Efter TIMSS: Friskolorna varnar - nya regleringar äventyrar starka kunskapsresultat

Efter TIMSS-resultaten, som visar att svenska elever i årkurs fyra aldrig varit lika bra på matte och att elever i årskurs åtta höjt sina resultat mest inom EU och OECD, behöver regeringen tänka om kring de omfattande utredningar som ska möblera om i svensk skola.

- TIMSS visar att studiero för eleverna är en otroligt viktig faktor bakom de framgångsrika skolorna. Men också skolan i stort behöver arbetsro för att fortsätta leverera på toppnivå. Stora förändringar som bygger mer byråkrati och ger mindre utrymme för undervisning hotar förstås våra goda resultat, säger Andreas Mörck, förbundsdirektör på Almega Utbildning.

En tidigare analys av den senaste PISA-mätningen visar att friskolornas elever ligger ett helt läsår före i just matematikämnet.

- Vi vet att fristående skolor bidrar starkt till mattekunskaperna hos svenska elever. Nu gäller det att skydda den pedagogiska mångfald som levererar höga kunskapsresultat. Det behövs regleringar i svensk skola, men regeringen måste också gå varsamt fram för att inte sätta starka resultat på spel, säger Andreas Mörck.

Just nu utreds bland annat skolpengen och förutsättningarna för aktiebolag i svensk skola. Skolinformationsutredningen har precis lämnat förslag på att införa offentlighetsprincip eller inslynslag i fristående skolor.

- Skolpengen måste utgå utifrån elevens behov och inte utifrån i vilken form en skola drivs. Den kunskapsklyfta som TIMSS tyvärr också visar på behöver vi överbrygga med mer stöd till de elever som har störst behov. Men en elev som väljer en bättre skola ska inte straffas med en lägre skolpeng. På det sättet sänker vi Sveriges resultat, säger Andreas Mörck.

- Åtta av tio friskoeelever har valt en skola som drivs som aktiebolag. Att försvåra för den skolformen är att i praktiken avskaffa det fria skolvalet för de allra flesta elever, säger Andreas Mörck, förbundsdirektör på Almega Utbildning.