Teamfödsel ska öka delaktigheten och ge säkrare förlossningar
Sedan drygt ett halvår har förlossningen på Akademiska sjukhuset ett nytt arbetssätt, TeamFödsel, som innebär att den födande kvinnan och partnern är mer aktiva i vården. Önskemål, plan och förlossningsprogress dokumenteras på en whiteboardtavla i förlossningsrummet. Målet är att kvinnans behov, önskemål och värderingar ska tillvaratas samtidigt som kommunikationen och samarbetet mellan vårdpersonalen förbättras. Arbetssättet utvärderas parallellt i ett nationellt forskningsprojekt.

– Ingen födsel är den andra lik och varje kvinna är unik. Vi strävar efter ökad delaktighet från födande kvinnor och deras partners. Ytterst handlar det om att förlossningsvården ska vara individualiserad och utformas utifrån den födande kvinnans behov, önskemål och förutsättningar, säger Frida Viirman, barnmorska på Akademiska sjukhuset och forskare vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet.
Arbetssättet TeamFödsel utvärderas parallellt i ett nationellt forskningsprojekt, där förlossningen på Akademiska sjukhuset är en av nio deltagande avdelningar. Projektet, som pågår fram till 2028, leds av Malin Edqvist, barnmorska och docent vid Karolinska institutet. Syftet är att stärka patientsäkerhet och personcentrerad vård i samband med barnafödande. Den födande kvinnan och partnern ses som aktiva deltagare och deras perspektiv och preferenser beaktas i alla ställningstaganden och beslut under förlossningen.
– Vi vill se om arbetssättet kan bidra till att göra svenska födslar ännu säkrare för kvinnor och barn, och samtidigt främja förlossningsupplevelsen, som vi vet är viktig för det framtida måendet både på kort och lång sikt. Det är viktigt att förhindra en negativ förlossningsupplevelse som kan leda till psykisk ohälsa såsom depression, posttraumatiska stressymptom och förlossningsrädsla, framhåller Frida Viirman och tillägger att forskningsprojektet även kommer att ge värdefull kunskap om hur man bäst inför ett nytt arbetssätt i förlossningsvården, så kallad implementeringsforskning.
Rent konkret görs regelbundna avstämningar tillsammans med den födande och partnern inne på förlossningsrummet. Processen dokumenteras på en strukturerad whiteboardtavla. Tanken är att detta ska bidra till bättre informationsöverföring och delaktighet för kvinnan och partnern, men även förbättra kommunikationen och samarbetet mellan barnmorskor, undersköterskor och läkare som bistår den födande, vilket stärker patientsäkerheten.
Forskarna använder data från hälsoregister samt enkäter och intervjuer. Barnmorskor, läkare och undersköterskor på förlossningen besvarar enkäter vid fyra tillfällen och barnaföderskor vid ett tillfälle.
– Vi märker redan nu att arbetssättet tas emot positivt av personal och födande, som uppgett att de känt sig mer delaktiga i sin vård. Personcentrerad vård och patientsäkerhet kan förbättra kvaliteten på förlossningsvården, så att ännu fler mammor och barn mår bra efter födseln. Detta gagnar såväl dem som deras familjer, eftersom man vet att en positiv förlossningsupplevelse har hälsofördelar även på lång sikt, avrundar Frida Viirman.
FAKTA: TeamFödsel-studien
- En nationell forskningsstudie vid nio förlossningsavdelningar som startade hösten 2023 och pågår fram till 2028.
- På Akademiska sjukhuset pågår datainsamlingen fram till 2026. Forskarna utvärderar utfall gällande patientsäkerhet och patientsäkerhetskultur, men också interprofessionellt samarbete och kvinnors upplevelse av interventionen. Dessutom undersöks faktorer som påverkar implementeringen av arbetssättet.
- Alla som vårdas på förlossningsavdelningen innan de föder barn, och förstår svenska eller engelska, har möjlighet att registrera sin mejladress för att dela sina erfarenheter av att föda på ett sjukhus där TeamFödsel används.
