Skräp i var åttonde fågelholk – dags att vårstäda
14 procent av alla fågelholkar som tidigare inventerats i Sverige innehöll skräp, mestadels plast. Det visar den undersökning som Håll Sverige Rent och BirdLife Sverige gjorde under 2023. Då hittades bland annat våtservetter, fimpar, snus och syntetiska fjädrar. Idag startar en ny nationell holkinventering och nu uppmanas svenska folket att än en gång vårstäda och rapportera in skräpfynd från sina fågelholkar.

Under 2023 uppmanade Håll Sverige Rent och BirdLife Sverige alla fågelholkägare att titta in och se om det fanns något skräp i bona. Totalt fick vi in 311 rapporter från 96 olika kommuner runt om i landet – ända från Ystad i söder till Jokkmokk i norr.
Resultatet visade att det fanns skräp i 14 % av alla fågelholkar, alltså i var åttonde holk. Det var framför allt plast som hittades. 2 % av holkarna innehöll metallskräp och 5 % av holkarna innehöll pappskräp. Våtservetter, fimpar, snus, buntband och syntetiska fjädrar var några av de skräp som hittades i holkarna.
Det är tydligt att fåglarna letar efter material som ser ut som naturligt bomaterial, plastremsor som liknar grässtrån, plastbitar stora som löv och stoppningsmaterial stort som mossa.
Nu startar en ny nationell inventering av fågelholkar
Genom att ta hjälp av alla fågel- och trädgårdsentusiaster runt om i landet vill Håll Sverige Rent och BirdLife Sverige fortsätta kartlägga skräp i fågelholkar för att se hur skräpigt de svenska fåglarna bor. Idag den 17 februari, öppnar årets inventering där allmänheten kan vara med och bidra. Du som vill vara med ska inventera och rensa din fågelholk senast 15 mars i södra Sverige och senast 1 april i norra Sverige.
Så här är du med:
- Välj ut en fågelholk att vårstäda. Du rensar och inventerar dina holkar som du satt upp, inte andras. (Sätter du upp holkar i vår så kolla med markägaren om det inte är din mark.)
- Titta och lyssna så att ingen fågel häckar i holken.
- Städa ur materialet i den tomma fågelholken och notera om du hittar något skräp.
- Ta ett foto på skräpet om du hittade något.
- Rapportera in ditt resultat i Håll Sverige Rents protokoll (oavsett om du hittade skräp eller inte).
Varför hittar vi skräp i fågelholkar?
–Skälen till att holkfåglar drar in artificiella material kan vara att det är till gagn för dem. Det finns studier som visar att fåglar kan ta in fimpar i en holk för att dessa dödar eller försvårar parasiter. Garnbitar används som fodring i boskålen och kan vara ett bra material i det sammanhanget. Starar dekorerar sina bon med blanka föremål för att locka honor. Då kan det bli metall eller glansiga papper, säger Niklas Aronsson på BirdLife Sverige.
Men skräp i fågelbon kan också leda till att fågelungar fastnar i skräpet. Det försvårar även för vatten att rinna bort från boet om det regnar. Att fåglar påverkas negativt av nedskräpning genom att skräp hamnar i deras magar är känt sedan tidigare. Däremot finns väldigt lite forskning på hur just skräp i holkar och andra bon påverkar fåglarna.
Därför är skräp farligt för fåglar
Plast är så vanligt förekommande och långlivat i naturen att nästan alla fåglar kommer att ha ätit plast år 2050. Forskare har visat att plast i magen kan ha en stor negativ påverkan på fåglar då plasten läcker skadliga kemikalier som i värsta fall kan leda till fågelns död. Vassa eller stora plastföremål kan också skada eller blockera fåglars möjlighet att äta riktig mat.
I en studie av University of Warsaw från 2023 har man funnit att 176 olika fågelarter har använt sig av skräp eller antropogeniskt material (material som människan tillverkat) när de byggt bo. I studien analyserades 35 000 fågelbon.
