IPCC:s strävan efter prognoser flyttar fokus från den stora bilden

– Den internationella klimatpanelen jobbar ambitiöst och försöker vara tydliga i hur de gör sina bedömningar, inklusive hur framtida risk ska värderas. Men det skapar i sig oklarheter i hur risk bedöms och redovisas, säger Rolf Lidskog, professor i sociologi vid Örebro universitet. 

Klimatförändring handlar mycket om framtida konsekvenser av dagens handlande, vilket gör att riskerna lätt förringas eller nedprioriteras. Han jämför med cancer och risken för att drabbas om man röker. 

– Om alla visste att om man dör av cancer av rökning, så sker det den 13 december varje år. Hur många slutar röka 12 december? Men så exakt går det inte att beskriva vare sig folkhälsoproblem eller klimathotet, förklarar Rolf Lidskog.

På bekostnad av bevis

I stället måste forskare sprida kunskap om någots farlighet och framtida konsekvenser trots att man själv hittills kanske inte har drabbats av några negativa konsekvenser. Om diskussionen skulle handla om ett enskilt datum flyttas fokus från det som är bevisat och helt centralt: att rökning förkortar liv och är farligt för hälsan. Samma sak händer när strävan efter exakta prognoser hamnar i centrum på bekostnad av de övertygande bevis som finns för att klimatförändringarna hotar mänskligt liv.

Rolf Lidskog har forskat länge om hur samhället hanterar globala miljöförändringar och hållbarhet. I den nya studien har han undersökt vilka utmaningar experterna i klimatpanelen möter när de ska värdera risk och osäkerhet för framtida hot – som endast kan förhindras genom åtgärder här och nu. Forskningen bygger på studier av IPCC-dokument samt intervjuer med 18 forskare i IPCC. 

Bedöma osäkerheten i prognoserna

IPCC-forskarna måste alltid väga olika faktorer mot varandra och bedöma osäkerheten i prognoserna. Underlaget för att den ena faktorn leder till den andra måste säkras och sannolikheten för att något inträffar måste uppskattas.

Dessutom måste forskarna bedöma konsekvenserna. Är de stora måste beslutsfattare agera även om underlaget är osäkert. Rolf Lidskog jämför med hanteringen av covid.

– Extremt många genomgripande politiska beslut togs både i Sverige och i andra länder, men kunskapsunderlaget var ganska tunt. I slutänden blev det rätt okej. Man hanterade osäkerheten och fattade de beslut som bedömdes vara nödvändiga. Det fanns inte tid att utreda i flera år till, besluten fick fattas utifrån den kunskap man hade.

Anser att det behövs siffror

Många forskare anser att det krävs siffror för att övertyga politiker och andra beslutsfattare om vikten av åtgärder för att motverka klimatförändringarna.

– De som vill ha siffror och bevisade underlag är övertygade om att det är viktigt. Men mycket forskning visar på att vi inte ska underskatta medborgare och politiker, som trots allt är ganska vana vid att hantera osäkerhet vid beslut.

– Man måste alltid navigera i det här rätt svåra landskapet och IPCC gör det på ett bra sätt. Men det kan bli bättre, säger Rolf Lidskog 

Han pekar på att IPCC inte fullt ut anknyter till forskningsläget om riskhantering och riskbedömning, som överlag är bredare och öppnar för fler avvägningar än de som IPCC i vissa fall använder sig av. 

– Experterna i IPCC tänker om risker och osäkerhet på lite olika sätt. Och inte minst den samhällsvetenskapliga riskforskningen, har pekat på värdet av kvalitativa bedömningar av olika faktorer för att kunna avgöra om något är riskfyllt eller inte.