Rukaparib nytt godkänt läkemedel vid äggstockscancer

Godkännandet av Rukaparib innebär att det nu finns tre EMA-godkända likvärdiga PARP-hämmare att välja mellan efter avslutad cellgiftsbehandling. De övriga två är Olaparib och Niraparib. Gemensamt för samtliga är att de fördröjer tiden till eventuellt återfall i äggstockscancer.

– Att vi kan addera ytterligare ett läkemedel till den här gruppen har stor betydelse för regionerna. Det ökar konkurrensen och innebär att priset på dessa dyra läkemedel kommer att sjunka, säger Christer Borgfeldt, ordförande i vårdprogramgruppen för äggstockscancer och professor vid Linköpings universitet.

Olika långa processer för läkemedel

Innan ett läkemedel förs in i vårdprogrammen sker en så kallad hälsoekonomisk utvärdering, som utgår från den etiska plattformen som svensk sjukvård vilar på. Utvärderingen innebär i korthet att patientnyttan vägs mot läkemedelskostnaden. Att ett läkemedel är godkänt av den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) betyder alltså inte att det omgående kan användas i Sverige. Kenneth Villman är ordförande i Nationella arbetsgruppen för cancerläkemedel (NAC) och onkolog:

– En hälsoekonomisk utvärdering av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) kan ta upp till ett år, dels på grund av att läkemedelsbolaget dröjer med att lämna in underlag, dels på grunds av resursbrist hos TLV. Cancerläkemedel är som regel högt prissatta och därför krävs ofta en prisförhandling mellan Sveriges regioner och bolaget. Om förhandlingen leder till ett acceptabelt pris kan läkemedlet även rekommenderas av aktuell vårdprogramgrupp och vårdprogrammet uppdateras.

Uppdatering av vårdprogram är ofta en tidskrävande process och många remissvar att ta hänsyn till. Men ibland går det snabbare, som i fallet med Rukaparib.

– I vissa fall finns en förenklad process utan formell remissrunda, säger Kenneth Villman. Det gäller läkemedel där det redan finns godkända motsvarigheter som används på samma indikation och som inte innebär någon stor negativ budgetpåverkan.

Fler valmöjligheter är generellt bra för prisnivån på läkemedlen. Det som komplicerar det hela, menar Kenneth Villman, är att det faktiska priset inte kan kommuniceras öppet på grund av läkemedelsföretagens sekretessbestämmelser.

– Det innebär att vi inte kan basera våra rekommendationer i vårdprogrammen på pris, vilket hade varit önskvärt utifrån ett hälsoekonomiskt perspektiv. I stället blir det upp till varje verksamhetschef i regionerna att ta reda på vilket läkemedel som de facto är billigast.

Så här fungerar PARP-hämmare

Rukaparib är en så kallad PARP-hämmare. PARP är ett slags protein vars funktion är att laga DNA-skador som uppstår kontinuerligt både i friska och sjuka celler. PARP-hämmare blockerar PARP, vilket gör att DNA-skador som uppstått inte kan lagas. Effekten blir att cancerceller som har många DNA-skador dör.

Det uppdaterade vårdprogrammet finns i Kunskapsbanken. Information om Rukaparib finns i kapitel 11.

Om äggstockscancer

I Sverige drabbas runt 700 kvinnor av äggstockscancer varje år. Cirka 500 kvinnor dör varje år till följd av sjukdomen. År 2020 rapporterades 314 000 fall i världen. Antalet dödsfall samma år var 207 000. Incidensen är högst i centrala och östra Europa, följt av norra Europa, Nordamerika och sydöstra Asien. Lägst incidens ses i mellersta Afrika.