Akademiska sjukhuset

Självscreening i hemmet ska minska sjuklighet i hjärtkärlsjukdom

Dela

Kan självscreening av hjärtkärlhälsa i hemmet hitta risktillstånd som högt blodtryck och förebygga allvarliga komplikationer såsom stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och försämrad blodcirkulation? Det ska utvärderas i en klinisk studie vid Akademiska sjukhuset som startar i mars 2025. I studien kommer patienterna själva få mäta blodtryck, samt ta ett blodprov för att mäta kolesterol, blodsocker och njurfunktion. Om screeningprogrammet visar sig kostnadseffektivt kan det införas i vården och leda till att färre drabbas av allvarliga hjärtkärlsjukdomar.

Nu startar en studie i Uppsala där forskarna ska utvärdera självscreening av hjärtkärlhälsa i hemmet. Målet är att hitta risktillstånd som högt blodtryck och förebygga allvarliga komplikationer såsom stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och försämrad blodcirkulation.
Nu startar en studie i Uppsala där forskarna ska utvärdera självscreening av hjärtkärlhälsa i hemmet. Målet är att hitta risktillstånd som högt blodtryck och förebygga allvarliga komplikationer såsom stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och försämrad blodcirkulation. Johnér bildbyrå

– Förhoppningen är först och främst att screeningen som förebyggande insats ska minska lidande i befolkningen på grund av allvarliga hjärtkärlsjukdomar såsom stroke, hjärtsvikt, hjärtinfarkt, kärlsjukdom och njursjukdom. Dessutom räknar vi med att lägre sjuklighet minskar belastningen på vården och sparar pengar för samhället, säger Johan Sundström, hjärtläkare på Akademiska sjukhuset och professor i epidemiologi vid Uppsala universitet, som leder studien tillsammans med kärlkirurgen professor Anders Wanhainen.

Högt blodtryck (hypertoni) är en folksjukdom som innebär ökad risk för hjärtkärlsjukdomar och njurproblem. Ett blodtryck över 140/90 är en viktig riskfaktor för hjärtkärlsjukdomar och död. Dagens medicinska behandling av hypertoni är välbeprövad och minskar effektivt risken för senare komplikationer, såsom stroke och hjärtinfarkt, och död. De allra flesta känner dock inte av sin hypertoni alls, utan går obehandlade. Screening kan därför vara ett sätt att hitta riskindivider i tidigt skede så att behandling kan sättas in i förebyggande syfte.

Studien Uppsala självscreening av hjärtkärlhälsa (U-SCREEN) inleds i mars 2025 och beräknas pågå fram till årsskiftet 2027/2028. Forskarna ska undersöka om självscreening för risktillstånd som högt blodtryck, högt kolesterol, högt blodsocker och låg njurfunktion kan minska antalet allvarliga hjärtkärlsjukdomar och därmed även minska kostnaderna. 

Självscreening i hemmet

Personer bosatta i Uppsala län, som fyller 50, 55, 60, 65, 70 eller 75 år, kommer att lottas till ett erbjudande om självscreening. De som tackar ja kommer att få hemskickat en blodtrycksmätare, provtagningsutrustning, och instruktioner om mätning av blodtryck och provtagning (ett stick i fingret), för att genomföra undersökningarna i hemmet.  De som visar sig ha risktillstånd kommer att kallas till en kontakt med U-SCREEN-mottagningen på Akademiska sjukhuset och de som behöver behandling kommer att erbjudas det. Deltagandet i självscreeningen är helt frivillig.

– Vi har valt dessa grupper eftersom effekten av att hitta och behandla risktillstånd beräknas vara som störst hos dessa åldersgrupper. När vi upptäcker att en deltagare har värden som anses utgöra förhöjd risk kommer personen att erbjudas stöd. Läkemedelsbehandling kan behövas om värdena är kraftigt förhöjda, förklarar Johan Sundström.

Enligt Sundström visar hälsoekonomiska beräkningar att man för varje krona som satsas på prevention får två till tre kronor tillbaka i form av uteblivna kostnader för senare sjukdom.

