Ny metod ska ge sjukvårdens chefer bättre förutsättningar

Första linjens chefer på sjukhusens vårdavdelningar har ett komplext uppdrag med ett omfattande ansvar som påverkar personalens arbetsmiljö och patienternas säkerhet. I en ny doktorsavhandling från Högskolan i Gävle introducerar forskaren Karin Lundin ett nytt sätt att mäta dessa chefers så kallade kontrollspann – ett verktyg som kan hjälpa vården att förstå och förbättra chefernas förutsättningar.

– De här cheferna bär ofta det tunga ansvaret att få ihop organisationens mål, personalens behov och patientsäkerheten i det dagliga arbetet. Samtidigt har många svårt att påverka sin situation och upplever en frustration över att ledningen inte alltid ser deras och organisationens behov, säger Karin Lundin, doktor i vårdvetenskap.

Rätt stöd viktigt

Första-linjechefernas situation är ofta komplex och svår att belysa rättvist.

– Det är vanligt att man bara tar antalet medarbetare som ett mått på chefernas ansvar och arbetsbelastning, och hur väl en avdelning är rustad att klara av sitt uppdrag. Det ger en förenklad bild av verkligheten, säger Karin Lundin.

Den nya metoden tar bland annat hänsyn till personalens erfarenhetsnivå, arbetsplatsens struktur och lokaliseringen av enheterna som varje chef ansvarar över.

Ett stort kontrollspann innebär ofta hög komplexitet, vilket enligt avhandlingen riskerar leda till sämre arbetsmiljö och minskad vårdkvalitet. Samtidigt visar resultaten att rätt stöd och nätverk kan mildra effekterna – och att chefer som får rätt förutsättningar också skapar goda förutsättningar för sin personal.

– De flesta sjukhus och regioner har strukturer som erbjuder ledarskapsutbildningar, mentorskap, och stödfunktioner som till exempel chefsstöd eller biträdande chefer. Men ibland blir det trubbigt. Någon beskrev att ledningen införde en reform att ”alla ska ha en biträdande chef”. Men det kanske inte är ändamålsenligt för den individuella chefen eller enheten. Cheferna efterlyser mer flexibilitet, och de beskrev hur en viss stödfunktion kan bli en ”störfunktion” i stället.

Intervjuer från 38 avdelningar

Forskningen ger inte bara en bild av chefernas utmaningar, utan också konkreta verktyg för hur vårdorganisationer kan utvecklas. Det nya mätinstrumentet för kontrollspann kan användas för att kartlägga nuläget, diskutera behov av förändringar och skapa mer hållbara arbetsmiljöer.

Avhandlingen bygger på enkätsvar från 331 vårdmedarbetare och 35 första linjens chefer på 38 sjukhusenheter från slumpmässigt utvalda avdelningar i hela Sverige.

– Med tanke på de stora omställningar som sker i vården är det viktigt att kunna följa upp hur chefernas arbetsbörda ser ut. Min forskning visar att detta är möjligt och nödvändigt om vi vill säkra både arbetsmiljö och vårdkvalitet framöver, säger Lundin.

Fakta: Chefers kontrollspann – mer än bara antal medarbetare

Kontrollspann är ett begrepp som beskriver omfattningen av en chefs ansvarsområde.

Exempel på faktorer som kan påverka kontrollspannet:

• Personalgruppens sammansättning – tex erfarenhetsnivå och antal personalkategorier (ju lägre erfarenhetsnivå och ju fler personalkategorier desto högre komplexitet för chefen)
• Enhetens karaktär – öppettider och grad av förutsägbarhet i patientflöden (dygnet runt verksamhet och stor oförutsägbarhet ökar komplexiteten)
• Organisatorisk struktur – tex antal enheter chefen ansvarar för och deras lokalisering (chefer med ansvar för flera avdelningar har ett mer komplext uppdrag).

Ett högt kontrollspann innebär ofta större komplexitet och risk för försämrad arbetsmiljö och vårdkvalitet.