Vinstbegränsning slår mot elever

Utredningen ”Vinst i skolan” (U 2022:08) har i dag överlämnat sitt delbetänkande till regeringen. Flera av förslagen riskerar att slå hårt mot en stor del av Sveriges skolor. Och därmed drabba eleverna. Det menar Almega Utbildning, arbetsgivar- och branschorganisation för landets fristående skolor och förskolor.

– För att lösa problem som rör några enstaka skolor föreslår regeringen åtgärder som slår blint mot hela friskolesektorn. Det hotar valfriheten, pressar undan mångfalden och försvårar för seriösa aktörer att bedriva och utveckla kvalitativ undervisning, säger Andreas Mörck, förbundsdirektör för Almega Utbildning.

– Särskilt hårt slår förslagen mot små friskolor genom att öka byråkratin och sätta de ekonomiska förutsättningarna på spel, fortsätter Andreas Mörck.

Almega Utbildning ser mycket allvarligt på att utredningen föreslår strukturella begränsningar, som i praktiken kan leda till en utdragen avveckling av valfriheten i svensk skola. Åtta av tio elever i friskolor går i skolor som drivs som aktiebolag, vilket betyder att förslagen direkt påverkar det överväldigande flertalet av de skolval som görs i Sverige.

– Varje år väljer fler och fler elever och föräldrar friskolor. Nu hotas deras skolor av förslag som slår mot organisation och ekonomi snarare än bidrar till kvalitet. Det här blir i praktiken ett straff för närmare en miljon föräldrar som valt en friskola, fortsätter Andreas Mörck.

Utredningen föreslår bland annat att värdeöverföringsförbud i vissa situationer, som vid kvalitetsbrister, nystartade skolor eller efter ägarbyten.

– De här kraven slår särskilt hårt mot små skolor, som redan verkar på små marginaler – kring två procent. Skolinspektionen har varnat för bristfällig ekonomisk buffert i många skolor. Men i stället för att stärka deras motståndskraft drar utredningen nu undan möjligheterna till stabilitet och långsiktig utveckling, säger Andreas Mörck.

Det mest akuta förslaget gäller dock att skolor som tar emot statsbidrag – exempelvis för undervisningsutveckling eller specialpedagogik – inte ska kunna göra någon form av utdelning. För många små skolor, som ofta är beroende av statsbidrag som står för i genomsnitt tio procent av intäkterna, eller mer för skolor med utmanande elevunderlag, kan detta i praktiken innebära nedläggning.

– Att ställa statsbidrag – som är en självklar del av finansieringen av undervisningen – mot aktiebolag som företagsform är orimligt och djupt missriktat. Det är inte bolagsformen som avgör kvaliteten på undervisningen. Förslaget riskerar att slå ut välfungerande små skolor som i dag erbjuder undervisning med högt förtroende bland elever och föräldrar, säger Andreas Mörck.

Utredningen föreslår även ett så kallat värdeöverföringsförbud, som innebär att resurser inte ska kunna flyttas mellan skolor inom en koncern.

– Att låsa in skolpeng inom varje skola hjälper inte en enda elev. Tvärtom riskerar det att leda till att fler skolor tvingas stänga eller att starta och renovera skolor. Det här förslaget slår direkt mot elever med utsatt socioekonomisk bakgrund i friskolor. Många av våra fristående skolor gör ett fantastiskt jobb i utsatta områden. Det arbetet blir oerhört mycket svårare nu, säger Andreas Mörck.

Samtidigt har friskolebranschen själva tagit initiativ för att reglera ansvaret internt. Genom en gemensam uppförandekod och ett etiskt råd har det tydliggjorts att utdelning av vinst inte ska ske om en verksamhet samtidigt behöver betala viten på grund av kvalitetsbrister.

Almega Utbildning delar ambitionen att alla skolor ska hålla hög kvalitet, och är positiva till att verktygen mot brister stärks – till exempel genom ökade möjligheter till viten och sanktioner.

– Men förslagen träffar inte bara de skolor som missköter sig. De slår rakt in i den del av sektorn som i dag fungerar väl, levererar goda resultat och har elevernas förtroende. Det är att rikta skarp lagstiftning mot fel mål – och riskera stora konsekvenser för svensk skola som helhet, säger Andreas Mörck.