Starka demokratiska skäl att indexera bidrag
14.5.2025 07:34:23 CEST | Örebro universitet | Pressmeddelande
Det finns starka demokratiska skäl att indexera nivån på de ersättningar och bidrag som ingår i det ekonomiska trygghetssystemet. Den slutsatsen drar Daniel Drugge, forskare i statskunskap vid Örebro universitet, i en studie om indexering och demokratiskt ansvarsutkrävande.
– Indexering är ett skydd mot osynliga nedskärningar av välfärdsförmåner, säger han.

Daniel Drugge har undersökt hur beslut att indexera – eller inte indexera – barnbidrag, försörjningsstöd och pensioner påverkar demokratiska värden som transparens och ansvarsutkrävande. Indexering innebär att ersättningarna automatiskt justeras upp om priser eller löner stiger. Ett aktuellt svenskt exempel är barnbidraget, som inte är indexerat och som ligger kvar på samma summa sedan 2018.
– Ett skäl till indexering kan vara att man inte vill att en grupp ska halka efter i köpkraft om andra grupper får löneökningar. Det finns ingen uppenbar logik bakom vilka ersättningar som är indexerade och vilka som inte är det, säger Daniel Drugge.
En utgångspunkt i analysen är den så kallade penningillusionen, att vi människor har en tendens att tänka i en summa pengar och inte på den köpkraft som summan motsvarar. Detta kan göra det möjligt för politiker att genomföra nedskärningar utan att det uppfattas så - genom att låta bli att höja ersättningarna i takt med inflationen. Nedskärningarna blir "osynliga" och politiker kan slippa undan ansvar.
I studien identifierar Daniel Drugge en rad demokratiska problem kopplade till indexering – eller ingen indexering.
Ett exempel är att politiker kan framställa en höjning som generös även om den inte motsvarar effekterna av inflationen. Eller så kan de inte göra något alls och på så sätt undvika ansvar, en passivitet som urholkar värdet av ersättningen.
Indexering kan i sin tur minska utrymmet för politiker att styra budgeten, vilket kan försvåra möjligheterna att kontrollera den ekonomiska politiken i till exempel tider av inflation. Automatiska justeringar kan också göra det otydligt vem som är ansvarig.
Ytterligare ett möjligt demokratiskt problem med indexering är att vissa ersättningar riskerar att försvinna från den politiska debatten, vilket kan minska den demokratiska insynen i hur välfärdssystemet utvecklas.
– Problemet med att indexera ska inte överdrivas. I stället finns det goda skäl att anta att indexering kan bidra till transparens och ansvarsutkrävande, säger Daniel Drugge.
Utifrån sin analys föreslår Daniel Drugge hur politiker bör tänka kring indexering ur ett demokratiskt perspektiv:
– Ersättningar bör indexeras på ett sådant sätt att deras uttalade syfte bevaras. Om målet är att upprätthålla köpkraft bör nivåerna följa ett prisindex, medan ett mål om att behålla relativ ekonomisk standard kan kräva löneindexering, säger han.
Men även indexering kan medföra problem enligt Daniel Drugge:
– Politiker bör ha ett begränsat utrymme att frångå automatiken, utan att ändra lagstiftningen. Men de bör i så fall offentligt redogöra för varför de valt att göra så. På så sätt kan politisk handlingskraft kombineras med demokratisk transparens.
Nyckelord
Kontakter
Daniel Drugge
daniel.drugge@oru.se
070-565 32 73
Maria ElissonForskningskommunikatör
Tel:019 303524Tel:0701 890953maria.elisson@oru.seBilder

Länkar
Om oss
Örebro universitet är ett bredduniversitet med starka professionsutbildningar och forskning som spänner över 36 ämnen inom alla vetenskapliga fält. Vi har 15 000 studenter, 85 utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå och ett stort utbud av fristående kurser. Örebro universitet har samlat spetskompetens inom tre profilområden: AI och robotik, Mat och hälsa och Föroreningar och samhälle.
Följ Örebro universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Örebro universitet
”Det förvånade mig hur många elaka kommentarer barnfria kvinnor får”12.3.2026 08:28:34 CET | Pressmeddelande
Kvinnor som väljer att inte skaffa barn möter ofta varningar om en ensam ålderdom. Men en ny studie från Örebro universitet visar hur de själva ifrågasätter föreställningen om att barn är en garanti för trygghet och gemenskap senare i livet.
Så formar TikTok ungas syn på skönhet11.3.2026 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Skönhetsfilter på sociala medier har blivit en självklar del av många ungas vardag. Men de påverkar inte bara utseendet, utan också hur användare ser på sig själva. Ny forskning från Örebro universitet visar att filtren får många att granska sitt utseende alltmer kritiskt och känna att det naturliga inte räcker till.
Sång som kommunikation mellan människa och djur – ny avhandling om kulning och vallmusik10.3.2026 09:13:16 CET | Pressmeddelande
Kulning och vallvisor formas inte bara av människan, utan också av djurens rörelser och landskapets eko. Det visar Jennie Tiderman-Österberg i en ny avhandling i musikvetenskap vid Örebro universitet, där hon studerar vallmusik som en form av kommunikation mellan arter.
”Det fanns en tillit till barns förmåga som vi tappat bort idag”9.3.2026 09:17:46 CET | Pressmeddelande
Vardagen i Västerås barnträdgårdar under 1940–70-talet liknade på många sätt dagens förskola. Det visar Linnéa Waldekranz i sin avhandling i pedagogik vid Örebro universitet. – Det är fascinerande hur mycket frihet barnen hade, säger hon.
Ny bok med verktyg för svåra samtal9.3.2026 08:54:51 CET | Pressmeddelande
Ny bok om att bli sedd, hörd och tagen på allvar i samtal – och hur det påverkar relationer. – När vi bekräftar en annan persons känslor, tankar och beteenden genom validering skapar vi trygghet, säger Örebroforskaren Sara Edlund, som skrivit boken tillsammans med psykologen Elisabeth Malmquist.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum