Uppdaterad modell för medicinska åldersbedömningar
Sedan 2017 utför Rättsmedicinalverket medicinska åldersbedömningar inom ramen för brottmål och asylmål. Nu uppdateras modellen för asylmål.

Det finns i dagsläget ingen medicinsk metod som kan fastställa en persons exakta ålder. Medicinsk åldersbedömning innebär istället en bedömning av hur sannolikt det är att en person är över eller under en viss ålder. Bedömningen utgår från de vetenskapliga studier som gjorts på området.
Rättsmedicinalverket (RMV) utför medicinska åldersbedömningar på begäran av Migrationsverket (asylmål) samt bland andra Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Åklagarmyndigheten (brottmål).
För asylärenden använder RMV en sannolikhetsmodell som utifrån statistiska beräkningar, baserade i sin tur på vetenskapliga studier, anger hur sannolikt det är att en person är över eller under 18 år. I brottmål kan frågeställningen även avse 15 eller 21 års ålder.
De vetenskapliga studier som använts anger hur olika delar av skelettet samt visdomständernas mognadsgrad (stadium) är fördelade hos individer med känd ålder. Den statistiska modellen anger i sin tur hur sannolikt det är att en person med okänd ålder som uppnått vissa stadier i skelett och visdomstand är över eller under 15, 18 eller 21 år.
- Det finns ingen medicinsk åldersbedömningsmodell som med säkerhet kan tala om hur gammal någon är, men det pågår ett ständigt arbete med att utveckla befintliga modeller så att det blir så bra som möjligt. Vi följer utvecklingen inom vetenskapen på området och kommer att fortsätta utveckla våra modeller och metoder när ny kunskap finns tillgänglig, säger Nina Heldring, verksamhetsutvecklare på RMV:s Centrum för metodutveckling inom den rättsmedicinska avdelningen.
Uppdaterad modell
Nu uppdateras den modell som används inom asylprocessen till att mer likna den som används i brottmål när det gäller bedömning av visdomstand. Inom asylprocessen har RMV hittills endast bedömt om visdomständerna har uppnått slutstadium eller inte, medan frågeställningarna i brottmål gjort att komplett stadieindelning (totalt åtta stadier) varit nödvändig.
Från och med den 1 november 2024 används den totala stadieindelningen av visdomständer i alla ärenden. Uppdateringen föranleds främst av att RMV nyligen färdigställt en ny sannolikhetsmodell inom brottmålsprocessen.
- Den nya sannolikhetsmodellen innefattar statistiska beräkningar för alla kombinationer av stadier som visdomständerna kan ha, vilket möjliggör en mer precis bedömning om hur den undersöktes ålder förhåller sig till de olika åldersgränserna. En komplett stadieindelning kommer därför att göras såväl i brottmål som i asylärenden. Det kommer att öka träffsäkerheten i de bedömningar som görs, avslutar Nina Heldring.
Den nya sannolikhetsmodellen har publicerats i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Legal Medicine. Modellen har validerats med data från individer med känd ålder och visar på en hög precision i bedömningarna.
Länk till publikationen:
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/39292274/
Ålder i asylärenden
Lagstiftningen säger att det är den som söker asyl och uppger att hen är barn utan vårdnadshavare i Sverige som ska göra sin ålder sannolik för Migrationsverket. Om Migrationsverket anser att en person gjort det sannolikt att hen är under 18 år erbjuds ingen medicinsk åldersbedömning. Om Migrationsverket däremot inte anser att en person gjort sin ålder sannolik erbjuds en möjlighet att genomgå en medicinsk åldersbedömning. Migrationsverket begär då en medicinsk åldersbedömning av Rättsmedicinalverket efter samtycke från den asylsökande personen.
Ålder i brottmål
Om en person blir misstänkt för brott har åldern avgörande betydelse för bland annat häktning, handläggning av mål och straff. I lagstiftningen regleras vad som gäller för personer som är under 15, 18 respektive 21 år.
Kontakter
Jimmy Blomqvist LarssonPressekreterare
Tel:010-483 42 30jimmy.blomqvistlarsson@rmv.seLänkar
Om RMV
Rättsmedicinalverket är den medicinska länken i rättskedjan. Här arbetar sjuksköterskor, rättsläkare, toxikologer, rättsmedicinska assistenter, biomedicinska analytiker, psykologer, rättspsykiatriker och många fler, med att tillsammans ge viktiga svar i rättskedjan på uppdrag av polis, åklagare och domstol.
Verksamheten är indelad i rättsgenetik, rättskemi, rättsmedicin och rättspsykiatri. Vi finns på sex orter i landet, från Umeå i norr till Lund i söder, och har cirka 600 kunniga och engagerade medarbetare.

Följ Rättsmedicinalverket
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Rättsmedicinalverket
Ny förklarande grafik: så går en rättsgenetisk identifiering till15.12.2025 09:02:54 CET | Pressmeddelande
Varje år bistår Rättsmedicinalverket Polismyndigheten med underlag i syfte att identifiera avlidna personer där identiteten inte är känd. Ibland krävs att rättsgenetisk identifiering används som metod för att kunna hjälpa polisen. Nu har RMV tagit fram ny grafik som förklarar hur det arbetet går till.
Ny studie ger ökad förståelse för svårbedömda dödsfall8.12.2025 08:37:44 CET | Pressmeddelande
Att agiterade personer plötsligt avlider i samband med exempelvis polisingripanden är sällsynta men återkommande händelser. Vad som orsakar dessa dödsfall har visat sig vara svårt att utreda och frågan om möjliga dödsorsaker har diskuterats flitigt i decennier. Nu ger en ny forskningsstudie stöd till en möjlig förklaring.
Påminnelse: Inbjudan till presseminarium kring identifiering vid händelser med många avlidna4.12.2025 14:11:10 CET | Pressmeddelande
Hur går identifieringsarbetet till vid händelser med många avlidna? Vilka metoder används för att säkerställa vilka de avlidna är? Och varför används inte visuell identifiering av anhöriga som en primär metod för att bekräfta identiteten?
Inbjudan till presseminarium: Identifiering vid händelser med många avlidna28.11.2025 12:08:32 CET | Pressmeddelande
Hur går identifieringsarbetet till vid händelser med många avlidna? Vilka metoder används för att säkerställa vilka de avlidna är? Och varför används inte visuell identifiering av anhöriga som en primär metod för att bekräfta identiteten?
Nytt poddavsnitt: Ringa narkotikabrott eget bruk27.11.2025 11:44:13 CET | Pressmeddelande
I Sverige är det olagligt att bruka narkotika och narkotikaklassade läkemedel utan ordination från läkare. Om polisen misstänker en individ för ringa narkotikabrott eget bruk tas därför urin- eller blodprover som skickas till Rättsmedicinalverkets rättskemiska laboratorium i Linköping för analys. I det senaste avsnittet av Rättsmedicinalverkets podcast ”Döden, hjärnan och kemisten” avhandlas hur analyserna går till, vilka droger som är vanligast och hur myndigheten arbetar med att utveckla metoder i syfte att upptäcka nya substanser.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum