Rapport: Så påverkades eleverna av Skäggetorpsskolans nedläggning

Linköpings kommun tar nu till sig av rapportens slutsatser och ser den som ett viktigt verktyg för arbetet med skolutveckling och integrationsfrågor. Rapporten belyser bland annat att det är viktigt att skapa en långsiktig och hållbar förändring för att ta hänsyn till flera saker. Till exempel att planera och genomföra förändringen noggrant och att förstå de olika kulturer som finns på skolorna.

Elias Aguirre (S), ordförande för barn- och ungdomsnämnden, framhåller att kommunen medvetet arbetar vidare med att förbättra stödet för elever i liknande situationer i framtiden.

– Vi ser att rapporten ger oss viktiga insikter och vi kommer att förstärka vårt arbete med att ge alla våra elever bättre förutsättningar när det gäller både integration och lärandet, säger Elias Aguirre.

Bakgrunden till nedläggningen var Skäggetorpsskolans låga måluppfyllelse. Nästan alla elever på skolan hade ett annat modersmål än svenska. Det politiska beslutet att stänga skolan 2020 var en del i en strävan att sprida eleverna till skolor med mer blandade elevsammansättningar. Eleverna började på sina nya skolor till höstterminen 2021. Trots att det finns utmaningar efter nedläggningen fick betygen en skjuts uppåt.

Större framgång för de som bytte skola i lägre årskurs

Studien från Örebro universitet visar att elevernas prestationer varierade beroende på vilken årskurs de var i när de bytte skola. De som flyttade i årskurs 9 presterade generellt sämre än de som bytte skola i årskurs 8.

– Det är inte så konstigt, ett år är en väldigt kort tid för både elever och skolor att anpassa sig till de nya förutsättningarna som kommer med en flytt av elever, säger forskaren Anders Trumberg.

Det framgår också att enbart blandningen av elever inte är tillräcklig för att skapa en lyckad sammanhållning. De mottagande skolorna har arbetat på olika sätt med frågor kring social inkludering, och en tydlig strategi för detta har visat sig vara avgörande för elevernas möjligheter att utvecklas.

Skolans kultur och struktur påverkar inkluderingen

Kulturen på de mottagande skolorna har också haft stor betydelse. Skolor med tydliga strukturer och gemensamma förhållningssätt har underlättat för eleverna att känna sig inkluderade. Behovet av språkstöd var stort och varierade mellan eleverna. Forskarna pekar på vikten av att skolorna blir bättre på att arbeta med språkutveckling för att möta elevernas individuella behov.

– En förändring av detta slag ställer stora krav både på den avlämnande och på de mottagande skolorna att förbereda sig, byta erfarenheter och eventuellt komplettera med ny kompetens.Samtidigt är det viktigt att påpeka att skolorna inte befinner sig i ett vakuum. Det som är möjligt för skolor att göra påverkas av både nationella och kommunala förutsättningar, säger professor Andreas Bergh.  

En farhåga med den snabba nedläggningen av Skäggetorpsskolan var att de mottagande skolorna inte skulle kunna erbjuda tillräckligt stöd till eleverna, något som bekräftas i rapporten. Erfarenhet och kunskap om att arbeta med elever från socioekonomiskt utsatta områden har visat sig vara avgörande för att möta dessa elevers behov.

Personalens insatser hyllas av kommunen

Skäggetorpsskolan avvecklades inom loppet av ett år. Hela läsåret präglades av förberedelser inför flytten. Överlämningar av dokumentation och information om elevernas behov gjordes till de mottagande skolorna.

– Utbildningsförvaltningen visste att det skulle bli en utmaning, men förhoppningen var att spridningen av eleverna skulle ge bättre möjligheter att utvecklas både sett till sociala och akademiska aspekter, säger Robert Bredberg, utbildningsdirektör. Han påpekar också att förvaltningen tillsatte en projektledare och kompetensutvecklingsinsatser genomfördes för att underlätta övergången.

Samtidigt som rapporten belyser utmaningar uttrycker Robert Bredberg också stolthet över det arbete som gjordes av personalen på både Skäggetorpsskolan och de mottagande skolorna.

– Både lärare och annan skolpersonal gjorde sitt yttersta för att skapa en så smidig övergång som möjligt för både elever och kollegor som fick nya arbetsplatser. Det var en svår process med en snäv tidsplan, men jag är otroligt imponerad av hur alla inblandade hanterade situationen. Deras insatser har varit avgörande för att göra en svår omställning så bra som möjligt för alla parter, säger Robert Bredberg.

Kontakter:

Andreas Bergh, professor vid Örebro universitet
E-post: andreas.bergh@oru.se 
Telefon: 019-30 21 75

Anders Trumberg, affilierad forskare vid Örebro universitet
E-post: anders.trumberg@oru.se

Elias Aguirre (S), ordförande i barn- och ungdomsnämnden
E-post: elias.aguirre@linkoping.se  
Telefon: 013-20 73 37

Christel Horsak, avdelningschef grundskola
E-post: christel.horsak@utb.linkoping.se
Telefon: 013-26 26 54