Besvikelse över avbrutet naturtoppmöte – men några ljusglimtar gläder

– Jag är besviken och frustrerad över att naturtoppmötet inte kunde fatta beslut kring de viktiga frågorna om finansiering och övervakning. Om vi ska rädda den biologiska mångfalden måste världen agera nu. Att världens länder inte kunde komma överens på mötet i Colombia är djupt oroande inför framtiden, säger Karin Lexén generalsekreterare Naturskyddsföreningen.  

För att rädda den biologiska mångfalden krävs snabba och tydliga åtgärder där alla länder omedelbart ökar takten med att sköta, skydda och restaurera naturen. Låg prioritering, för lite pengar, men också motsättningar och målkonflikter länderna emellan sinkar det arbete som krävs.

Naturtoppmötet COP16 i Colombia hann dock fatta flera viktiga beslut innan mötet avbröts.

Ett stort framsteg är att länderna efter flera decennier har enats om ett nytt permanent organ under konventionen för biologisk mångfald, som ska värna och stärka urfolks och lokalsamhällens rättigheter och möjlighet till deltagande.

– Det är fantastiskt att länderna äntligen lyckades enas om ett nytt organ och även om ett nytt arbetsprogram som ser till att urfolkens rättigheter respekteras och att deras kunskap om att förvalta naturen tas på allvar och ses som en tillgång i arbetet med att bevara den biologiska mångfalden, säger Karin Lexén.

En annan viktig milstolpe på mötet handlar om att skydda den biologiska mångfalden i världshaven. I juni 2023 enades länderna om ett havsrättsavtal, och nu har länderna enats om hur man ska välja ut de områden som ska skyddas. Dessutom beslutade mötet om att etablera en länk mellan konventionen för biologisk mångfald och avtalet från förra året, vilket är viktigt för det fortsatta arbetet.

– Besluten är mycket viktiga för att skapa förutsättningar för att kunna skydda viktiga marina ekosystem i havet. Vi är hoppfulla, men nu gäller det att länderna får de skyddade områdena på plats. När områdena väl är skyddade ska det exempelvis inte längre vara möjligt att bedriva ohållbart fiske eller utvinna mineraler där, säger Karin Lexén.

Eftersom mötet fick avbrytas hanns inte viktiga frågor som finansiering och hur åtgärder ska utvärderas och rapporteras. Det är enligt Naturskyddsfreningen allvarligt att det dröjer två år tills de viktiga knäckfrågorna kan lösas ut. Till dess måste världens länder lägga fram sina nationella handlingsplaner.

 – Det är en stor besvikelse att många av världens länder, däribland Sverige, inte levererat sina handlingsplaner inför COP16. Vi hade hoppats att mötet lett till en ny skarp deadline för när planerna ska vara klara, men så blev det inte. Arbetet för att stoppa och vända förlusterna av biologisk mångfald måste öka takten – och för det krävs ambitiösa och konkreta planer och åtgärder, säger Karin Lexén.

Naturskyddsföreningen konstaterar också att den rika världen hittills har misslyckats med att leverera på besluten i det globala ramverket om finansiering. Enligt ramverket för biologisk mångfald ska höginkomstländer stötta länder med sämre ekonomiska förutsättningar i att skydda naturen. Världens länder har tidigare enats om att investera 200 miljarder dollar per år. En viktig del i detta är att världens rika länder ska bidra specifikt med 20 miljarder dollar per år för att stärka biologisk mångfald i länder med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Höginkomsttagarnas ohållbara konsumtion sätter stor press på ekosystemen i fattigare länder, vilket är både ohållbart och orättvist. Länder som har större ekonomiska resurser måste vara med och betala arbetet med att bevara biologisk mångfald även i länder med sämre ekonomiska förutsättningar för att vända naturkrisen och pengarna måste också nå fram direkt till urfolk och lokalsamhällen, säger Karin Lexén.