Fluorid i dricksvatten kan kopplas till sämre kognition hos barn
Höga fluoridhalter kan förekomma i brunnsvatten i Sverige, och i vissa länder tillsätter man fluorid till dricksvattnet för att motverka karies. Nu visar en studie från Karolinska Institutet att exponering för fluorid under fosterlivet eller uppväxten kan kopplas till försämrad kognition hos barn. Studien har publicerats i tidskriften Environmental Health Perspectives.

Fluor förekommer naturligt som fluoridjoner i dricksvatten, men halterna är låga i kommunalt dricksvatten i Sverige. I vissa länder som USA, Kanada, Chile, Australien och Irland är det vanligt att tillsätta fluorid i det kommunala dricksvattnet för att förebygga karies, vanligen runt 0,7 mg fluorid per liter vatten. Detta är inte tillåtet i Sverige, men höga fluoridhalter kan förekomma i bergborrade brunnar.
– Tillsatsen av fluorid i dricksvatten är omdebatterad eftersom det finns farhågor om hälsorisker. Våra resultat stödjer hypotesen att även relativt låga halter fluorid kan ha negativa effekter på barns tidiga utveckling, säger Maria Kippler, docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, som lett studien.
500 mammor och barn
Forskarna har undersökt sambandet mellan tidig exponering för fluorid och barns kognitiva förmågor. Studien omfattar 500 mammor och barn på landsbygden i Bangladesh, där fluorid förekommer naturligt i dricksvatten. Halterna överensstämmer med de som återfinns i Sverige och många andra länder.
Utbildade psykologer utvärderade barnens kognitiva förmågor vid fem och tio års ålder med väletablerade tester. Mammornas och barnens exponering bestämdes genom mätning av fluorid i urinprover, vilket speglar pågående exponering från samtliga källor som vatten, mat och felaktigt använda tandvårdsprodukter.
– Jag vill betona att tandvårdsprodukter som tandkräm normalt sett inte är en betydande exponeringskälla eftersom de inte är avsedda att förtäras. Fluor i tandkräm är viktigt för att förebygga karies, men det är viktigt att lära även små barn att spotta ut tandkrämen efter tandborstningen, säger Maria Kippler.
Lägre kognitiva förmågor
Medianvärdet för fluorid i urinen hos de gravida kvinnorna i Bangladesh var 0,63 mg/L. Ökande fluoridhalter hos gravida kvinnor kunde kopplas till allt lägre kognitiva förmågor hos deras barn vid fem och tio års ålder.
Barn som vid tio års ålder hade mer än 0,72 mg/L fluorid i sin egen urin hade dessutom sämre kognitiva förmågor än barn med lägre fluoridhalter i urinen. Det var särskilt barnens verbala förståelse och förmågan att tolka och bearbeta sinnesintryck som var påverkade. De exponeringar som visade samband med sämre kognitiv utveckling är lägre än de som erhålls vid WHO:s och EU:s befintliga gränsvärden för fluorid i dricksvatten.
Forskarna fann ingen statistiskt säkerställd koppling mellan fluoridhalter i urinen hos femåringar och deras kognitiva förmågor.
– Det skulle kunna bero på den kortare exponeringen, men också att mätvärdena inte är lika tillförlitliga hos yngre barn på grund av större variationer i hur fluorid tas upp och ansamlas i kroppen, framför allt i skelettet, säger Maria Kippler.
Mer forskning behövs
Eftersom det är en observationsstudie går det inte att dra säkra slutsatser om orsakssamband. Det är därför viktigt att bedöma de sammantagna resultaten från flera liknande studier, enligt forskarna. De kommer nu att fortsätta undersöka sambanden i andra populationer. De kommer även att etablera experimentella modeller för att utreda vilka molekylära mekanismer som skulle kunna förklara sambanden.
– Det är viktigt med fortsatt forskning som kan ligga till grund för bedömningen av lämpliga gränsvärden för fluorid. Även små förändringar i kognition på befolkningsnivå kan ha stora konsekvenser för folkhälsan, avslutar Maria Kippler.
Studien finansierades huvudsakligen av Formas och Vetenskapsrådet. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.
Publikation:
“Prenatal and childhood exposure to fluoride and cognitive development: findings from the longitudinal MINIMat cohort in rural Bangladesh”Taranbir Singh, Klara Gustin, Syed Moshfiqur Rahman, Shamima Shiraji, Fahmida Tofail, Marie Vahter, Mariza Kampouri, Maria Kippler, Environmental Health Perspectives, online 5 mars 2025, doi: 10.1289/EHP14534.
Fakta om fluorid
Fluor i form av fluoridjoner finns i grundvatten och i vissa mineraler i berggrunden. I Sverige är höga fluoridhalter särskilt vanliga i bergborrade brunnar. Enligt Livsmedelsverket uppskattas 195 000 personer i Sverige ha brunnsvatten med fluoridhalter som överstiger 1,3 mg/liter, varav 3000 personer har halter som överstiger 6 mg/liter. WHO:s och EU:s gränsvärde för fluorid i dricksvatten är 1,5 mg/liter. Läs mer om fluorid på Riskwebben på ki.se.
Kontakter
Maria KipplerLektor och docent vid Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet
Tel:0730-303131maria.kippler@ki.sePresstjänstenPresstjänsten är öppen 09.00–17.00 vardagar.
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seki.se/pressrumBilder

Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Margareta Persson och Leif Lundblad blir hedersdoktorer vid Karolinska Institutet4.3.2025 11:27:47 CET | Pressmeddelande
Karolinska Institutet har beslutat att utse Margareta Persson, förespråkare för funktionsrättsfrågor, och Leif Lundblad, entreprenör och forskningsfinansiär, till hedersdoktorer. De promoveras vid en ceremoni i Stockholms stadshus den 16 maj i år.
Barn med ätstörningen ARFID löper högre risk för flera sjukdomar17.2.2025 17:00:00 CET | Pressmeddelande
Barn med ätstörningsdiagnosen ARFID har en högre risk för både psykiatriska och kroppsliga sjukdomar enligt en ny studie publicerad i JAMA Pediatrics av forskare från Karolinska Institutet. Studien belyser vikten av tidig identifiering av dessa barn för att förbättra deras vård.
Tidigt födda barn får otillräcklig smärtbehandling27.1.2025 15:02:51 CET | Pressmeddelande
En stor andel av de barn som föds mycket tidigt behöver intensivvård som kan vara smärtsam. Men vården lyckas inte ge smärtlindring i full utsträckning. Det visar den hittills största kartläggningen av smärta i neonatalvården som nu publiceras i tidskriften Pain.
Ny studie banar väg för effektivare behandling av barncancer20.1.2025 17:00:00 CET | Pressmeddelande
Forskare vid Karolinska Institutet och Astrid Lindgrens barnsjukhus har kartlagt hur barns immunsystem reagerar vid olika typer av cancer och beroende på barnets ålder. Studien, som publicerats i tidskriften Cell, avslöjar betydande skillnader mellan barns och vuxnas immunsvar och kan leda till nya skräddarsydda behandlingar för barn med cancer.
Bra fotbollsspelare är snabbtänkta men inte alltid tillmötesgående15.1.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Att kunna planera i flera steg och snabbt anpassa sig till en hastigt föränderlig miljö är jätteviktiga färdigheter för att kunna bli en elitfotbollsspelare. Det visar ny forskning, ledd från Karolinska Institutet och publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS. Forskningen visar också att det är en bra sak att inte alltid vara så tillmötesgående.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum