Förtydliga ansvaret för klinisk forskning

- Vår forskningsenkät visar att var tredje forskande läkare inte får den forskningstid de har blivit lovade. Staten behöver förtydliga sjukvårdens ansvar för forskning och följa upp hur regionerna tar det ansvaret. Det saknas i propositionen, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet.   

Läkarförbundet pekade i det underlag organisationen skickade in inför framtagandet av propositionen på vikten av att den medicinska forskningen stärks. Anslagen har enligt en sammanställning från Forska! Sverige sjunkit från 0,19 % av BNP år 2017 till beräknade 0,15 % av BNP för 2024. I de synpunkter som förbundet skickade in lyftes vikten av satsningar som bidrar till att förutsättningarna för läkare att forska förbättras. Mellan 2005 och 2020 har enligt SCB andelen forskarutbildade läkare minskat från 20 procent till 16 procent. För att vården ska kunna implementera ny medicinsk kunskap behövs forskande läkare.

- Förbundet har länge pekat på att återväxten av läkare som forskar behöver säkras. Många kollegor tidigt i karriären vill forska men det är svårt att kombinera med klinisk tjänstgöring. En karriär inom forskning måste löna sig och vi vill se fler tjänster som ger bättre förutsättningar att kombinera klinisk tjänstgöring med forskning, säger Sofia Rydgren Stale.

Läkarförbundet välkomnar förslagen om att satsningarna på forskning inom primärvården ska förlängas och delvis förstärkas. Reglering av anställningsformen förenad anställning ändras vilket kan öppna möjligheter för läkare innan specialistbevis att dela sin arbetstid mellan universitet och klinik.   

Regeringens proposition:

https://www.regeringen.se/contentassets/a70996e2f9de4222b5a6880d33c20d35/forskning-och-innovation-for-framtid-nyfikenhet-och-nytta-pr

Läkarförbundets inspel till forsknings- och innovationspropositionen 2024 här: Läkarförbundets inspel 2023 till forsknings- och innovationspropositionen – Sveriges läkarförbund.