- Deltagarna besvarar en digital enkät en månad efter sitt barns födsel. Frågorna handlar till stor del om olika aspekter av förlossningsupplevelsen. Forskarna undersöker bland annat delaktighet, stöd och hur man blev bemött, aspekter som man sedan tidigare vet är viktiga.
- Huvudansvarig forskare är docent Malin Edqvist vid Karolinska institutet. Postdoktor i forskningsprojektet är Frida Viirman, som även arbetar som barnmorska på Akademiska sjukhuset. Samarbete sker med forskare vid Ariadne Labs och Harvard i USA, där arbetssättet ursprungligen utvecklades under namnet TeamBirth.
Nyckelord
Kontakter
Frida Viirman, barnmorska på förlossningen vid Akademiska sjukhuset och forskare vid Karolinska institutet och Uppsala universitet; 070-777 24 62, frida.viirman@uu.se eller frida.viirman@ki.se
Bilder

Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Njurbiopsier i öppenvård spar tid för patienter och vårdplatser på sjukhuset23.5.2025 14:00:00 CEST | Pressmeddelande
Sedan årsskiftet kan vissa patienter i behov av njurbiopsi få vård polikliniskt på Akademiska sjukhuset. Det innebär att man kommer in på morgonen och kan gå hem på eftermiddagen i stället för att vårdas två dygn på sjukhuset. Förutom att frigöra vårdplatser ökar tillgängligheten till biopsi.
Gränbyprojektet tilldelas Vitalisstipendiet21.5.2025 09:30:00 CEST | Pressmeddelande
Akademiska sjukhusets Gränbyprojekt har tilldelats Vitalisstipendiet, som delas ut årligen för att uppmärksamma initiativ inom digitalisering och nytänkande. Projektet innebär att sjukhuset tillsammans med läkemedelsföretag och vårdutvecklingsföretag skapat en behandlingsavdelning i Gränbystadens köpcentrum för patienter med olika former av cancer.
Kost som tilläggsbehandling kan hjälpa barn med reumatism21.5.2025 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Barnreumatism, Juvenil idiopatisk artrit (JIA), är den vanligaste reumatiska sjukdomen som drabbar barn. Trots läkemedelsbehandling fortsätter många att ha smärta och trötthet även när ledinflammationen tycks vara under kontroll. En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att tilläggsbehandling med antiinflammatorisk kost kan ge bestående effekter på bland annat sjukdomsaktivitet och behov av läkemedel.
Ballongvidgning på urologmottagningen - ny behandling för patienter med urinrörsförträngning15.5.2025 14:00:00 CEST | Pressmeddelande
Nu kan patienter med återkommande urinrörsförträngning behandlas med ballongvidgning på Akademiska sjukhuset, som alternativ till traditionella kirurgiska ingrepp. Det är en ny och innovativ behandling som ges på urologmottagningen och innebär att man via urinröret för in en ballongkateter för att vidga förträngningarna. Samtidigt utsöndrar ballongen cytostatika för att minska risken för återfall. Metoden är redan etablerad i Sverige där cirka 300 patienter redan genomgått behandling på olika sjukhus. Att ingreppet görs på urologmottagningen innebär att patienten slipper läggas in på sjukhuset vilket frigör vårdplatser för andra, mer behövande.
Unga vuxna med cancer ska erbjudas särskild uppföljning på Akademiska15.5.2025 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Unga vuxna med cancer ska erbjudas bättre uppföljning liknande den efter barncancer. Till hösten startar en pilotstudie inriktad på unga med cancer vid Akademiska sjukhuset finansierad av Regionalt Cancercentrum Mellansverige. Både sjukdomen i sig och dess behandling kan leda till sena komplikationer som påverkar såväl kroppen som den psykiska hälsan, men även personens liv och ekonomi. Långtidsuppföljning av denna patientgrupp är ännu inte standardiserad på samma sätt som för vuxna som haft cancer som barn.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum