Hur idéer om framtiden påverkar utbildning

Unesco är FN:s organ för utbildning och en av de största aktörerna inom global utbildningsstyrning. I den rapport som initiativet Futures of Education mynnade ut i formuleras nya riktlinjer för hur utbildning bör utformas för att bidra till mänsklighetens gemensamma bästa.

Franziska Primus visar att framtiden i rapporten beskrivs som undflyende och omvälvande. Att framtiden ses som instabil, i ständig förändring och fylld av kris och hot ligger till grund för målet att all utbildning ska vara flexibel, anpassningsbar och pluralistisk. Ett exempel är det livslånga lärandet, som även ska vara anpassat efter människors olika livssituationer.

– Dessa framtidsberättelser måste inte vara verkliga, eftersom de inte kan bevisas förrän i efterhand. Men de behöver vara övertygande, säger Franziska Primus.

Unescos ambition är att skapa ett nytt socialt kontrakt med fokus på jämlikhet och rättvisa, inte minst för länder i det globala syd.

 – I min analys ser jag att initiativet vill bidra till dekolonialisering och demokrati, men samtidigt representerar de en västerländsk syn på utbildning genom de begrepp de använder, säger Franziska Primus.

Just det sociala kontraktet är ett sådant exempel, som kan ses som problematiskt för att det bygger på tankar från upplysningstiden – en period som även står för idéer om över- och underordning av människor, baserat på bland annat social härkomst och ras.

En annan sak som Franziska Primus visar är att många av begreppen i rapporten är vaga. Hon drar slutsatsen att det är ett strategiskt val att använda sådana övergripande nyckelord för att nå ut.

– Man kan då få med sig olika perspektiv på utbildning och har möjlighet att övertyga många olika aktörer, förklarar hon.

Franziska Primus konstaterar samtidigt att sådana centrala konflikter och oprecisa begrepp kan göra det svårt att åstadkomma verklig förändring.

– Det är svårt att ändra reglerna när man är en del av spelet, säger hon.

Metoden som Franziska Primus har valt har en diskurshistorisk ansats. Det är en variant av kritisk diskursanalys, som framhäver den historiska, politiska och sociala utvecklingen. Utöver att analysera själva innehållet i Unescos initiativ och rapport har hon synliggjort lingvistiska inslag som används för att förmedla föreställningar om framtid och utbildning.