Nyckelord
Kontakter
Kajsa GrebäckPresskontaktBirdLife Sverige
Tel:073-148 29 89kajsa.greback@birdlife.seAnna EhnSakkunnig område NaturHåll Sverige Rent
Tel:070-723 72 40anna.ehn@hsr.seCecilia LiedbergPR-ansvarigHåll Sverige Rent
Tel:076-807 03 25cecilia.liedberg@hsr.seBilder

Om oss
Skräpet finns överallt – i staden, i naturen och i havet. Håll Sverige Rent arbetar för att förebygga och motverka nedskräpningen. Vi samlar kunskap, driver opinion och tar fram konkreta verktyg och lösningar för att stoppa skräpet.
Håll Sverige Rent är en ideell obunden stiftelse. Vi har 90-konto och är därmed en del av Svensk insamlingskontroll.
Följ Håll Sverige Rent
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Håll Sverige Rent
Skräpet – en festmåltid för råttorna16.4.2025 07:30:00 CEST | Pressmeddelande
Vårsolen lockar fler människor ut på stan, och med uteserveringar och picknick ökar också mängden skräp i våra städer. Men det vi lämnar efter oss blir en festmåltid för en oönskad gäst – råttan.
Här är de bäst i Sverige på att engagera barn i skräpplockning14.4.2025 08:35:00 CEST | Pressmeddelande
Håll Sverige Rents stora Skräpplockardagar har varit i gång sex veckor och redan nu är nästan 600 000 personer anmälda, varav 500 419 barn. I Stockholm plockar nu drygt var tredje barn skräp, i Göteborg var fjärde och i Malmö var femte. Bäst av alla är de just nu i Arjeplog i Norrbottens län där 9 av 10 barn i åldern 1–16 år i kommunen plockar skräp.
Nya siffror: så mycket skräpar vi ner i Sverige8.4.2025 08:30:00 CEST | Pressmeddelande
I dag släpper Håll Sverige Rent sin årliga Skräprapport med ny statistik, fakta och analyser om nedskräpningen i Sverige. Rapporten följer trender kring nikotinskräp – fimpar, snus och vejps – samt lustgastuber, och granskar det förbjudna och reglerade skräpet, såsom plastkorkar, engångsmuggar och plastpåsar. Nya mätningar visar hur många skräp du passerar under en kilometers promenad till jobbet, och en djupdykning i skräpet på svenska stränder avslöjar alarmerande nivåer längs Västerhavets kust. LADDA NER SKRÄPRAPPORTEN 2025 - KLICKA HÄR
Håll Sverige Rent lanserar "Fräschify 3000" – ett aprilskämt om ett verkligt skräpproblem31.3.2025 10:00:00 CEST | Pressmeddelande
Fimpar, snus och godisförpackningar är inte bara en vanlig syn i svenska städer – det är ett miljöproblem som kostar samhället över en halv miljard kronor om året. Skräpet skadar djur, natur och får människor att känna sig mindre trygga och trivsamma i sin omgivning. Ändå är det många som låter bli att slänga sitt skräp i papperskorgen – ofta för att det känns för kladdigt och ofräscht att hantera. Därför lanserar Håll Sverige Rent den 1 april kampanjen Fräschify 3000 – en humoristisk kommunikationskampanj med ett allvarligt budskap.
Så hög är kommunernas nota för skräpstädning24.3.2025 09:00:00 CET | Pressmeddelande
Senast den 31 mars ska alla Sveriges kommuner rapportera in sina kostnader för att hantera nedskräpningen. Detta enligt en förordning som bygger på principen att förorenaren betalar. Nu ska de som producerar vissa engångsplastprodukter stå för sin del av skräpnotan. Den senaste rapporteringen visar att kostnaderna för nedskräpning översteg en halv miljard kronor. Här kan du se vad skräpet kostar i varje kommun.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum