Ny studie: Förstärkt CAR T-cellsbehandling prövas vid svårbehandlade lymfom
Immunterapi ses alltmer som den fjärde hörnstenen i arsenalen av cancerbehandlingar vid sidan av strålning, kirurgi och cytostatika. 2014 fick den första patienten i Europa CAR T-celler som behandling på Akademiska sjukhuset. Nu har en klinisk prövning startats där forskarna använder förstärkta CAR T-celler, ett nytt läkemedel som utvecklats på Uppsala universitet. Målgruppen är patienter med lymfom som inte kan behandlas med redan godkända CAR-T celler riktade mot proteinet CD19 eller som fått återfall efter sådan behandling.

– Behandlingen med förstärkta CAR T-celler syftar till att kicka igång en bred immunologisk attack mot tumören hos patienter med lymfom. Förhoppningen är att ska ha en botande effekt, även på patienter som inte svarat på tidigare godkänd CAR T-cellsbehandling. Om utfallet blir som tänkt kan fler patienter få tillgång till sådan behandling. Förhoppningsvis kan terapin med detta immunstimulerande läkemedel även komma att användas vid andra sjukdomar. Fler studier planeras, bland annat för gliom, säger Gunilla Enblad, överläkare och professor i onkologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, som leder studien.
CAR T-celler är en form av immunterapi som innebär att man förstärker patientens immunförsvar för att döda cancerceller. Specifika immunceller, så kallade T-celler, utrustas med en molekyl som känner igen ett antigen på tumörcellens yta, dvs ett ämne som kroppen uppfattar som främmande. Immunterapin är godkänd som rutinbehandling av flera cancersjukdomar: lymfom, akut lymfatisk leukemi och återfall av maligna lymfom. Terapin har även visat effekt hos patienter med inflammatoriska sjukdomar såsom SLE och MS där kliniska studier pågår i USA och planeras i Sverige.
Den nya, förstärkta CAR T-cellsterapin, som nu prövas i en klinisk studie, CAR20(NAP)-T celler, innebär att immuncellerna riktas mot ett protein (CD20) som finns i en typ av vita blodkroppar och kan finnas i högre mängder än normalt hos patienter med vissa typer av lymfom och leukemier. Läkemedlet har forskats fram i Magnus Essands forskargrupp vid Uppsala universitet. Tidigare CAR T-cellsterapier har primärt varit riktade mot ett annat protein, CD19.
– I samband med att CAR20(NAP)- T-cellerna attackerar cancercellerna utsöndrar de ett immunstimulerande protein från bakterien Helicobacter Pylori; det neutrofilaktiverande proteinet NAP, som kan sätta igång en bred immunologisk attack mot tumören, förklarar Gunilla Enblad.
I den aktuella studien kommer patienter att behandlas på Akademiska sjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset. Patienter kommer att remitteras hit från andra sjukhus. Målgruppen är patienter med lymfom som inte kan behandlas med redan godkända CAR-T celler riktade mot proteinet CD19 eller som fått återfall efter sådan behandling.
Den första patienten har redan behandlats på Akademiska sjukhuset. Forskarna räknar med att inkludera totalt 18 patienter. Den första delen av studien är fokuserad på doseskalering, därefter ska man utvärdera den högst tolererbara dosen.
Den nya förstärkta CAR T-cellsterapin, som nu prövas på Akademiska sjukhuset, har utvecklats av forskare vid Uppsala universitet och vidareutvecklats inom Elicera Therapeutics. Uppsala universitet är sponsor för studien som genomförs i samarbete med Elicera Therapeutics.
FAKTA: CAR T-celler
- CAR T-celler (chimeric antigen receptor T celler) är en immunterapi där patientens egna T-celler utrustas med en CAR-molekyl som känner igen ett antigen på tumörcellens yta.
- Vid CAR T-cellsbehandling renas först T-celler fram från patientens eget blod. I en produktionsanläggning förses de med en ny gen som fungerar som ett slags receptor för tillverkning av ett protein kallat ”chimeric antigen receptor”, CAR. Proteinet innehåller en del av en antikropp och delar av T-cellers naturliga receptor. När behandlingen används vid cancersjukdom gör CAR-proteinet att T-cellerna kan söka upp och döda cancerceller
- Till en början behandlades framför allt lymfom och leukemier, där godkända läkemedel finns idag. I kliniska studier finns CAR T-celler för multipelt myelom, och effekt även hos patienter med inflammatoriska sjukdomar såsom SLE och MS har påvisats. CAR T-celler som känner igen andra tumörer finns också under klinisk utveckling.
FAKTA: ATMP-centrum Uppsala
- För att ge kraft åt utveckling och implementering av läkemedel för avancerade terapier bildades ATMP-centrum Uppsala hösten 2023.
- ATMP står för Advanced Therapy Medicinal Products, där ett exempel på den här typen av läkemedel är just CAR T-celler.
- Läkemedel som ingår är somatiska cellterapier, genterapier, vävnadstekniska produkter och kombinationsläkemedel som innehåller avancerade terapiläkemedel.
- Bakom satsningen står Akademiska sjukhuset/Region Uppsala och Uppsala universitet. Syftet är framför allt att bidra med stödstrukturer för de forskare som vill utveckla och/eller behandla patienter med läkemedel för avancerad terapi.
Nyckelord
Kontakter
För mer information/intervju om CAR T-cellsprövningen, kontakta:
Gunilla Enblad, överläkare och professor i onkologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet;
070-830 35 24
gunilla.enblad@igp.uu.se eller gunilla.enblad@akademiska.se
För frågor om ATMP-centrum Uppsala, kontakta:
Hannah Karlsson, projektledare och ATMP-samordnare;
atmp@akademiska.se
072-240 12 86
Bilder

Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset lex-Maria-anmäler felaktiga livmoderoperationer13.2.2025 14:00:00 CET | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset har vid en uppföljande granskning hittat ytterligare 12 fall under 2022 där kvinnor har feldiagnosticerats. Akademiska sjukhuset har nu utrett händelsen och upprättat en lex Maria-anmälan. Anmälan omfattar nu sammanlagt 45 fall som inträffat under perioden 2022 till april 2024.
Nytt centrum ska stärka vården för patienter med blodsjukdomen mastocytos28.1.2025 08:30:00 CET | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset har officiellt etablerat ett Centre of Excellence för blodsjukdomen mastocytos. Målgruppen är patienter med misstänkt eller konstaterad mastocytos som erbjuds sammanhållen utredning/diagnostik, information och behandling. Mastocytos är en i många fall svårdiagnostiserad sjukdom som kan ge mycket varierande och svårtolkade symtom och med varierande allvarlighetsgrad.
Intensivvårdspatienter på Akademiska ska få bättre uppföljning23.1.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Från och med den 13 januari erbjuder Centrala intensivvårdsavdelningen (CIVA) en ny uppföljningsinsats för patienter som skrivs ut från intensivvården till vårdavdelningar. Syftet är att öka tryggheten för patienter och deras närstående samt att stärka patientsäkerheten.
Forskning visar: Kontaktsjuksköterska viktigt för återhämtning efter operation av komplexa bråck på aorta21.1.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Den medicinska forskningen på komplex sjukdom i stora kroppspulsådern (aorta) har avancerat snabbt de senaste tio åren, med utveckling av operationsmetod och ökad överlevnad. Ny forskning vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar dock att omvårdnaden behöver stärkas för att återhämtningen ska bli optimal. På Akademiska har en ny funktion som kontaktsjuksköterska införts och forskarna efterlyser fler insatser.
Forskningsstudie visar: Inflammation kan förklara magbesvär vid psoriasis20.1.2025 12:34:33 CET | Nyheter
Personer med hudsjukdomen psoriasis har ofta en osynlig inflammation i tunntarmen, med ökad benägenhet för "läckande tarm”, visar ny forskning vid Uppsala universitet, där patienter från Akademiska sjukhuset deltagit. Dessa förändringar i tarmen skulle kunna förklara varför psoriatiker ofta har besvär med mag-tarmkanalen och större risk att få Crohns sjukdom, enligt ett pressmeddelande från Uppsala universitet.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum