
Spana efter vårtecken och bidra till forskningen
25.4.2025 06:00:00 CEST | WWF | Pressmeddelande
Vårtecken är något som många förknippar med glädje och härliga vårkänslor. Men vissa vårtecken kan ibland vara ett tecken på klimatförändringar. För elfte året i rad genomförs Vårkollen, som tar reda på hur långt våren har kommit över hela landet under Valborgshelgen.

Mellan den 30 april –1 maj är det dags att rapportera in vårtecken till www.vårkollen.se. Initiativet arrangeras av Svenska Botaniska Föreningen och Svenska fenologinätverket, som med hjälp av observationer från allmänheten kartlägger variationerna i vårsäsongen.
– Vårkollen är ett väldigt fint tillfälle att själv få engagera sig och jag kommer själv såklart vara med och rapportera; dels lär man känna sin närnatur och får följa våren samtidigt som man är med och bidrar till forskning. Ju fler som deltar, desto större är chansen att få en bred bild av hur våren ser ut från norr till söder, säger Jessica Ångström, naturvårdsexpert på Världsnaturfonden WWF.
Tidigare vårar och förlängda växtsäsonger kan vara tecken i naturen på klimatförändringarnas inverkan. Vårkollen hjälper till att mäta hur stor klimatförändringarnas påverkan är på naturen och hur olika arter påverkas av förändringarna.
– Det är ju svårt att säga exakt hur arter kommer påverkas av klimatförändringarna över tid. Det man däremot vet är att det finns en stor risk för att balansen mellan blommor, pollinatörer och vårfåglarnas återkomst kan rubbas av ett varmare klimat, förklarar Jessica Ångström.
Förra året rapporterade tusentals svenskar in observationer från hela landet. Resultatet visade att våren 2024 följde samma trend som visats under de senaste tio åren: varmare klimat och tidigare blomning. Generellt visar forskningsresultaten att blomningen och lövsprickningen av björk har tidigarelagts med minst ett par veckor sedan 1873.
– Trenden visar ju på att våren kommer tidigare och att den nordliga gränsen för vårstarten flyttas allt längre norrut. Det är viktigt att följa variationerna över tid för att ta reda på mer om hur djur och växter kan påverkas, säger Mora Aronsson, ordförande för Svenska Botaniska Föreningen.
För att vara med i medborgarforskningen ger man sig ut under Valborgshelgen (30 april –1 maj) och spanar efter Vårkollens efterfrågade vårtecken. Observationerna fylls i ett formulär och skickas in senast den 1a maj. Allt är värdefullt att dokumentera; det som redan har hänt, det som inte har hänt än och det som händer just nu.
Såhär deltar du:
- Gå in på www.vårkollen.se och hämta formuläret över vårtecken.
- Skriv namn på dig som observatör.
- Fyll i de vårtecken du har sett, eller om du har sett att det är för tidigt eller sent för det aktuella vårtecknet hos dig.
- Fyll i ett namn på observationsplatsen, till exempel närmaste ort och namn på plats.
- Fyll i latitud och longitud.
- Rapportera in observationerna till vårkollen.se.
Arter att hålla utkik efter:
- Tussilago
- Blåsippa
- Vitsippa
- Sälg
- Hägg
- Björk
Faktaruta:
- Vårkollen startades 2015 av Svenska Botaniska Föreningen och Svenska fenologinätverket. I år genomförs det för elfte gången.
- Den insamlade datan jämförs med historiska mätningar som genomfördes mellan 1873–1920 av ett liknande initiativ som observerade vårtecken under Valborgshelgen.
- Enskilda år kan vårvädret idag vara tillbaka på 1800-talets nivå, men den övergripande trenden visar på att det blir allt varmare.
- Enligt de historiska mätningarna startade björkarnas lövsprickning normalt precis vid Valborg i allra sydligaste Skåne.
- Ett varmare klimat riskerar att över tid rubba balansen i arternas samspel.
Läs mer och rapportera in dina observerade vårtecken på www.vårkollen.se.
Kontakter
Jessica ÅngströmTalesperson natur och arter
Tel:070-353 22 72jessica.angstrom@wwf.seNina SchmiederPressekreterare WWF
Tel:0735-86 26 22nina.schmieder@wwf.seBilder
Världsnaturfonden WWF är med sina sex miljoner supportrar en av världens ledande ideella natur- och miljöorganisationer. Vi arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer - genom att bevara den biologiska mångfalden, använda förnybara naturresurser på ett hållbart sätt samt minska föroreningar och ohållbar konsumtion.
Följ WWF
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från WWF
Webinarium: Maten och klimatet – ödesfrågor inför valet. WWF guidar dig!11.3.2026 12:02:10 CET | Pressmeddelande
När: Fredag den 27 mars kl 9 -10 Var: Teamslänk Delta i ett webinarium för journalister med: Anna Richert, matexpert WWF Martin Wadmark, klimatexpert WWF Em Petersson, politisk expert WWF Nina Schmieder moderator och pressekreterare, WWF
Lättare att köpa hållbar sill till påsk3.3.2026 06:00:00 CET | Pressmeddelande
WWFs röda ljus för den vanligaste butikssillen får nu flera företag att ställa om. Inför påsk kommer det därför bli enklare att hitta sill från mer hållbara fiskerier. Men branschen måste samtidigt fortsätta omställningen, menar WWF.
Kraftinjektion för Sveriges natur – men lagkrav nås inte26.2.2026 16:24:12 CET | Pressmeddelande
Idag presenteras myndigheternas förslag för hur Sverige ska restaurera natur och förverkliga kraven i EUs nya restaureringslag. Förslaget innehåller många viktiga åtgärder som skulle ge en stor injektion till Sveriges arter och natur. Men det finns även tydliga brister och förslaget lever inte upp till vad lagen kräver, konstaterar WWF.
EMBARGO 26/2 2026: WWF och Lisa Larson släpper lejoninnan Leona26.2.2026 06:00:00 CET | Pressmeddelande
EMBARGO 26 FEBRUARI 2026: Världsnaturfonden WWF och den ikoniska konstnären Lisa Larson släpper ytterligare ett älskat kattdjur i keramik – en lejoninna, efter en figurin per år under de senaste fyra åren: tigrinnan Greta, en elefantmamma med unge, noshörning och en leopard. Men WWFs och Lisa Larsons gemensamma historia går långt tillbaka i tiden och redan på 1970-talet släpptes serien ”Utrotningshotade djur”.
Oroande att jakten på lodjur utökas17.2.2026 13:47:11 CET | Pressmeddelande
Under årets lodjursjakt får 153 individer fällas – nästan dubbelt så många som i fjol. Detta trots att arten är fridlyst och klassad som sårbar i Sverige. WWF ifrågasätter omfattningen av jakten och efterlyser i stället större satsningar på förebyggande arbete och full kompensation för skador på tamdjur.

