Narkotikasituationen i Stockholms nöjesliv visar både oroande och hoppfulla trender

Idag publicerar STAD (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem) en ny rapport som följer
utvecklingen av narkotikasituationen i Stockholms krogmiljö. Undersökningen bygger på anonyma
enkätsvar från 672 kroganställda som deltagit i STAD:s utbildning Ansvarsfull Alkoholservering under
2023/2024. Rapporten är den fjärde i en serie kartläggningar och möjliggör jämförelser över tid (2001, 2007/2008, 2016/2017).

Resultaten (se faktablad) belyser bla. att narkotika på krogen fortfarande är vanligt förekommande då tex. 51 % har sett någon ta narkotika på krogen senaste året. Resultaten visar också på en minskning av narkotikaanvändning bland personalen jämfört med tidigare år som nu ligger på samma nivåer som under 2007/2008, samt att en majoritet har en restriktiv syn på narkotika i krogmiljön. Sammantaget pekar resultaten på behovet av fortsatt förebyggande arbete där fokus ligger på utbildning av personal, tydliga interna policies och stärkt samverkan med myndigheter.

- Det är oroande att en klar majoritet av de kroganställda rapporterar att de sett
narkotikapåverkade gäster, och drygt hälften har sett någon ta narkotika på krogen under det
senaste året, säger Frida Bergenblad, nationell samordnare för metoden Krogar mot Knark.

STAD:s narkotikaförebyggande arbete med metoden Krogar mot Knark inleddes i Stockholm efter den
första kartläggningen som ägde rum 2001. Metoden bygger bl.a. på samverkan (med krogbranschen,
Polisen och kommunen), utbildning, policyarbete, tillsyn och offentligt ställningstagande.

- Arbetet med metoden Krogar mot Knark handlar om att skapa en tryggare miljö - både för
besökare och för dem som arbetar inom branschen. Det är glädjande att vi har fått i uppdrag
att sprida metoden till andra delar av Sverige för att stärka det lokalt förebyggande arbetet eftersom
efterfrågan är stor. Narkotika finns överallt i Sverige, säger Frida Bergenblad.

Andelen som rapporterar att de använt narkotika under det senaste året har varierat under åren. År
2001 var andelen 27 %, varpå arbetet med Krogar mot Knark påbörjades. År 2007/2008 hade
narkotikaanvändningen minskat till 19 %. Under 2015 avtog arbetet med metoden på grund av minskad
finansiering och dessutom lades Polisens särskilda enhet Krogsektionen ner. Vid den tredje
mätningen 2016/2017 ökade narkotikaanvändningen till 35 %. Sedan 2020 har arbetet åter
intensifierats i Stockholm och vi ser nu en minskning av användningen till 23 %.

- Sett till samtliga fyra enkätundersökningar som har genomförts framträder att
aktivt arbete med Krogar mot Knark kan bidra till en minskning av den egna användningen,
medan mindre aktivt arbete sammanfaller med en ökning. Det visar på vikten av kontinuerligt
narkotikaförebyggande arbete, säger Tobias Elgán, forskare på STAD och docent på Karolinska
Institutet.