– Flera studier av liknande screeningprogram har gjorts, men effektiviteten är fortfarande osäker så fler studier behövs. Innan åtgärder införs i sjukvården krävs den här sortens randomiserade kliniska prövningar. Vår förhoppning är att det screeningprogram vi utvecklat, som använder nya metoder och bygger på invånarens egen medverkan, är ett effektivt sätt att förbättra hjärtkärlhälsan i befolkningen, avrundar han.

Den kliniska studien finansieras delvis genom hälsoobligationer som innebär riskdelning med en extern investerare och där lånet betalas tillbaka utefter resultaten enligt fastslagna villkor. På så sätt bär inte regionen ensam den ekonomiska risken.


FAKTA: Hälsoobligationer i Region Uppsala

  • Innebär att regionen lånar pengar (i detta fall 80 miljoner kronor) på kapitalmarknaden för att finansiera en innovativ eller preventiv vårdinsats.
  • Regionen betalar tillbaka lånet utefter resultatet av insatsen enligt på förhand fastslagna villkor. Det innebär att regionen inte ensam bär den ekonomiska risken.
  • Den finansiella obligationsmodellen har Region Uppsala tagit fram tillsammans med Skandinaviska Enskilda Banken AB (SEB) och Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt (Skandia). Obligationen har i sin helhet tecknats av Skandia. Det är ett nytt sätt att utföra förebyggande vård med extern finansiering och riskdelning.
  • Beslutet att använda detta finansiella upplägg för prevention av högt blodtryck (hypertoni) togs i regionstyrelsen 2023. Bakgrunden är man bedömer att det finns förutsättningar att förebygga sjukdomen eller förändra sjukdomsförloppet genom evidensbaserade interventioner vilket i förlängningen sparar både pengar och mänskligt lidande.
  • Studien Uppsala självscreening av hjärtkärlhälsa (U-SCREEN) är den första där upplägget med hälsoobligationer prövas i Region Uppsala.



Nyckelord

Kontakter

För mer information/intervju om studien, kontakta:
Johan Sundström, hjärtläkare på Akademiska sjukhuset och professor i epidemiologi vid Uppsala universitet;
070-4225220, johan.sundstrom@uu.se

Anders Wanhainen, överläkare i kärlkirurgi på Akademiska sjukhuset och professor i kärlkirurgi vid Uppsala universitet;
073-399 39 06, anders.wanhainen@uu.se

För mer information om Hälsoobligationer i Region Uppsala, kontakta:
Angelica Sorio Wiklund, finans- och redovisningschef i Region Uppsala;
018-611 61 28, angelica.wiklund@regionuppsala.se

Bilder

Anders Wanhainen, överläkare och professor i kärlkirurgi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Anders Wanhainen, överläkare och professor i kärlkirurgi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Staffan Claesson Får användas i media.
Ladda ned bild
Johan Sundström, läkare inom hjärtsjukdomar på Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet
Johan Sundström, läkare inom hjärtsjukdomar på Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet
Mikael Wallerstedt Bilden får användas i media
Ladda ned bild

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Forskningsstudie visar: Barn kan dricka ända fram tills de sövs inför operation4.7.2025 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Det är vanligt att barn fastar alldeles för länge inför operation - ofta uppemot 12 till 15 timmar. Barnanestesin på Akademiska sjukhuset har länge förespråkat en liberal syn på fasta, att barn kan dricka klar vätska, exempelvis saft eller juice, ända tills det är dags att sövas inför operation. En ny multicenterstudie, ledd från Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet, visar nu att det finns stark evidens för att denna praxis inte ökar risken för aspiration, att barnet kräks upp matrester vid sövningen och maginnehållet hamnar i lungorna.

Ny forskningsstudie visar: Nordiska riktlinjer för ärftlighetstestning är träffsäkra vid blodsjukdomar26.6.2025 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Omkring 13 procent av personer som diagnostiseras med blodcancersjukdomarna myelodysplastiskt syndrom och akut myeloisk leukemi har en ärftlig risk. En ny svensk studie vid bland annat Akademiska sjukhuset visar att de nordiska riktlinjerna för diagnostik, som togs fram 2019, fungerar bra för att identifiera ärftlig risk, vilket påverkar både diagnostik och vilken behandling patienterna får.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye