Jakop Dalunde: Nya regler för EU:s energimarknad innebär fortsatt stöd till kolkraftverk

Tidigt på morgonen torsdag 14 december enades EU-parlamentet och medlemsstaterna i rådet om en uppgörelse kring reformen av hur EU:s elmarknad ska utformas. 

Trots att såväl marknaden som vetenskapen pekar på att förnybart är den billigaste och klimatsmartaste vägen framåt, får fossil energi fortsatta skattesubventioner.

Sveriges energiminister Ebba Busch har gjort ett särskilt fossiltungt avtryck på rådets position, genom att säkerställa att möjligheterna till direktstöd med skattemedel till kolkraftverk och fossila energiverk som kapacitetsmekanismer i medlemsländerna förlängs till åtminstone 2028.

Jakop Dalunde, EU-parlamentariker för Miljöpartiet och medlem i  energi- och industriutskottet, kommenterar:

• Bara 24 timmar efter att klimattoppmötet COP28 enats om att fasa ut fossila subventioner, har man på EU-nivå kommit överens om att fortsätta ge stöd med skattemedel till fossildrivna kraftverk. Detta kommer öka utsläppen och undergräver EU:s trovärdighet i det globala arbetet mot fossila subventioner, säger Jakop Dalunde. 

• Tack vare Ebba Busch kommer EU att fortsätta subventionera kolkraft och fossila energiverk som ingår i kapacitetsmekanismer till slutet av detta decennium. Det är att elda kol med skattepengar och underminerar grön omställning av energimarknaden, säger Jakop Dalunde.

• Samtidigt finns vissa ljuspunkter. Lagstiftningen innehåller bland annat skrivningar som kan bidra till att underlätta etableringen av havsbaserad vindkraft och installation av solpaneler, säger Jakop Dalunde.

Bakgrund

I lagstiftningen om elmarknaden fastslås EU-gemensamma regler för produktion, överföring, distribution, energilagring och leverans av el, liksom vilket konsumentskydd som ska gälla i EU. Syftet är att säkerställa att energimarknaderna är så integrerade, konkurrensutsatta, konsumentorienterade, flexibla, rättvisa och transparenta som möjligt.

Medlemsstaterna valde i sin position inför förhandlingarna att lista kärnkraft bland de energislag som ska kunna få stöd genom marginalkontrakt för ny produktion. En tvist i rådet har kretsat just kring marginalkontrakt, det vill säga ett garantipris för energibolag som innebär kompensation när marknadspriserna sjunker under det bestämda priset och betalning när det stiger över det bestämda priset (på engelska ”contracts for difference”, CfD). Frankrike, vars energimix till 70 procent består av kärnkraft, har under den nuvarande lagstiftningen undantag för att stötta sina kärnkraftverk, men kommissionens förslag på revidering tillät inte stöd för existerande kraftverk. Frankrike pressade på i rådet för att få ge stöd även till sina existerande anläggningar, en strid de vann mot Tyskland, som oroat sig för att detta ska ge Frankrike otillbörliga konkurrensfördelar. Denna position lyckades rådet få med i utfallet från trepartförhandlingen. 

Det var inför  EU-ambassadörernas förberedande möte (Coreper) i juni som det svenska ordförandeskapet i sista minuten la fram en revidering i kompromisstexten kring elmarknadsdirektivet i rådets ståndpunkt, som godkändes. Förslaget ger möjlighet att under kapacitetsmekanismer ge direkt stöd till kolkraftverk och fossila energiverk mycket längre än dagens lagstiftning tillåter (just nu tillåts till 2025, i det nya förslaget skulle undantaget gälla till slutet av 2028). Detta förslag överlevde förhandlingarna och finns med i överenskommelsen från trepartsförhandlingarna mellan EU-parlamentet och rådet.

I början av nästa år väntas EU-parlamentet och rådet rösta om förhandlingsutfallet, vilket vid ett godkännande blir det sista steget innan lagstiftningen träder i kraft.