Miljömålsberedningen missar skogens största klimatnytta

– Vägen till ett långsiktigt hållbart samhälle ställer krav på att fossila råvaror fasas ut och att vi ersätter dem med förnybara produkter. Att i detta sammanhang enbart använda skogen som en lagringsplats för fossilt kol är ett kortsiktigt sätt att räkna, säger Jonas Eriksson, och fortsätter:

– Det är en villfarelse att det endast är genom lagring av biomassa som den största klimatnyttan uppstår, Den största nyttan får vi när vi använder produkter från skogen som drastiskt minskar användningen av fossilt kol. Det är det fossila kolet som är boven – inte den gröna skogen.

En växande världsbefolkning innebär en ökad konkurrens om markanvändningen. Den svarta kolatomen måste ersättas med en grön kolatom. Som stor skogsnation har Sverige ett ansvar att bedriva ett aktivt skogsbruk och medverka till att exportera klimatnytta till länder som inte har samma möjlighet att ställa om till ett fossilfritt samhälle. Det uppfinns ingen ny mark. Marken vi har måste därför brukas effektivt och hållbart.

Jonas Eriksson menar att beredningen i detta sammanhang missar att räkna in arealer som kan rapporteras som skyddad natur, vilket gör att vi inte fullt ut kan dra nytta av skogens största klimatnytta.

– Tyvärr missar miljömålsberedningen att fullt ut redovisa arealer som Sverige kan tillgodoräkna och rapportera som skyddad natur. Detta gör att vi framställs sämre än andra länder, vilket är allvarligt eftersom det kan leda till att politiker och beslutsfattare riskerar att fatta viktiga beslut på felaktiga grunder. Exempel på områden som skulle kunna räknas in i rapporteringen är strandskyddet, skogsimpediment och fjällnära skogar.

Norra Skog välkomnar dock miljömålsberedningens förslag till satsningar på information och rådgivning till fastighetsägare med syfte att öka tillväxten, kolupptaget samt den biologiska mångfalden.

– Däremot är det en tankevurpa av miljömålsberedningens sekretariat att samtidigt föreslå incitament för skogsägare att bedriva ett passivt skogsbruk genom förlängd omloppstid (senarelagd avverkning). Det saknas en politisk analys för vilka de samhällsekonomiska konsekvenserna skulle bli med förlängd omloppstid. Man föreslår att lägga nästan 2,5 miljarder kronor på de här avtalen. Men detta skulle till exempel minska svensk skogsnärings årliga förädlingsvärde med cirka åtta miljarder kronor, avslutar Jonas Eriksson.