30 tretåiga hackspettar landar på riksdagen
Tretåig hackspett är en vacker syn. Det tråkiga är att den sätter stop för att använda din arbetsplats. Om du är en av Sveriges 300 000 skogsägare. Därför skickar LRF 30 symboliska tretåiga hackspettar i ett försök att uppmärksamma Sveriges riksdag och riksdagspartiernas partiledare om att enskilda skogsägare ansvarar för en resurs som inte bara är en ekonomisk tillgång, utan också en viktig del av Sveriges gemensamma klimat- och miljöarbete. Samtidigt måste staten ta ansvar när den förbjuder den enskilda skogsägaren att använda sin egendom.
När staten förbjuder skogsägare att använda sin skog ska staten, enligt grundlagens intentioner, kompensera ekonomiskt på ett rättvist sätt. Så är det inte i dag och det får större konsekvenser än bara drabbade skogsägare. Svårare att nå klimatmålen och mindre skatteintäkter till välfärden, för att nämna några. LRF vill att Grundlagskommittén fullföljer sitt regeringsuppdrag och genomför en enkel justering på den ändring i egendomsskyddet som verkställdes när grundlagen uppdaterades 2010.
”Vi jord- och skogsbrukare bidrar dagligen och gärna till artrikedomen. Men som staten agerar i dagsläget innebär det samtidigt ett nedläggningshot för oss jord- och skogsägare. Sverige har inte råd med långa rättsprocesser som den enda möjligheten för skogsägare att kanske få rätt. Det resulterar endast i att allt fler skogsägare tystnar och tvingas se på när staten gratis stjäl det som grundlagen ska skydda”.
Säger LRFs förbundsordförande Palle Borgström och fortsätter
”Till exempel den tretåiga hackspetten. Den klassas som sällsynt och kan därför stoppa avverkning av skog – utan att den enskilda skogsägaren får ersättning för det. Det här är verkligheten runt om i Sverige. Som familjen i Jämtland som hindras från att bruka en del av sin skog då tretåig hackspett kan ha funnits på deras mark – det leder till att generationsskiftet omöjliggörs och att deras mjölkgård står inför nedläggningshot”.
Det här är ett exempel i mängden av drabbade familjer. Frågan är hur enskilda jord- och skogsägare ska kunna försörja sig och bidra till en levande landsbygd, när de får betala samhällets gemensamma intressen ur egen ficka? För när staten stoppar vanliga människor att använda sin egendom ska det göras på ett rimligt och rättvist sätt – samt att ersättning ska utgå. Så var det tänkt med Sveriges grundlag. Idag är verkligheten att domstolar dömer utifrån dagens rättsosäkra grund vilket leder till att arbetstillfällen och möjligheten att leva och verka på landsbygden riskeras.
”För oss som brukar jord och skog är det självklart att ersättning ska utgå som kompenserar för förlorad inkomst. Det är avgörande för att våga investera i jord- och skogsbruk samt i den gröna omställningen. Annars vete fåglarna hur vi ska kunna motivera framtida generationer att satsa på jord- och skogsbruk”. Avslutar Palle Borgström, LRFs förbundsordförande.
Kontakter
För mera information, kontakta LRF pressavdelning 010-184 40 70
Bilder
Dokument
Om oss
Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för det gröna näringslivet med drygt 120 000 medlemmar. Gemensamt för flertalet av medlemmarna är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. LRF är också en samlande organisation för lantbrukskooperativa företag, som exempelvis Arla och Lantmännen.
LRFs medlemmar driver omkring 60 000 företag och LRF är därmed Sveriges största småföretagarorganisation. Totalt omsätter hela det gröna näringslivet, det vill säga jord- och skogsbruk, trädgård, fiske och vattenbruk samt livsmedels- och skogsindustrier, 151 miljarder kronor, vilket är 3,4 procent av landets BNP. http://www.lrf.se/
Följ Lantbrukarnas Riksförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Lantbrukarnas Riksförbund
Allt färre lantbrukare försörjer allt fler23.1.2025 10:08:53 CET | Pressmeddelande
Trenden inom lantbruket är tydlig – allt färre lantbrukare försörjer allt fler svenskar med livsmedel. År 1950 fanns det cirka 18 personer i Sverige per lantbrukare. År 2023 hade den siffran tiofaldigats till 188 personer per lantbrukare. Livsmedelsberedskapen behöver öka men det handlar inte bara om tillgång till insatsvaror, utan även om människor. I lantbrukets första rapport inom sociala hållbarhet, ”Världens bästa jobb?”, föreslår LRF flera politiska åtgärder. Vikten ligger på att minska den administrativa bördan och fastställa lantbruket som en samhällsviktig verksamhet. Centrala faktorer för att uppnå goda resultat inom lantbrukets sociala hållbarhet.
Lättnader i strandskyddet ökar den biologiska mångfalden, stärker beredskapen och skapar renare vatten20.1.2025 13:30:37 CET | Pressmeddelande
LRF är positiva till regeringens lättnader i strandskyddet. Alla vattensamlingar fångar kväve och fosfor och ger därmed renare vatten. Vattensamlingar kan även ha ett beredskapssyfte och användas vid bekämpning av uppkomna bränder. Ett stort antal samhällsnyttor är helt enkelt kopplade till små vattensamlingar, men dagens strandskydd hindrar denna utveckling.
Grundlagskommitténs misslyckande får betalas av enskilda jord- och skogsbruk15.1.2025 09:48:39 CET | Pressmeddelande
Trots tydliga regeringsdirektiv till grundlagskommittén om att egendomsskyddet i grundlagen skaförstärkas har kommittén inte lagt fram förslag inom alla delar av sitt uppdrag. Detta trots att regeringen och Socialdemokraterna är överens i sakfrågan – att markägare som skyddar sin skog och mark ska få ersättning för det. Nu behöver regeringen och Socialdemokraterna i kommande behandling av ändringarna i regeringsformen säkerställa att enskilda jord- och skogsägare får det skydd som grundlagen är menad att ge.
LRF kommenterar: Grönt ljus för gårdsförsäljning av alkoholdrycker i Sverige9.1.2025 09:45:11 CET | Pressmeddelande
EU-kommissionen har nu dragit slutsatsen att Sveriges förslag till gårdsförsäljning är tillräckligt proportionerligt och inte kommer ha någon reell inverkan på den gemensamma marknaden. Detta innebär att gårdsförsäljning kan införas i Sverige redan i sommar (den 1 juni 2025).
1995: En stabil grund för införande av naturrestaureringslagen i Sverige20.12.2024 16:02:20 CET | Pressmeddelande
Regeringen klargör i regleringsbrevet till Naturvårdsverket att referensarealen för att en skoglig naturtyp ska anses ha god bevarandestatus ska utgå från 1995 års nivå. Detta har stor betydelse för 10 000-tals jord- och skogsbrukare och påverkar Sveriges implementering av EU:s Naturrestaureringslag. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har tidigare uppskattat kostnaden till närmare 100 miljarder kronor för att uppnå målen enligt Sveriges tidigare sätt att rapportera. Sveriges rapportering har skiljt sig från övriga EU-länder. Med 1995 som referensmål innebär det att Sverige får liknade ambitionsnivå som flertalet EU-länder.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum