
Sill och makrill på rött ljus i WWF Fiskguiden
9.4.2025 15:43:12 CEST | WWF | Pressmeddelande
All makrill (Scomber scombrus) och norsk vårlekande sill (Clupea harengus) flyttas till rött ljus (låt bli) i WWF Fiskguiden. Anledningen är flera år av överfiske, till följd av att de fiskande länderna inte kunnat komma överens om hur kvoterna ska fördelas. WWF uppmanar att se upp när du väljer sill i påsk.

– Vi ser nu återigen att det fiske som bedrivs inte är hållbart. Och tyvärr är både makrillen och den vårlekande sillen utsatta för alltför hårt fisketryck. Nu hamnar dessa på samma lista av överexploaterade arter som bland annat torsken och strömmingen i Östersjön, säger Inger Melander, havs- och fiskeexpert på Världsnaturfonden WWF.
Det röda ljuset, vilket betyder låt bli, omfattar all makrill (Scomber scombrus) som är fiskad i Nordostatlanten. En fisk som är vanlig både som färsk matfisk och i konserver med tomatsås. Tidigare har makrillen varit ett okej alternativ, men nu mår beståndet så pass dåligt att fisket bedöms ohållbart oavsett fiskemetod.
Avsaknaden av en överenskommelse mellan kuststaterna har resulterat i att fångsterna av makrill har överskridit de vetenskapliga råden med i genomsnitt 41 procent årligen sedan 2010, vilket har resulterat i att beståndet är i fara.
Även den norska vårlekande sillen (Clupea harengus) som är fiskad i Nordostatlanten, med samtliga redskap, hamnar på rött ljus från tidigare gult.
Den norska vårlekande sillen är den sill som nästan uteslutande används i alla former av inlagd sill och matjessill, och är den sill som konsumeras mest i Sverige. Här har fisket överstigit de vetenskapliga råden sedan 2013.
– Det är otroligt sorgligt att vi inte drar lärdom av detta utan låter kortsiktiga ekonomiska intressen styra hur fisket förvaltas, säger Inger Melander.
Den norska vårlekande sillen har kollapsat tidigare, under 1970-talet. Det tog flera årtionden innan den kom tillbaka.
Det finns dock mer hållbara alternativ. I stället för makrill kan man bland annat använda taggmakrill (Trachurus trachurus), även kallad makrillsstör, som fångas i Nordostatlanten och ligger på grönt ljus.
Enligt Fiskguiden är sillen i vatten runt Island och nordvästra Atlanten utanför Kanada bra alternativ till den norska vårlekande sillen.
– Vi måste tänka på att fisk inte bara är mat, utan har en nyckelroll i haven. Under ytan hittar vi ett invecklat nätverk där varje art och livsmiljö har sin unika roll och funktion som tillsammans bevarar balansen. Vi äger inte fiskarna i haven, men kan däremot nyttja dem. Men då måste vi göra det på ett ansvarsfullt, respektfullt och hållbart sätt, säger Inger Melander.
Fiskguiden ges ut en gång per år, men utöver det görs uppdateringar minst två gånger per år. Det röda ljuset för makrill och norsk sill ändrades vid senaste uppdateringen i april.
Fakta: WWF Fiskguiden
- I Fiskguiden sker bedömningen med ett trafikljussystem – grönt (bra val), gult (undvik - ät max 3-4 gånger per år), rött (låt bli).
- WWF Fiskguiden har kommit ut sedan 2002 och har bidragit till att göra handeln med fisk och skaldjur mer hållbar.
- I Sverige äter man cirka 12 kilo fisk och skaldjur per person och år. Lax, sill, torsk och räkor är de vanligaste arterna.
- Hållbarhetskriterierna som ligger till grund för bedömningarna är: Fiskets påverkan på beståndet och ekosystemet och förvaltningens effektivitet. För odlade arter granskas också nyttjandet av naturresurser, ekosystempåverkan och social påverkan.
Fakta: WWFs råd om makrill (Scomber scombrus)
Låt bli:
- Lin och spöfiske, notar/skotska snurrevadar, nät/garn, ringnot, trål/pelagisk trål. Nordostatlanten.
