Universitetssjukhuset Örebro

Munhålecancer ökar – ultraljud kan ge säkrare behandling

Dela

Munhålecancer har ökat med 30 procent mellan åren 2008 och 2021. Det ställer högre krav på bättre diagnostik och behandling. Vid Universitetssjukhuset Örebro har forskaren Olof Nilsson kommit fram till att ultraljud är den mest effektiva metoden för att mäta invasionsdjupet vid tidig tungcancer.

Vid en ultraljudsundersökning använder man sig av en så kallad ultraljudsprob som är den del som man håller mot kroppen. Proben skickar ut ljudvågor in i kroppen som sen studsar tillbaka och genom maskinen kan man se insidan av kroppen. På bilden syns en ultraljudsprob och en optik med det blå NBI-ljuset. Foto: Håkan Risberg / Region Örebro län.
Vid en ultraljudsundersökning använder man sig av en så kallad ultraljudsprob som är den del som man håller mot kroppen. Proben skickar ut ljudvågor in i kroppen som sen studsar tillbaka och genom maskinen kan man se insidan av kroppen. På bilden syns en ultraljudsprob och en optik med det blå NBI-ljuset. Foto: Håkan Risberg / Region Örebro län.

– Resultaten från forskningen kan leda till mer precis kirurgi och förbättrade behandlingsresultat, berättar Olof Nilsson, tumörkirurg inom Verksamhetsområde huvud- hals- och plastikkirurgi vid Universitetssjukhuset Örebro och tidigare doktorand på Örebro universitet.

Munhålecancer är det övergripande namnet för cancer i munslemhinna – där cancer utgående från tunga och tandkött är de två vanligaste undergrupperna.

Munhålecancer är en förhållandevis sällsynt sjukdom i Sverige men den har ökat. För tungcancer som utgör 41,3 procent av all munhålecancer ökade antalet från 153 till 221 mellan åren 2008–2021.

– Det är okänt varför det har ökat så mycket. Det har inte kunnat kopplas till välkända riskfaktorer som rökning och alkohol. Någon genetisk förklaring finns inte heller, förklarar han.

Tumören behöver tas bort med marginal

Forskningen fokuserar på tumörutbredning vid munhålecancer och hur man på bästa sätt kan ta bort tumören under operation.

– Vi såg att ultraljud inte bara är den bästa röntgenmetoden för att bedöma tumörens djup, utan även lovande för att förbättra marginalerna vid operation. Det kan minska risken för återfall och förbättra prognosen för patienter, säger Olof Nilsson.

En övervägande andel av patienterna opereras men en del får även strålbehandling. Tumörens utbredning påverkar valet av behandling. 

– Grunden är att förstå hur tumören växer. Vi vill ta bort den med marginal. Genom att använda oss av ultraljud kan vi även mäta på djupet. Första stället tumören sprider sig till är halsens lymfkörtlar. Det är den viktigaste prognosfaktorn – om den har spridit sig eller inte.

Traditionell belysning stod sig stark

En oväntad upptäckt var att Narrow Band Imaging (NBI), en optisk teknik där filtrerat ljus används för att visualisera tumörer, inte underlättade avgränsningen av munhålecancer i slemhinnan så som tidigare antagits.

– NBI var inte bättre än det som vanligtvis används, det vill säga vitt ljus från pannlampa och operationslampor. Dessutom var det svårt att undersöka hela området runt tumören med NBI.

Forskningen har stor klinisk betydelse. Genom att använda ultraljud i utredningen av tidig tungcancer kan behovet av magnetkameraundersökningar minskas, vilket sparar resurser och möjliggör en mer effektiv vård.

– Det mest givande med att forska är att hitta nya sätt att hjälpa våra patienter och att arbeta med engagerade människor. Dessutom har det varit inspirerande att se hur villiga patienterna är att bidra till ny kunskap som kan hjälpa framtida cancerdrabbade, avslutar Olof Nilsson. 

Faktaruta

  • Munhålecancer drabbar främst äldre personer, oftast över 65 år, och är något vanligare bland män än kvinnor.
  • Tungan och tandköttet är de vanligaste ställena där cancer uppstår, men tumörer kan även utvecklas i kindens slemhinna, munbotten, hårda gommen eller området bakom kindtänderna.
  • Årligen opereras omkring 80 patienter med munhålecancer på Universitetssjukhuset Örebro.
  • Munhålecancer visar sig ofta genom sår och smärta i munnen. Tack vare ett gott samarbete med primärvården upptäcks sjukdomen i många fall i ett tidigt skede. Det är vanligt att läkaren på vårdcentralen först uppmärksammar en knöl på halsen – ett tidigt tecken på spridning. Även tandvården kan upptäcka cancern.

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Forskare Olof Nilsson. Foto: Håkan Risberg / Region Örebro län.
Forskare Olof Nilsson. Foto: Håkan Risberg / Region Örebro län.
Ladda ned bild
En ultraljudsprob och en optik med det blå NBI-ljuset. Foto: Håkan Risberg / Region Örebro län.
En ultraljudsprob och en optik med det blå NBI-ljuset. Foto: Håkan Risberg / Region Örebro län.
Ladda ned bild

Länkar

Det personliga universitetssjukhuset

Som universitetssjukhus vill vi erbjuda våra patienter en modern och tillgänglig sjukvård på bästa möjliga vetenskapliga grund. Du som bor i Örebro län kan vara trygg i att ha tillgång till specialistsjukvård i din närhet. Flera specialiteter är uppmärksammade utanför landets gränser och forskning bedrivs inom många områden. USÖ har ca 550 vårdplatser och är ett av landets sju universitetssjukhus. Det är också en av länets största arbetsplatser med mer än 3 500 anställda.

Tillsammans med Örebro universitet utvecklar vi medicinsk forskning och utbildning. Samarbetet har bland annat lett till att en komplett läkarutbildning erbjuds i Örebro från och med 2011. Den nya läkarutbildningen medverkar till att lösa den nationella bristen på läkare och bidrar till att förbättra tillgängligheten i vården. För USÖ innebär läkarutbildningen stora möjligheter för fortsatt utveckling som universitetssjukhus, inte bara beträffande undervisning, utan också vad gäller forskning och högspecialiserad vård.

Följ Universitetssjukhuset Örebro

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Universitetssjukhuset Örebro

Örebroforskning upptäcker biomarkörer för cancer i blodet18.2.2025 10:00:00 CET | Pressmeddelande

Molekylärbiologen Alvida Qvick har i sin forskning gjort framsteg i användningen av biomarkörer i blodet, så kallade cirkulerande biomarkörer, för att förbättra cancerbedömning och behandling. Genom att analysera ämnen som frisätts i blodet när tumören växer, har hon visat hur dessa biomarkörer kan användas inom olika områden av cancervården. ”Det gör att vi kan skräddarsy behandling och effektivisera uppföljning av våra patienters hälsa”, berättar hon.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye