Akademiska sjukhuset

Magnetstimulering och tuberkulosläkemedel prövas mot svårbehandlad depression

Dela

Magnetstimulering av hjärnan används sedan några år inom rutinsjukvården till patienter med svårbehandlad depression. I en klinisk behandlingsstudie, ledd från Akademiska sjukhuset, ska forskare utvärdera magnetstimulering i kombination med läkemedlet d-cycloserin, ett gammalt välbeprövat tuberkulosläkemedel, för att boostra effekten.

I en klinisk behandlingsstudie, ledd från Akademiska sjukhuset, ska forskare utvärdera magnetstimulering av hjärnan i kombination med läkemedlet d-cycloserin, ett gammalt välbeprövat tuberkulosläkemedel. Målet är att boostra effekten av magnetstimuleringen och att fler med svårbehandlad depresion ska bli symtomfria.
I en klinisk behandlingsstudie, ledd från Akademiska sjukhuset, ska forskare utvärdera magnetstimulering av hjärnan i kombination med läkemedlet d-cycloserin, ett gammalt välbeprövat tuberkulosläkemedel. Målet är att boostra effekten av magnetstimuleringen och att fler med svårbehandlad depresion ska bli symtomfria. Akademiska sjukhuset (arrangerad bild)

– Magnetstimulering av hjärnan är ett viktigt tillägg i behandlingsarsenalen för den stora gruppen med svårbehandlad depression som inte har tillräcklig effekt av samtalsterapi och läkemedelsbehandling. I studien ska vi försöka boostra effekten av magnetstimulering av hjärnan för att fler av dessa patienter ska bli depressionsfria, säger Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet.

Antalet patienter som behandlas med magnetstimulering ökar för varje år. I fjol behandlades knappt 1 000 patienter i Sverige. Repetitiv transkraniell magnetisk stimulering (rTMS), som det också kallas, är sedan 2017 ett rekommenderat behandlingsalternativ vid svårbehandlad depression.

Magnetstimulering innebär att en elektromagnet sätts mot huvudet, mitt över pannan. Magneten producerar ett snabbt varierande magnetfält som framkallar ett svagt elektriskt fält i hjärnbarken. Detta leder till att nervcellerna i hjärnan, som ligger strax under spolen, antingen får lättare eller svårare att signalera.

– I den här studien kommer vi att ge en komprimerad intensiv variant av rTMS som bara tar två veckor i stället för sex veckor, säger Robert Bodén.

Boostereffekt med läkemedel

Läkemedlet som ska prövas i studien är d-cycloserin jämfört med placebo, dvs sockerpiller. D-cycloserin är ett gammalt välbeprövat tuberkulosläkemedel, men används då i höga doser. Den låga dos som ska användas i denna studie har i stället en stimulerande effekt på hjärnans formbarhet (plasticitet).

– Tidigare studier på samtalsterapi mot tvångssyndrom har visat att terapin blir effektivare med tillägg av d-cycloserin och en lite pilotstudie har visat att det troligen även gäller vid rTMS, säger Robert Bodén och fortsätter:

– Det handlar om att hjälpa hjärnan att underlätta för nervcellerna att stärka kopplingarna till varandra under rTMS-behandlingen. Eftersom denna formbarhet troligen är en förutsättning för att magnetstimuleringen ska fungera så är förhoppningen att fler patienter ska bli hjälpta av behandlingen med stöd av d-cycloserin.

Vetenskapsrådet har beviljat ett anslag på 17 miljoner till den kliniska behandlingsstudien som leds från Akademiska sjukhuset. Patienter kommer även behandlas i Göteborg, Lund, Stockholm, och Örebro.

Nyckelord

Kontakter

Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering, Akademiska sjukhuset, och professor vid Uppsala universitet;
070-611 09 14, robert.boden@neuro.uu.se

Bilder

Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset, och professor vid Uppsala universitet
Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset, och professor vid Uppsala universitet
Staffan Claesson Bilden får användas i media
Ladda ned bild

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Lovande resultat av ny behandling med transplantation av genmodifierade pankreasöceller mot typ 1-diabetes8.1.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Under 2024 startade en klinisk studie på Akademiska sjukhuset där patienter med typ 1-diabetes för första gången i världen erbjuds transplantation med genmodifierade, hypoimmuna insulinproducerande celler från Langerhanska öar som behandling. Cellerna transplanteras utan samtidig användning av immundämpande läkemedel. Förhoppningen är att patientgruppen därmed på sikt ska kunna botas från sjukdomen. Första resultaten från den första patienten som behandlats visar att cellerna undviker upptäckt av immunförsvaret och att de fortsätter fungera efter transplantationen.

Effektivare diagnostik och behandling vid sepsis hos barn med leukemi fokus för studie på Akademiska17.12.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Sepsis innebär att en infektion ger en livshotande påverkan på kroppens organ och innebär att hjärtat, lungorna, hjärnan och njurarna inte fungerar som de ska. Barn med leukemi har en förhöjd risk att drabbas eftersom sjukdomen i sig och många behandlingar, exempelvis cytostatika, påverkar immunförsvaret. På Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har en studie startats som syftar till att utveckla mer träffsäker diagnostik och behandling för denna patientgrupp.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye