Kommentar på Naturvårdsverkets klimatstatistik

Den årliga klimatstatistiken som Naturvårdsverket presenterade under tisdagen visade att Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser minskade med två procent under 2023 jämfört med 2022. Nettoupptaget i skog och mark minskade samtidigt med sju procent och var på den lägsta nivån sedan 1990. Redovisningen baseras på nya mätmetoder som innebär att nivån för kolupptagningen drastiskt gått ned.

– Det behövs en kraftsamling för att öka tillväxten i de svenska skogarna. Men att låta skogen kompensera för fortsatta fossila utsläpp är inte lösningen på klimatkrisen. Minst lika viktigt som att säkra den naturliga sänkan är en fortsatt stabil och hållbar tillgång på förnybara resurser. Genom att ersätta fossila material med träbaserade kan utfasningen av fossila utsläppen skyndas på, säger Magnus Berg, näringspolitisk chef vid Skogsindustrierna. 

Pressen på skogarnas kolsänka är inte ett isolerat svenskt problem utan en del av en större global trend och utmaning. Skogar runtom i världen påverkas alltmer av klimatrelaterade förändringar såsom torka och angrepp av skadedjur som barkborren. 

– Skogens roll i klimatomställningen måste nyanseras. Den naturliga kolsänkan i skog och mark påverkas negativt av klimatförändringarna. Dessa effekter tas inte hänsyn till fullt ut i det nuvarande ramverket för LULUCF. Därför är det viktigt med rätt fokus när nya klimatmål ska sättas framöver. Aktivt brukande av skogar och användandet av förnybara resurser är nyckelfaktorer för en mer hållbar grön omställning, säger Magnus Berg, näringspolitisk chef på Skogsindustrierna. 

Skogsindustrierna betonar vikten av ett långsiktigt perspektiv på skogens roll i klimatpolitiken. Det är inte praktiskt möjligt att drastiskt förändra skogens kolsänka med en kort tidhorisont.