- Trål/pelagisk trål. Nordvästatlanten.
Fakta: WWFs råd om strömming och sill (Clupea harengus)
Bra val:
- Ringnot, trål/pelagisk trål. Skagerrak, Kattegatt, Nordsjön, östra Engelska kanalens östra del (höstlekande sill).
- Trål/pelagisk trål. Island, Islandssockeln.
- Ringnot. Nordvästatlanten (västra Newfoundland; Kanada).
- Trål/pelagisk trål. Irländska sjön.
- Tinor/fällor, trål/pelagisk trål. Rigabukten (Östersjön).
Låt bli:
- Ringnot, trål/pelagisk trål. Barents hav, Norska havet, Nordsjöns norra del, Islands och Färöarnas socklar, Grönländska sjön (norsk vårlekande sill).
- Nät/garn, trål/pelagisk trål. Skagerrak, Kattegatt, Bälthavet, Öresund, Arkonahavet (vårlekande sill).
- Trål/pelagisk trål. Irländska sjön, Keltiska sjön, farvattnen sydväst om Irland
- Oavsett fångstmetod. Östersjön (se undantag på grönt ljus)
För mer information, besök wwf.se/fiskguiden
Kontakter
Inger MelanderExpert fiske & marknad WWF
Tel:073-518 24 18inger.melander@wwf.seTroy EnekvistPressekreterareWWF
Tel:076 06 85 006troy.enekvist@wwf.seVärldsnaturfonden WWF är med sina sex miljoner supportrar en av världens ledande ideella natur- och miljöorganisationer. Vi arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer - genom att bevara den biologiska mångfalden, använda förnybara naturresurser på ett hållbart sätt samt minska föroreningar och ohållbar konsumtion.
Följ WWF
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från WWF
Nödläge för vilda ryggradsdjur – men ny rapport visar på lösningar8.10.2026 06:00:00 CEST | Pressmeddelande
Populationsstorlekarna hos vilda ryggradsdjur – däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur och kräldjur – har i snitt gått ned med 73 procent mellan 1970 och 2022. Det visar nya Living Planet Report, som är WWF:s återkommande rapport om jordens hälsotillstånd. Men det finns hopp – återhämtningen av bestånd hos tigrar och elefanter visar att det går att vända utvecklingen.
Inför sillsäsongen: WWF uppmanar branschen att fortsätta omställningen5.10.2026 06:00:00 CEST | Pressmeddelande
Samtidigt som höstens sillfiske pågår, och julsäsongen närmar sig, uppmanar WWF svenska företag att fortsätta den positiva omställning som skett under det senaste året. Omställningen har lett till fler hållbara alternativ med inlagd sill på butikshyllorna, så att konsumenter kan välja produkter som bidrar till livskraftiga fiskbestånd och friska hav.
Ny WWF-rapport utforskar fyra vägar mot en resilient ekonomi – inom planetens gränser30.9.2026 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
Dagens ekonomiska system driver på klimatförändringarna och förlusten av natur, trots att ekonomin samtidigt är helt beroende av välfungerande ekosystem. I en ny rapport från WWF utforskas fyra olika vägar mot en hållbar och motståndskraftig ekonomi. Rapporten släpps i samband med WWFs Ekonomiska Forum.
EU:s gröna omställning är inte ett hinder utan drivkraft för företag, visar ny undersökning24.9.2026 06:00:00 CEST | Pressmeddelande
Påståenden om att EU måste sänka kraven på miljöregler för att förbli konkurrenskraftigt får inte stöd från Europas företag. Det visar en ny undersökning bland företagsledare, utförd av GlobeScan på uppdrag av WWF.
Restaurering och hyggesfritt är framtiden enligt många skogsägare3.9.2026 06:00:00 CEST | Pressmeddelande
Fler än hälften av de privata skogsägarna anser att det är viktigt att återställa skadad natur i Sverige och en tredjedel är intresserade av att ställa om till hyggesfritt skogsbruk, enligt en ny opinionsundersökning. WWF menar att det är viktigt att undersöka privata skogsägares verkliga åsikter och att deras engagemang för natur måste tas tillvara bättre i politiken.