Ny studie visar: cancerförebyggande kodex okänd för många svenskar
En nypublicerad vetenskaplig artikel baserad på en undersökning bland drygt 1 500 svenskar visar att enbart var 27:e person (3,7 procent) i åldrarna 18–84 år känner till den europeiska kodexen mot cancer, The European Code Against Cancer (WHO). Den lyfter tolv konkreta och evidensbaserade rekommendationer om vad varje individ kan göra för att minska risken för att drabbas av cancer. När respondenterna får ta del av innehållet i kodexen instämmer strax över hälften – sex av tio – i budskapen, och knappt tre av tio (27,4 procent) uppger att de motiveras att följa kodexen.

EU-kommissionen: 2025 ska 80 procent av alla i EU känna till kodexen
Syftet med kodexen, som funnits sedan 1987, är att vara ett verktyg för att öka kunskapen om de största påverkbara risk- och skyddsfaktorerna för cancer – som till exempel rökning, alkoholbruk, solvanor, inte delta i screening och att vara fysisk inaktiv. Fyra av tio cancerfall i Europa skulle kunna förebyggas om befolkningarna i EU i större utsträckning följde rekommendationerna i kodexen. Den fjärde och nuvarande versionen av kodexen har tagits fram av International Agency for Research on Cancer (IARC), och är baserad på den senaste tillgängliga vetenskapliga evidensen.
Den nya studien som finansierats av RCC och som ingår i EU:s Joint Action Prevent NCD har undersökt kännedom om kodexen och om budskapen är motiverande i den svenska befolkningen. I ett senare skede kommer även kännedom om påverkbara riskfaktorer, det vill säga innehållet i kodexen, att studeras inom ramen för RCC:s satsning.
–Under hösten 2025 planeras en femte version av kodexen att publiceras. En orsak till att så få känner till kodexen i Sverige – knappt fyra procent – skulle kunna ha att göra med att riskbudskapen och rekommendationerna inte inspirerar – knappt tre av tio motiveras av dem. En förhoppning är att IARC i den nya versionen har utvecklat tilltalet och eventuellt även gjort en anpassning efter kulturell kontext, samt att kodexen lyfter blicken från individperspektivet och kompletteras med rekommendationer på samhällsnivå, säger Cecilia Hultstrand, PhD och huvudförfattare till artikeln och medlem i den nationella arbetsgruppen för cancerprevention.
Behov av tydlighet kring spridningsansvar av kodexen
Cancer förväntas snart vara den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor i Sverige. Samtidigt försämras på befolkningsnivå många av levnadsvanorna, och skillnaderna mellan olika grupper ökar. Grupper med kort utbildning och/eller låg inkomstnivå tenderar att vara mer utsatta för riskfaktorer. Denna studie visar också att kunskapen om kodexen var lägre hos män och de som bor i singelhushåll.
–Relativt få aktörer använder idag kodexen som underlag för cancerpreventionsarbete, och möjligtvis skulle fler behöva ta en mer aktiv roll för kunskapsspridningen bland befolkningen. Samtidigt behöver samhället i stort också ta ett större ansvar för interventioner som bidrar till reella och hållbara beteendeförändringar, säger Cecilia Hultstrand.
Nyckelord
Kontakter
Cecilia HultstrandRCC Norr
Tel:073-050 89 10cecilia.hultstrand@regionvasterbotten.seDokument
Länkar
Om oss
Regionala cancercentrum i samverkan (RCC) är regionernas gemensamma kunskapsorganisation för cancervården. Vi tar fram nationella rekommendationer och stöttar införande och uppföljning på alla nivåer. Genom RCC kan du vara med och utveckla cancervården i hela Sverige.
Följ Regionala cancercentrum i samverkan
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Regionala cancercentrum i samverkan
Trots fler hudcancerfall är samhällskostnaderna oförändrade17.6.2025 05:49:00 CEST | Pressmeddelande
Fallen av melanom och andra hudcancerformer har ökat kraftigt de senaste decennierna. Men enligt en ny rapport från Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) har de årliga samhällskostnaderna för hudcancer inte förändrats i reala termer sedan 2011 – men kostnaderna har omfördelats. Det tyder på att både tidig cancerupptäckt och effektivare behandlingar har haft effekt. Men det finns också en stor besparingspotential med ökad prevention.
Förutsättningar, utmaningar och åtgärdsförslag för klinisk forskning i cancervården2.6.2025 10:14:04 CEST | Nyheter
RCC i samverkan har tagit fram en rapport med viktiga insikter om hur förutsättningarna för klinisk forskning ser ut idag samt hur mindre enheter kan stärka sin kapacitet att delta i kliniska studier för att säkerställa jämlik tillgång för patienter oavsett geografisk placering.
Norra sjukvårdsregionen spurtar mot målet att utrota livmoderhalscancer2.6.2025 09:17:11 CEST | Pressmeddelande
Norra sjukvårdsregionen närmar sig målet att utrota livmoderhalscancer. Regionerna jobbar hårt för att kvinnor födda 1994–1999 ska vaccinera sig. Målet är att vaccinera minst 70 procent av målgruppen mot HPV, vilket beräknas leda till flockimmunitet och därmed stoppa spridningen av viruset. Både Region Västernorrland och Region Västerbotten har nu nått 70-procentsmålet.
4 av 10 skulle dricka mindre om de visste om kopplingen mellan alkohol och cancer23.5.2025 07:35:27 CEST | Pressmeddelande
Fyra av tio skulle dricka mindre om de visste om att även låga mängder alkohol ökar risken av att drabbas av cancer. Det visar en ny undersökning gjord av Verian på uppdrag av Alkohol & Cancer, det kunskapshöjande initiativet från bland annat Systembolaget och Regionala cancercentrum i samverkan (RCC). Samtidigt känner bara en av tio svenskar till att även små mängder ökar risken för cancer, något som initiativets talesperson menar är problematiskt.
En välgrundad misstanke startar vårdförloppet20.5.2025 11:10:10 CEST | Nyheter
2015 infördes de första standardiserade vårdförloppen i den svenska cancervården. Syftet var framför allt att minska onödig väntan och ovisshet för patienten, från det att misstanke om allvarlig sjukdom väckts. De standardiserade vårdförloppen mäts, utvecklas och följs upp med målet att effektivisera vårdprocessen, hitta förbättringsmöjligheter och underlätta för alla patienter i Sverige att få en trygg upplevelse i en orolig situation. I en artikelserie uppmärksammar vi vad som hänt under dessa 10 år – vad har standardiserade vårdförlopp kunnat bidra till i cancervården, vilka hinder och möjligheter ser vi och vad tycker patienter och vårdpersonal? Vi gör avstamp där de flesta cancerutredningar startar, i primärvården, och ställer frågan vad begreppet Välgrundad misstanke innebär för den fortsatta vårdprocessen.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum