgorillan som är på uppgång tack vare förvaltning av skyddade områden och nära samarbete med lokalbefolkning. 

I höst finns dessutom en gyllene chans för världens länder att öka takten för att vända kurvorna för planeten: vid FN-mötena om biologisk mångfald och klimat. Det är bara att hoppas att den svenska regeringen, trots förödande nedskärningar i naturvården här på hemmaplan, driver på för ambitiösa beslut internationellt. 

För nu krävs enorma insatser. Vi har fem år på oss att vända utvecklingen. För att talltitan ska fortsätta sjunga i våra skogar. Och för vår egen framtid på jorden.  

Gustaf Lind

Generalsekreterare Världsnaturfonden WWF