Fristående organisationer spelar viktig roll för utfasning av PFAS

PFAS är kemikalier som används i bland annat stekpannor, funktionskläder, och pappersförpackningar. De har blivit populära i många olika sorters produkter för sina egenskaper att stöta bort fett, smuts, och vatten. Men kemikalierna kan också påverka fortplantning och misstänks vara cancerframkallande. Därför införs kontinuerligt nya restriktioner kring användningen av dem i många länder.

Erik Hysing, professor i statsvetenskap vid Örebro Universitet, och Sabina Du Rietz Dahlström, universitetslektor i företagsekonomi vid Örebro Universitet, har undersökt organisationer mellan det privata och offentliga som på ett eller annat sätt jobbar med att fasa ut PFAS.

– Svenska företag måste förhålla sig till komplexa regelverk, och då kan organisationer som är fristående från både stat och företag komma in som mellanhänder och hjälpa till med att både utveckla reglering och stötta företagen att följa reglerna. Det bidrar till ett mer effektivt arbete och höjer ribban i sektorn, säger Erik Hysing.

Forskarna har gjort 20 intervjuer med bland annat myndigheter, matproducenter, dagligvaruhandeln, förpackningstillverkare och intresseorganisationer.

– Vi har tittat på PFAS i matförpackningar av papper, och ser att Svenskt Vatten och Chemsec är organisationer som kan spela viktiga roller för utfasningen av PFAS. Vår forskning visar att den här typen av organisationer behövs för en välfungerande reglering, säger Sabina Du Rietz Dahlström.

Svenskt Vatten är en intresseorganisation för Sveriges VA-organisationer som representerar ungefär 300 medlemmar bestående av kommuner och kommunala bolag.

– Svenskt Vattens medlemmar har ålagts att genomföra en reglering av hur mycket PFAS som får finnas i dricksvattnet. Organisationen jobbar aktivt mot både företag och myndigheter eftersom det blir väldigt svårt att nå målen om företag fortsätter använda PFAS i konsumentprodukter, säger Sabina Du Rietz Dahlström.

Chemsec, Internationella Kemikaliesekretariatet, är en oberoende organisation som jobbar för att fasa ut farliga kemikalier och ersätta dem med säkra alternativ. Organisationen har inget vinstintresse och arbetar bland annat med forskning och lobbying för en striktare kemikalielagstiftning.

– Chemsec är sprunget ur miljörörelsen och jobbar – precis som Svenskt Vatten – med att väcka uppmärksamhet och visa att skadliga ämnen finns i våra konsumentprodukter. En annan viktig uppgift är att de hjälper företag att förutsäga vilka ämnen som kan komma att regleras i framtiden, säger Erik Hysing.

Chemsec har en lista (Sin List) med farliga kemikalier som är förbjudna eller kan komma att förbjudas inom EU. Med hjälp av listan kan företag ligga steget före.

– Det kan kosta mycket pengar för ett företag som måste ställa om snabbt när en substans blir förbjuden, säger Erik Hysing.

Örebroforskarna anser att organisatoriska mellanhänder som Chemsec och Svenskt Vatten är viktiga för utvecklingen av både reglering och frivilliga standarder.

– Tidigare använde man PFAS i förpackningar för till exempel popcorn och pizza, men det har förändrats, säger Sabina Du Rietz Dahlström.

Trots det finns det fortfarande PFAS i livsmedelsförpackningar.

– Det är viktigt att man nu försöker reglera användningen av PFAS, men det hemska är att kemikalierna finns överallt. De finns ofta i en liten koncentration i förpackningar även om de inte medvetet tillsätts längre, säger Sabina Du Rietz.

FAKTA

Forskningen finns publicerad i artikeln Unofficial intermediation in the regulatory governance of hazardous chemicals i tidskriften Regulation & Governance. Artikeln är en av flera studier inom forskningsprojektet Att möjliggöra säkra och cirkulära materialflöden - en fallstudie av PFAS i livscykeln för matförpackningar vid Örebro universitet. Förutom Sabina Du Rietz Dahlström och Erik Hysing är kemisterna Ingrid Ericson Jogsten och Ulrika Eriksson med i projektgruppen.